Valfebern stiger i kommuner och regioner i Norge

Det är mycket spännande dagar i vårt grannland Norge. Förhandsröstningen är snart slut och den faktiska valdagen väntar precis runt hörnet.

I Norge hålls kommunalval samtidigt som regionval (fylkestingsvalg). Precis som i Sverige och Danmark - och i framtiden även i vårt land. I Norge hölls de första direkta regionala valen år 1975, och sedan dess har regionalvalet hållits samtidigt som kommunalvalet.

Den fyra veckor långa förhandsröstningsperioden avslutas idag, fredagen den 8 september och den egentliga valdagen är måndagen den 11 september. En intressant detalj är att valdagen, precis som i Danmark, är en vardag, medan den i Sverige och Finland alltid infaller på en söndag. I Norge han dock kommunerna möjlighet att arrangera val på både söndag och måndag om de så önskar.

Förhandsröstningen blir allt mer populär för varje val, precis som här hos oss. På den näst sista förhandsröstningsdagen hade över en miljon norska väljare redan utnyttjat sin rösträtt. 

Det som är intressant med det norska valet är det mycket flexibla systemet för förhandsröstning:

• Den faktiska förhandsröstningsperioden är dubbelt så lång som i Finland, dvs. fyra veckor (10 augusti till 8 september).
• Väljare har möjlighet att rösta också före (1 juli - 9 augusti) den faktiska förhandsröstningsperioden om de vet att de inte kan rösta under den egentliga förhandsröstningsperioden eller på valdagen (Detta är en så kallad "tidligstemme").
• Väljare som bor utomlands har en nästan två månader lång period för förhandsröstning (3 juli till 1 september).

Valdeltagande, maktrelationer och spridningseffekter

I Norge följer man nu med spänning med om valdeltagandet stiger (64,7 procent i det senaste kommunalvalet och 60,5 procent i regionvalet) och om valet leder till märkbara förändringar i mandatfördelningen mellan partierna.

En annan viktig valfråga är valet av ordförande i kommunerna. I Norge sitter såväl fullmäktige- som styrelseordförande hela fyraårsperioden ut. Den som väljs blir vanligtvis heltidsanställd som förtroendevald.

Eftersom kommun- och regionvalet i Norge hålls vid en annan tidpunkt än Stortingsvalet, återspeglas valresultatet i dessa val också i den nationella kommunpolitiken - precis som det gör i vårt land.

Hälsa, skatter och miljöfrågor på agendan

Hälsa, skatter och avgifter är de viktigaste frågorna i valet, enligt en undersökning som genomfördes i början av augusti. Bland ungdomar uppges ekonomi och sysselsättning något överraskande ha seglat upp som ett viktigare tema än klimat- och miljöfrågorna. Den senaste tidens nyhetsrapportering har också lyft fram äldreomsorgen som en viktig valfråga.

I en färsk undersökning uppger ledningen i de norska kommunerna att tillgången på arbetskraft och den demografiska utvecklingen är de största utmaningarna för kommunerna - synnerligen bekanta teman även för oss.

Inför valet har det norska kommunministeriet (Kommunal- og distriktsdepartementet) utlyst en ansökningsomgång för ett pilotprojekt med frikommuner. Här har man sökt modell och inspiration från frikommunsförsöket i Danmark.

Förutom valresultatet ska det bli intressant att följa med också vad frikommunsförsöken resulterar i. Vi har säkert anledning att återkomma till detta efter valet.