Utveckling av utbildningssystemet bör stå i fokus nästa valperiod

Ingen kan ha missat den omfattande förändring som skett i kommunernas och utbildningsanordnarnas verksamhetsmiljö. Befolkningsutvecklingen påverkar utan tvivel både tillgängligheten och tillgången till utbildningstjänster på alla nivåer under 2020-talet. Utbildningsanordnarna har hittills kunnat reagera på uppkomna situationer bland annat genom att anpassa utbudet.

Grundläggande utbildning kräver helhetssyn

Antalet elever i klass 1–9 i den grundläggande utbildningen är på nationell nivå redan nu mindre än den var i början av 2000-talet. Även om elevantalet ökat i några regioner har det minskat med till och med över 60 procent i andra regioner.  Vi har redan nu mer än 60 kommuner som bara har en skola inom den grundläggande utbildningen. Framtiden kommer att innebära stora utmaningar för skolstrukturen.

Det verkar som om den nuvarande strama regleringen inte ger utbildningsanordnarna svängrum att säkerställa att eleverna får tillräckliga kunskaper och främja välfärden i olika regioner. Till exempel bör digitaliseringens möjligheter i stärkandet av kontinuiteten i utbildningen identifieras, från småbarnspedagogiken till kontinuerligt lärande. Utgångspunkterna och strukturerna för ordnandet av den grundläggande utbildningen bör granskas som en helhet under den kommande regeringsperioden.

Nedskärningen i finansieringen av gymnasieutbildningen bör slopas

Det är i första hand kommunerna som finansierar gymnasieutbildningen. Kommunerna och staten ansvarar tillsammans för finansieringen av gymnasieutbildningen. Statsandelsfinansieringen ska ge faktiska möjligheter att ordna utbildning av hög kvalitet i enlighet med lagstiftningen om verksamheten. Så är det inte i dag för staten gör årligen nedskärningar i finansieringen av gymnasieutbildningen med över hundra miljoner euro.

Medan staten skär ner tar kommunerna sitt ansvar för finansieringen av gymnasieutbildningen på ett förtjänstfullt sätt. Eftersom finansieringen enligt pris per enhet efter nedskärningarna inte motsvarar kostnaderna för ordnandet av gymnasieutbildningen måste kommunerna som ordnar gymnasieutbildning bidra till finansieringen av verksamheten. Systemet fungerar inte när kommunernas finansieringsansvar ökar. Därför måste staten slopa nedskärningen i finansieringen av gymnasieutbildningen.

Finansieringssystemet för gymnasieutbildning behöver förnyas

Fördelen med finansieringssystemet för gymnasieutbildning är att den delvis beaktar de högre kostnaderna per enhet i läroanstalter med färre studerande.  Svagheten med det nuvarande systemet är att finansieringen beror på sättet att ordna utbildningen, inte omständigheterna. Som det är i dag kan man säga att systemet till och med försvårar samarbetet mellan utbildningsanordnare.

När årskullarna i gymnasierna i snabb takt krymper i stora delar av landet är det viktigt att trygga tillgänglighet och kvalitet i utbildningen. Detta förutsätter att finansieringssystemet för gymnasieutbildningen förnyas så att det beaktar i synnerhet tillgängligheten. Det nya finansieringssystemet ska vara neutralt i förhållande till hur verksamheten ordnas.

Samarbetet mellan utbildningsanordnarna kommer att spela en stor roll i flera regioner såväl i den grundläggande utbildningen som på andra stadiet, både i gymnasie- och yrkesutbildningen. I stället för en inskränkande reglering som grundar sig på normer behöver vi stöd, uppmuntran och svängrum att hitta nya modeller för utbildningsanordnandet, också i samarbete. Vi behöver modeller som passar lokala förhållanden.  

Läs mer om Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet