Regeringens arbete mot trakasserier gick inte i mål

Målet för regeringsprogrammet 2019–2023 var effektivare åtgärder mot systematiska trakasserier, hot och riktade trakasserier, det vill säga sådan verksamhet som hotar yttrandefriheten för oss alla samt forskning och kommunikation. – Och nu också myndighetsverksamheten.

 Straffrättslig reglering för att hjälpa offren?

Justitieministeriets Maalittamisen rikosoikeudellinen sääntely : (Straffrättslig reglering av riktade trakasserier) (på finska)Bedömningspromemoria (Valto - valtioneuvosto.fi) föreslår att riktade trakasserier skulle ingå i strafflagens bestämmelser om åtalsrätt och vara ett brott som hör under allmänt åtal. I lagutkastet har också det ”samhälleliga uppdraget” beaktats. Detta betyder att regleringen skulle omfatta riktade trakasserier inte bara mot tjänsteinnehavare och arbetstagare utan också mot förtroendevalda. Detta kan anses vara tillrådligt.

Enligt lagutkastet skulle riktade trakasserier omfatta systematisk verksamhet som via allmänna datanätverk

• trakasserar, hotar eller utsätter målpersonen för påtryckning eller
• sprider falsk, förvrängd eller kränkande information eller något som gäller privatlivet.

Avsikten med verksamheten är att påverka personen på grund av hans eller hennes arbetsuppgift eller samhälleliga uppgifter.

Också medverkan till ovan nämnda brott ska anses som riktade trakasserier.

Riktade trakasserier skulle alltså omfatta verksamhet i allmänna datanätverk med syfte att påverka målpersonen.

Jag anser att den föreslagna definitionen är snäv med tanke på fenomenets komplexitet. Även om riktade trakasserier oftast sker på olika webbplattformar faller olika former av trakasserier utanför den föreslagna definitionen, sådana som kommunens och statens arbetstagare och tjänsteinnehavare möter i olika klientsituationer ansikte mot ansikte. Tyvärr skonas inte heller de förtroendevalda från riktade trakasserier. Aktörerna försöker påverka beslutsfattandet genom hot och påtryckningar till exempel under offentliga sammanträden eller i privata meddelanden.

Riktade trakasserier äventyrar den offentliga förvaltningens funktionsförmåga

Lagstiftningen kan inte ensam förebygga riktade trakasserier. Kommuner och den övriga offentliga förvaltningen är i egenskap av arbetsgivare förpliktade att skydda sina arbetstagare och tjänsteinnehavare. De förtroendevalda är i en besvärligare situation än de anställda. Konsekvenserna av riktade trakasserier mot de anställda kan man försöka begränsa genom arbetarskyddet, men bestämmelserna om arbetarskydd tillämpas inte på de förtroendevalda.

Organisationer och yrkesfolk i kommunerna kan genom kunskap och förberedelser öka sin förmåga att identifiera och möta riktade trakasserier i offentliga uppgifter. Det behövs också utbildning och en mer utbredd medvetenhet om riktade trakasserier. Även om riktade trakasserier ofta har enskilda individer som måltavla är det alltid hela den offentliga administrationens funktionsförmåga som äventyras.

Arbetsplatserna får inte lämna offret för de riktade trakasserierna ensam med problemet. Den offentliga förvaltningen måste som arbetsgivare erbjuda stöd inom ramen för arbetarskyddet.

Kriminaliseringen av riktade trakasserier behövs för att värna om ett demokratiskt samhälle, yttrandefriheten, rättsväsendet och den offentliga förvaltningens funktionsförmåga. Arbetstagare, tjänsteinnehavare och de förtroendevalda inom offentligrättsliga organisationer måste ges möjlighet att bevara arbetsron. Men tyvärr kommer alla eventuella lagstiftningsprojekt för förebyggande av riktade trakasserier att gå till nästa regeringsperiod.

Läs mer

• Kommunförbundet utlåtande till Justitieministeriet om bedömningspromemorian Lausunto maalittamisen rikosoikeudellista sääntelyä koskevasta arviomuistiosta (Straffrättslig reglering om riktade trakasserier) (på finska)
  
  Kirsi Lamberg 29.10.2022
• Hur locka anställda till kommunen? Finns det en risk att riktade trakasserier minskar intresset för att söka sig till offentliga uppdrag?
  
  Blogg, Kirsi Lamberg 9.3.2023