Antalet utländska studerande ökar inom gymnasieutbildningen

Finlands befolkningsstruktur håller på att förändras ‒ under de senaste åren är det uttryckligen nettoinvandringen som svarat för befolkningstillväxten i Finland. Antalet utländska och utomlands födda gymnasiestuderande samt antalet gymnasiestuderande med ett främmande språk som modersmål har ökat. Mitt blogginlägg för ett drygt år sedan handlade om internationella studerande i gymnasieutbildningen.

Den här gången behandlar jag gymnasiestuderande som har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska. Antalet gymnasiestuderande med ett främmande språk som modersmål har ökat i jämn takt under 2000-talet. Deras andel har mer än tredubblats under de senaste två årtiondena. Andelen studerande med ett främmande språk som modersmål är störst i gymnasieutbildningen i Östra Lappland, Mellersta Karelen och Sydösterbottens kustregion.

Figur 1: Andelen studerande med ett främmande språk som modersmål av alla studerande inom examensinriktad gymnasieutbildning år 2004–2023. Här kan du öppna bilden i större format.

Ökningen förklaras av två faktorer. För det första har antalet studerande med ett främmande språk som modersmål klart ökat inom examensinriktad gymnasieutbildning. Medan det år 2004 bara fanns 3 173 gymnasiestuderande med ett främmande språk som modersmål, fanns det 9 873 år 2023. Dessutom har den relativa andelen elever med ett främmande språk som modersmål ökat ytterligare av att det totala antalet gymnasiestuderande under samma period minskat med 8 procent.

Den regionala variationen är stor

Andelen gymnasiestuderande med ett främmande språk som modersmål har ökat i jämn takt under 2010-talet. De regionala skillnaderna är dock stora. Förra året var andelen gymnasiestuderande med ett främmande språk som modersmål 8,4 procent i hela landet. Andelen var större endast i landskapen Nyland (14,1 %) och Södra Karelen (10,6 %). I två landskap var andelen under tre procent, Kajanaland (2,1 %) och Norra Österbotten (2,6 %).

En granskning på landskapsnivå är ändå inte tillräcklig i fråga om gymnasieutbildningen. Den naturligaste granskningsnivån för gymnasieutbildningens del är per ekonomisk region, för mer än var fjärde studerande inleder sin gymnasieutbildning annanstans än på hemorten men bara en bråkdel i ett annat landskap. I en granskning per ekonomisk region blir skillnaderna tydligare.

Figur 2: Andelen studerande med ett främmande språk som modersmål av alla studerande inom examensinriktad gymnasieutbildning år 2023 per ekonomisk region. Här kan du öppna bilden i större format.

I hälften av de ekonomiska regionerna var andelen studerande med ett främmande språk som modersmål över fem procent inom gymnasieutbildningen. I Helsingforsregionen är andelen 14 procent, men fem ekonomiska regioner går förbi.  I Östra Lappland är andelen rentav 53 procent, också i Mellersta Karelen och Sydösterbottens kustregion samt Tornedalen är andelarna större än i Helsingforsregionen.

Samtidigt är andelen studerande med ett främmande språk som modersmål i gymnasieutbildningen fortfarande mycket marginell i många ekonomiska regioner. Andelen ser ut att vara störst i Helsingfors och i gränsområdena, i ekonomiska regioner nära östra och västra gränsen. Det faller sig också naturligt geografiskt sett.

Andelen studerande med ett främmande språk som modersmål störst i urbana kommuner

Den här granskningen görs i ett vidare perspektiv än de enskilda utbildningsanordnarnas eller läroanstalternas. Men det är bra att komma ihåg att i större städer, som har flera gymnasier, kan andelen studerande med ett främmande språk som modersmål variera mellan läroanstalterna. Till exempel i Helsingfors gymnasier kan andelen variera mellan 1 och 47 procent.

Figur 3: Andelen studerande med ett främmande språk som modersmål av alla studerande inom examensinriktad gymnasieutbildning år 2004–2023. Här kan du öppna bilden i större format.

Andelen studerande med ett främmande språk som modersmål är störst i urbana kommuner och minst i tätortskommuner. Andelarna har ökat de senaste decennierna i alla typer av kommuner, men landsbygdskommunerna har de senaste åren utvecklats i en annan riktning än tätortskommunerna.

I urbana kommuner förklaras de ökande andelarna främst av en ökning av antalet studerande med ett främmande språk som modersmål. Däremot förklaras ökningen i både tätortskommuner och landsbygdskommuner av det sjunkande totala antalet studerande och det ökade antalet studerande med ett främmande språk som modersmål.  Antalet studerande inom examensinriktad utbildning har sjunkit med 38 procent i landsbygdskommunerna.

Ryska det vanligaste främmande modersmålet

Ryska är det mest allmänna språket bland studerande med ett främmande språk som modersmål, rentav en femtedel av dem är ryskspråkiga. Därefter kommer arabiska, somali och estniska. Även om antalet olika modersmål är stort bland gymnasiestuderande i Finland är språken ändå mycket koncentrerade. De tolv mest allmänna språken står för 72 procent av språken bland dem som har ett främmande språk som modersmål.

Figur 4: Gymnasiestuderande enligt modersmål år 2023. Här kan du öppna bilden i större format.

Utöver förändringarna i antalet personer med ett främmande språk som modersmål ändras också de olika språkens relativa andelar med tiden. Det ser man om man jämför nya gymnasiestuderande med alla studerande. Studerande med ukrainska som modersmål verkar öka mest bland gymnasiestuderandena. Detta hänger givetvis ihop med att antalet studerande från Ukraina ökat, vilket jag skrivit om tidigare.

Mångfalden modersmål bland gymnasiestuderandena är både en möjlighet och en utmaning vid utvecklingen av en språkmedveten verksamhetskultur. Det mest konkreta tecknet på att andelen studerande med något främmande språk som modersmål ökar är att läroanstalter allt oftare erbjuder undervisning i finska eller svenska som andra språk samt i litteratur. Antalet studerande som avlagt en lärokurs i finska eller svenska som andra språk har fördubblats under de senaste fyra åren. Det är sannolikt att antalet som studerar finska eller svenska som andra språk fortsätter att öka de kommande åren.