AN-tjänsterna överförs till kommunerna – målet är effektfullhet och kostnadseffektivitet

Vi skriver historia. Vid samma plenum röstade riksdagen för Finlands inträde i Nato och överföringen av arbets- och näringstjänsterna från staten till kommunerna. I början av 2025 kommer kommunernas roll i att stärka livskraften och främja sysselsättningen att växa i och med arbets- och näringsreformen 2024 och revideringen av integrationslagen. Utifrån den nuvarande splittrade modellen skapas en helt ny och mer effektfull helhet för främjandet av sysselsättningen.

Reformen av arbets- och näringstjänsterna är nu inne i ett efterlängtat skede. Kommunerna kan äntligen börja bereda reformen med full intensitet. Tempot kommer att vara högt. Men samtidigt måste man framför allt vända blicken mot den kommande regeringsperioden.

Sanna Marins regering fick till stånd en tredje omgång med sysselsättningspolitiska kommunförsök och den emotsedda arbets- och näringsreformen 2024. Däremot har regeringens nya nordiska modell för arbetskraftsservice gett upphov till en hel del gråa hår. Även om den nya kundservicemodellen leder till aktivare jobbsökning, kan varken den nya kundserviceprocessen eller intervjuerna genomföras enligt lagen med nuvarande resurser.

Modellen lämpar sig inte heller för alla arbetssökande eller för alla situationer. Nu följer man lätt bara tidsfristerna i lagen, även om man borde ägna större uppmärksamhet åt innehållet i samtalen och arbetssökandenas behov. Det behövs större prövningsrätt när det gäller att på ett kundorienterat sätt ordna samtal om jobbsökning.

Nästa regering kommer att få lösa många svåra frågor. Såsom det står i våra mål för regeringsprogrammet:Arbets- och näringsreformen måste möjliggöra ett effektfullt och kostnadseffektivt genomförande i kommunerna.

Vi anser att det är mycket viktigt att nästa regering med alla medel tar itu med problemen med tillgången till arbetskraft. När man bygger upp en ny och mer effektfull sysselsättningshelhet i framtidens livskraftiga kommuner, ska kommunerna ges tillräcklig prövningsrätt. Lagstiftningen måste förenklas, byråkratin minskas och flexibiliteten ökas. Vi efterlyser också ett bättre beaktande av kunskapsbaserad ledning och dataskyddsfrågor.

Sysselsättning förutsätter yrkeskompetens. Därför behöver kommunerna ha möjlighet att använda kompetensutveckling som ett effektivt verktyg för integration samt för sysselsättnings- och näringspolitik. Därtill måste reformens finansieringsmodell bedömas ur kommunernas synvinkel och ändras vid behov.