5 miljoner euro till barn och unga i ramförhandlingarna – räcker det?

Vid vårens ramförhandlingar förband sig Petteri Orpos regering till att finansiera ett separat åtgärdspaket för barn och unga. Paketet anvisas ett permanent belopp på 5 miljoner euro. Åtgärdspaketet sägs innehålla flera olika saker, såsom utveckling av en hybridmodell för barnskyddet och tilläggsfinansiering för ungdomsarbete i skolor och läroanstalter, chat-tjänster med låg tröskel inom mentalvården och mödra- och skyddshem.

Även om det är positivt att bristerna i barns och ungas välbefinnande har identifierats, behövs en mer långsiktig och större satsning. Insatser för välbefinnandet sker i normala tjänster i vardagen, såsom skolor och ungdomstjänster, och finansieringen av dessa borde vara långsiktig och permanent.

Utmaningarna med barns och ungas välbefinnande är mycket varierande och komplexa. Samtidigt som regeringen har förbundit sig till att öka satsningarna inom detta område drabbas barnfamiljer och unga av nedskärningar som ytterligare försämrar deras välbefinnande. Till exempel nedskärningar som försvagar den sociala tryggheten kan fördjupa ojämlikheten och öka det ekonomiska trycket på familjerna. 

Enskilda tilläggssatsningar kan splittra finansieringen ytterligare: först omfattande nedskärningar och sedan stöd med enskilda engångssatsningar. Det här är inte ett hållbart sätt att svara på utmaningarna med barns och ungas välbefinnande. Däremot behövs långsiktiga och förutseende satsningar som beaktar olika behov hos barn och unga.

Försämrat välbefinnande hos barn och unga syns snabbt i kommunernas vardag 

Det är positivt att skolungdomsarbetets roll identifierades i ramförhandlingarna. Skolungdomsarbetet har visat sig vara användbart och dess särskilda styrka är att de lagstadgade uppgifterna möts mellan den grundläggande utbildningen och ungdomsarbetet.  De anställda inom ungdomsarbetet har också ett starkt kunnande inom det generellt inriktade arbetet som behövs i skolornas vardag. Samarbetet har en viktig roll i främjandet av barns och ungas välbefinnande.

Barns och ungas försämrade välbefinnande syns dock snabbt i kommunernas vardag. I daghem, skolor och ungdomstjänster möter man dagligen barn och unga vars välbefinnande kräver resurser. Samtidigt som det skärs ned i organisationer ökar trycket på de kommunala tjänsterna.

Det är viktigt att betona det multiprofessionella arbetets betydelse och roll. När resurserna minskar måste vi fundera hur vi kan använda dem på ett smart sätt genom överenskommelse och samarbete. Samarbete mellan olika aktörer är nyckeln till främjandet av barns och ungas välbefinnande. Även samordning av och samarbete mellan kommunernas och välfärdsområdenas tjänster ska fortsättningsvis stödjas och främjas. 

Främjandet av barns och ungas välbefinnande är inte bara enskilda åtgärder utan en helhet som kräver långsiktigt engagemang och långsiktig satsning.