Skatterna har lyft den kommunala ekonomin år 2022
Denna vecka håller kommunerna febrilt på att färdigställa sina preliminära bokslutsuppgifter för 2022. Det är ytterst viktigt att rapporteringen är exakt nu då social- och hälsovårdssektorn avskilts. Slutresultatet kommer nämligen att bestämma nivån på statsandelarna under de kommande åren för både kommunerna och välfärdsområdena.
Vi offentliggör traditionsenligt en analys av bokslutsprognoserna för 2022 i samband med ekonomi- och finansieringsforumet 9.2.2023. Både kommunerna, välfärdsområdena och valkampanjerna väntar med stor spänning på de preliminära uppgifterna.
Stark prognos för den kommunala ekonomin år 2022
Höstens kommunekonomiprogram förutspådde att den kommunala ekonomin år 2022 kommer att visa ett nästan lika bra resultat som år 2020 och 2021. Investeringarna medräknat är den kommunala ekonomin nästan i balans, årsbidraget ligger på samma goda nivå som året innan och räkenskapsperiodens resultat är cirka 1,5 miljarder euro. De största beloppen uppvisar de stora städerna, där också investeringarna är störst.
De ypperliga prognoserna förskönas dock med flera hundra miljoner euro genom bolagiseringen av Helsingfors stads trafikverk (HST). Också vinsterna av engångsnatur från försäljning av byggnader förväntas stiga till rekordbelopp då en del kommuner har avyttrat fastigheter för social- och hälsovård. Sådana överlåtelseinkomster kan redan noteras förutom i Helsingfors också för till exempel Uleåborg och Lahtis.
Läget i den kommunala ekonomin kan dock bli sämre än väntat. Kommunerna och samkommunerna talade i slutet av året om ett allt större kostnadstryck i social- och hälsovårdssektorn. Trycket har ökat bland annat av den kommunala löneuppgörelsen som trädde i kraft i maj. Kostnaderna för vårdpersonalens coronatillägg bokförs på år 2022. Dessutom har kostnaderna ökat till följd av personalbristen och förberedelserna inför social- och hälsovårdsreformen.
Kommunernas skatteinkomster överraskade positivt
Den positivaste överraskningen i boksluten för 2022 är dock den goda skatteutvecklingen i den offentliga sektorn. I Skatteförvaltningens statistik kan man redan utläsa att kommunernas skatteinkomster ökade med cirka 1,4 miljarder euro (5 %) år 2022. Beloppet är betydligt större än vad som förväntades i höstas. En viktig faktor bakom de starka siffrorna är den goda sysselsättningsutvecklingen. Kommunernas skatter har ökat i fråga om såväl kommunalskatten, samfundsskatten som fastighetsskatten.
Läget i den kommunala ekonomin kan också bedömas utifrån kvartalsstatistiken över den kommunala ekonomin fram till slutet av september (se graferna).
Analysen av statistiken visar att räkenskapsperiodens resultat i den kommunala ekonomin har utvecklats fint under januari–september. Utvecklingen under det sista kvartalet kan dock ändra riktning, eftersom utvecklingen för kommunernas skatteinkomster och kostnader ser förvånansvärt måttfull ut i statistiken. Också de utförda investeringarna är förenade med stor osäkerhet då kostnadsökningen är exceptionellt snabb. Dessutom påverkas det sista kvartalet fortfarande av ovan nämnda finansiella intäkter av engångsnatur.
I statistiken för januari–september faller blicken också på samkommunernas försämrade situation. Efter samkommunernas starka år 2021 har verksamhetsinkomsterna ökat långsammare än kostnaderna. Verksamhetsbidraget har alltså minskat sedan dess. Samtidigt har samkommunernas investeringar ökat rekordartat.
Den bokslutsprognos för kommunerna och samkommunerna som offentliggörs i februari innehåller alltså en hel del spännande moment. Det är dock klart att utgifterna för den kommunala ekonomin kommer att preciseras ytterligare efter februari. Kommunerna måste exempelvis täcka det ackumulerade underskottet i sjukvårdsdistriktens balansräkningar innan distriktet överförs till välfärdsområdet. År 2021 var det sammanlagda ackumulerade underskottet i samkommunernas balansräkningar cirka 117 miljoner euro.
Utredningen av de slutliga uppgifterna om kostnaderna i den kommunala ekonomin år 2022 fortsätter alltså långt in på hösten. Sannolikt kommer de preliminära uppgifter som offentliggörs i februari att vara rimliga – tack vare den goda skatteutvecklingen.
Nätverk på svenska
Kommunförbundet erbjuder en mängd olika nätverk för samarbete och utvecklingsarbete inom många olika områden. Bekanta dig med de nätverk som är tvåspråkiga eller där arbetsspråket är svenska.
Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn
Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.
Kaffe med Uffe
En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.
Läs mera: Kaffe med Uffe