Utsikterna för kommunekonomin har förändrats

Utsikterna för kommunekonomin har förändrats

I början av oktober publicerade Finansministeriet ett enormt informationspaket som överlämnades till riksdagen. I paketet ingår budgetbeslut och prognoser för statsekonomin och den offentliga sektorns, de ekonomiska konsekvenserna av regeringen Orpos beslut, budgetlagarna och givetvis kommunekonomiprogrammet. Informationen håller nu i snabb takt på att integreras i kommunernas budgetberedning för 2024. Kommunerna ska fatta beslut om kommunalskattesatserna, som ska meddelas till Skatteförvaltningen senast den 17 november. De viktigaste prognoserna till stöd för kommunernas budgetplanering och en analys av utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin finns på Kommunförbundets webbplats. Vad bör vi åtminstone veta om informationspaketet?

Prognosen för kommunekonomin har försvagats – kommunsektorn splittras kraftigt

Vi har en längre tid varit medvetna om att kommunernas ekonomi kommer att vara rekordstark ännu detta år. I den senaste utvecklingsprognosen enligt kommunernas bokslut överskrider räkenskapsperiodens resultat två miljarder euro och det blir också ett rejält finansieringsöverskott i år.

Landets genomsnittsvärden, stärkts av de exceptionella skatteposter som följt av vårdreformen, döljer dock att de kommunvisa skillnaderna i ekonomin är avsevärda. Ekonomisk framgång är inte enbart en fråga om kommunens livskraft eller goda beslut utan beror den här gången främst på de ekonomiska konsekvenserna av överföringskalkylerna för finansieringen av vårdreformen i skarven mellan 2022 och 2023. För den enskilda kommunen kan skillnaden mellan överförda kostnader och överförda inkomster vara betydande, vilket innebär att den ekonomiska balansen förbättras i en del kommuner medan den försämras i andra.

Situationen kommer att kännas av på allvar från år 2024 när kostnaderna ökar, ekonomin utvecklas långsamt och de exceptionella skatteposterna försvinner från kommunernas redovisningar. Inkomstbasen minskar dessutom när överföringskalkylerna för vårdreformen preciseras och tilläggsnedskärningen på drygt 200 miljoner euro syns i många kommuners statsandelar. Dessutom minskar alla kommuners statsandelar minskar under denna regeringsperiod med indexbromsen på en procentenhet.

Kommunernas och samkommunernas utvecklingsprognos för 2024–2027 har följaktligen blivit avgjort svagare än den var i våras. Under 2024–2027 kommer det att uppstå ett klart finansieringsunderskott, där kommunsektorns investeringar beaktats och kommunernas lånestock växer med cirka fem miljarder euro. Kommunernas skuldsättning beror på omfattande investeringar, växande personalutgifter och en försämrad utveckling av skattefinansieringen jämfört med prognosen. Enligt kalkylerna över utgiftstrycket kommer kommuner med mindre än 5 000 invånare att ha det svårast.

Enligt prognosen för hela landet är den kommunvisa variationen dock stor och mer godtycklig än tidigare. Förändringar i befolkningsunderlaget, kommunernas reducerade uppgifter och finansieringslagstiftningen för vårdreformen har splittrat kommunsektorn ytterligare. Den enskilda kommunen drabbas helt slumpmässigt av den sammanlagda effekten av ett stort antal beslut för finansieringen kring vårdreformen. En del kommuners statsandel kommer att förbli negativ ända till år 2027.

I kommunekonomiprogrammets utvecklingsprognos ingår inte alla de åtgärder som regeringen Orpo riktat mot kommunerna, som till exempel en sänkning av det statsunderstöd som Undervisnings- och kulturministeriet beviljar. Man kan ändå med rätt stor sannolikhet säga att kommunernas ekonomi drabbats måttligt av regeringsprogrammets anpassningsåtgärder. För detta kan vi dock tacka den impopulära höjningen av fastighetsskatten, där marken avskiljs från den allmänna fastighetsskattesatsen och den nedre gränsen höjs från 0,93 till 1,30. I euro räknat är det i synnerhet huvudstadsregionen som tjänar på höjningen, men där finns också det största investeringsbehoven.

Om höjningen av fastighetsskatten inte förverkligas, försvagas kommunernas ekonomi redan under 2024 på grund av regeringen Orpos beslut. Fram till år 2027 beräknas kommunernas ekonomi i vilket fall som helst ha försvagats med 0,2 miljarder euro till följd av besluten i regeringsprogrammets bilaga B. Om den ekonomiska tillväxten i slutet av regeringsperioden blir svagare än beräknat och arbetslösheten högre än väntat så kommer priset på nedskärningarna i den sociala tryggheten att bli betydligt högre för kommunekonomin. I värsta fall drabbas samma kommuner som drabbats av nedskärningar i inkomstbasen på grund av vårdreformen.

Det är beklagligt att regeringens beslut inte har som syfte att stärka kommunekonomin. Genom regeringsprogrammets åtgärder stärks de offentliga finanserna med ungefär 3,1 miljarder euro netto fram till år 2027. Bland undersektorerna i den offentliga sektorn har staten det största underskottet.

Utanför regeringsprogrammet är det ändå en lättnad för kommunerna att arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgift sänks år 2024. Om också den tas med i granskningen blir den sammanlagda nettoeffekten av statens åtgärder att kommunekonomin stärks med uppskattningsvis 0,2 miljarder euro. 

Regeringen och kommunerna står inför otrevliga beslut

Situationen i den offentliga ekonomin är nu mer oroväckande än när regeringsprogrammet utarbetades. Den ekonomiska tillväxten har stannat upp eventuellt för en längre tid än väntat och flera faktorer, bland annat regeringsprogrammets tidsbegränsade investeringsprogram, ränteutgifterna och anskaffningar i anslutning till säkerheten ökar den offentliga sektorns underskott. Regeringen Orpos ekonomi- och finanspolitik bygger på utgiftsanpassning och strukturella reformer som främjar sysselsättningen. Samtidigt sjunker skattegraden och det fattas nya beslut som försvagar den offentliga ekonomin, såsom sänkningen av överlåtelseskatten. Antalet anpassningsåtgärder har också minskat något från de ursprungliga målen.

Risken är stor för att sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten inte ökar så mycket som man räknat med Redan nu vet vi att regeringen står inför otrevliga beslut senast vid halvtidsöversynen. Set samma gäller kommunerna. Kommunernas ekonomidirektörer förutspår precis som prognosen i kommunekonomiprogrammet en snabb försämring i kommunernas ekonomiska utsikter och ett stort behov av nya anpassningsåtgärder.

Anpassningstrycket märktes i Kommunförbundets första ekonomibarometer som genomfördes i september. Barometern som samlade ekonomidirektörernas förväntningar besvarades av 129 kommuner. Nästan hälften av dem rapporterade också om ett betydande tryck att höja kommunalskattesatsen år 2024. Resultatet är väntat eftersom kommunernas ekonomi inte är sig lik efter vårdreformen. Verksamhetsutgifterna och inkomsterna har halverats, vilket gör kommunekonomin mer sårbar och konjunkturkänslig. Vid höstens budgetberedning kommer kommunernas utgifter, de växande investeringarna och kommunalskatten att sättas under lupp.