Agendor kommer och går – hållbar utveckling består

I det lokala Agenda 21-projektets publikation Kestävän kehityksen pullonkaulat från 1998 presenterades resultaten från en kommunenkät som kartlade främjandet av hållbar utveckling. Enkäten är helt jämförbar med  kommunenkäten Agenda2030 som genomfördes förra året, bara namnet på agendan har ändrats. Vid genomgången av innehållet lade jag dock märke till att världen förändrats en hel del på tre årtionden. 

Trots Sovjetunionens sönderfall och den europeiska integrationen på 1990-talet försvagades tron på evig fred och demokratins segertåg bland annat på grund av folkmorden i Rwanda och krigen i Jugoslavien. Historian tog inte slut trots Francis Fukuyamas profetia, vi började i stället skriva en ny historia om världen efter kalla kriget.

I en nära framtid väntade attackerna mot WTC och kriget mot terrorismen, finanskrisen och den långsamma återhämtningen, som enligt en del sakkunniga fortfarande pågår. Den ekonomiska recessionen och Nokia-Finlands uppgång och fall lämnade djupa spår i vårt samhälle. I backspegeln sett ter sig historian som en följd av återkommande kriser och perioder av återhämtning. Kriserna kommer och går med andra ord, men målen för hållbar utveckling består.

Enligt enkäten år 1998 var främjandet av hållbar utveckling framför allt en attitydfråga för kommunerna. Många av de hinder som identifierades i den senaste kommunenkäten såsom brist på resurser (pengar eller personal) och politiskt engagemang för hållbar utveckling, är fortfarande desamma. Men en positiv attityd till hållbar utveckling räcker inte för att få bukt på extrema naturfenomen till följd av klimatförändringen, samhällen i kris på grund av polariseringen, eller flyktingströmmarna på grund av svält och krig. Vi kan inte längre ha en lika abstrakt syn på hållbar utveckling som för trettio år sedan. Utmaningarna men hållbar utveckling är en del av vår vardag, vare sig vi vill det eller inte. 

År 1998 såg man hållbar utveckling som något separat från övrigt kommunalt arbete, mer som en värderingsfråga eller ett synsätt än som en del av det dagliga arbetet. I dag ser en stor del av kommunerna hållbar utveckling som ett tema som präglar all verksamhet i kommunen. Målen som främjas rangordnas visserligen fortfarande, särskilt i mindre kommuner. Men kommunerna har dock en delad förståelse för hur viktigt hållbarhetsarbetet är för tryggandet och bevarandet av livskraften i området. Hänsyn måste tas inte bara till ekonomisk hållbarhet (som betonades starkt i svaren från 1998), utan också till ekologisk och social hållbarhet.

Hållbar utveckling fanns i kommunallagen hos oss redan år 1998 och kommissionen för hållbar utveckling hade firat sitt femårsjubileum, men det skulle dröja ända till år 2015 innan de sjutton globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 förhandlades och trädde i kraft. Utmaningarna som kommunerna möter är förmodligen lika många från årtionde till årtionde, men de har bytt skepnad i takt med att världen förändrats. I ett längre tidsperspektiv ser man tydligare varför en del kommuner upplever nya agendor och mål som dikteras uppifrån eller utifrån som lösryckta idéer, modeflugor eller gammal skåpmat med ny etikett. 

Megatrender såsom urbaniseringen och globaliseringen var på frammarsch redan år 1998, men år 2024 ser vi de faktiska konsekvenserna av dem. Vi har lärt oss en hel del och gjort mycket, vi har ökat vår resiliens i mötet med nygamla hot som pandemier och konflikter. Kommunernas verksamhetsfält begränsas inte längre till närområdet, eller ens till Finland, när globala förändringskrafter påverkar kommunernas dagliga verksamhet med växande styrka. Samtidigt påverkar lokala händelser den globala situationen i och med allt effektivare kommunikationer och allt mer utbredd användning av internet. Vi vet mycket mer och allt snabbare vad som händer i världen i dag än för trettio år sedan. Kommunerna verkar och samarbetar globalt i en glokal miljö. 

År 1998 upplevde kommunerna samarbete med olika förvaltningar, andra kommuner och statliga myndigheter som den minst viktiga aspekten i den hållbara utvecklingen. År 2024 vet kommunerna att vi endast genom samarbete med andra kan uppnå målen för hållbar utveckling. Strålande exempel på detta är de sex största städernas gemensamma utvecklingsarbete Nätverksprojekt för strategisk ledning av SDG-målen i städer som är inne på sitt tredje år, samt workshoppen som statsrådets kansli och Kommunförbundet ordnat för kommunerna och vars resultat kommer att användas i den nationella hållbarhetsrapporteringen år 2025. 

I slutändan är det hoppingivande att hållbar utveckling redan år 1998 såpass tydligt betonades i kommunerna. Och det är glädjande att se att allt fler kommuner nu trettio år senare anser att strategisk ledning av hållbar utveckling, förändringar i attityder och verksamhet som krävs för hållbarhetsomställningen samt kontinuerligt lärande i anslutning till detta är självklarheter. För detta och för målen för hållbar utveckling flaggar vi på Kommunernas hus 25.9 tillsammans med Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Uleåborg och Åbo.