Maria Salenius, blogg 17.3.2023

Välfärd och hälsa främjas i samarbete – ingen lämnas utanför

Efter en lång vinter med osäkra tider går vi så småningom mot våren. Nu är det dags att stanna upp och fråga både sig själv och sina närmaste: Hur går det? Hur mår du? Det är viktigt att stanna upp kring frågor om välfärden och det är en gemensam sak. De som aldrig får frågan om hur de mår är alltför många.

Kommunerna har också i fortsättningen en viktig roll i hur vi alla mår. Att främja välfärd och hälsa är en av kommunens viktigaste uppgifter och bygger framöver i hög grad på samarbetet mellan kommuner, välfärdsområden och andra aktörer. Med ett brett samarbete kan vi skapa förutsättningar för en fungerande och god vardag där ingen lämnas utanför.

Hållbart främjande av välfärd och hälsa i kommunen sker bland annat genom markanvändning, service och delaktighet. Aspekter som är nära knutna till välfärden, såsom jämlikhet, delaktighet, jämställdhet och samhällelig rättvisa är integrerade i arbetet. Samtidigt är det viktigt att se till att kommunens roll inom hälsa och välfärd inte är otydlig. Hurdan verksamhet inom kommunens olika ansvarsområden främjar invånarnas välfärd, hälsa och säkerhet på ett övergripande sätt? Om detta så kallade hälso- och välfärdsarbete inte når en konkret nivå blir resultatet hängande i luften. Kommunförbundet arbetar som bäst med att definiera kommunernas roll inom hälsa och välfärd i syfte att skapa större klarhet och förtydliga helheten.

Kommunernas roll i förebyggandet av utmaningarna i samhället bör beaktas mer än hittills

Kommunernas och välfärdsområdenas service måste i högre grad än hittills bilda ett skyddsnät för invånarna. Vid utvecklingen av servicesystemet bör man se till att välfärden tryggas i alla livsskeden, i synnerhet i övergångsskeden, och fästa vikt vid kundupplevelsen och informationsutbytet för en smidig serviceprocess. Det är också viktigt att uppmärksamma de olika utmaningar och behov som finns bland olika generationer, kön och befolkningsgrupper. Finländarnas välfärd har i genomsnitt utvecklats i en positiv riktning, men det finns ohållbara skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Utsatthet och problem hopar sig och ojämlikheten kan ha att göra med nästan alla områden i livet. Under årens lopp har ett flertal projekt haft som syfte att minska ojämlikheten i samhället, men metoderna man kommit fram till har inte tagits i bruk i någon stor omfattning. Det är viktigt att dessa redan framtagna modeller införs i större omfattning och mer effektfullt.

Man kan ställas inför utmaningar när som helst i livet, men ofta har det funnits tecken på problem redan långt före den dagen då problemen hunnit torna upp sig. Den största utmaningen är att ta tag i de första tecknen på att utmaningarna växer och hopar sig. Det är förstummande att inse att de första tecknen på alkoholmissbruk som lett till arbetsoförmåga kunnat ses redan flera årtionden innan. Hur tar vi mer effektivt än tidigare tag i de första tecknen på risker för utanförskap i de nya strukturerna? En fungerande kontaktyta mellan kommunen och välfärdsområdet kommer att ha stor betydelse.

Med förebyggande verksamhet kan man minska risken för sociala och ekonomiska problem ur individens, kommunens och regionens synvinkel. Systemen för social trygghet och service bör också fungera mer samstämmigt för att förebygga ett långvarigt behov av social trygghet och utkomststöd.

Kommunerna bör också framöver ges spelrum i välfärdspolitiken utan behov för detaljerad och snårig reglering. Befolkningsunderlaget i varje kommun är olika och invånarnas utmaningar är individuella även om de är ett uttryck för välfärdsutmaningarna i samhället i stort. Kommunerna bör ha möjlighet att tillhandahålla tröskelfria tjänster i invånarnas dagliga liv.

Orsakerna bakom försämrat välmående är komplicerade men vi får inte ge upp. De komplexa problemen som orsakar utslagning och överförs från en generation till en annan bör åtgärdas på nationell nivå på ett sätt som beaktar kommunernas starka sidor. En långsiktig och systematisk nationell och lokal välfärdspolitik har generationsöverskridande effekt medan nedskärningar i förebyggande service inte stöder någondera.