Är vi värda invandring?

Det har väl inte undgått någon att Finland är i behov av arbetskraft. Vi behöver invandring för att klara av att producera service och hålla samhället i gång. Bristen på arbetskraft hindrar utvecklingen så väl på den privata sektorn som i kommunerna. 

Invandrare kan bidra positivt med sin kunskap, sin arbetskraft och genom att öka mångfalden i samhället. Att välkomna invandrare och främja integration är till gagn för samhället som helhet. Vi skapar en rikare kultur, stimulerar ekonomisk tillväxt och främjar mångfald och förståelse.

Läs också: 
Främjande av arbetskraftsinvandring och integration är centrala åtgärder i reformen av EU:s invandringspolitik.

Nuvarande regering har jobbat i motvind sedan det kom fram att ett par ministrar hade uttryckt sig rasistiskt i tidigare inlägg på sociala medier. Man försökte vifta bort inläggen med argumentet att åsikter ändras. Med kännedom om ministrarnas partitillhörighet känns undanflykterna skrattretande. Hur dylika uttalanden ska göra Finland mera attraktivt i världens ögon, förstår jag inte. 

För ett par dagar sedan krävde 33 människorättsorganisationer omfattande politiska åtgärder för att avveckla den strukturella rasismen i Finland. I nuläget hotar regeringens åtgärder mot rasism att fördjupa problemen i stället, skriver organisationerna i ett gemensamt ställningstagande. Enligt organisationerna hotar de senaste lagförslagen, regeringsprogrammets riktlinjer och uttalanden av centrala beslutsfattare att fördjupa den strukturella rasismen i Finland.

”Regeringens politik står i strid med de människorättsrekommendationer som Finland har fått”, står det i uttalandet. 

Jag kan inte annat än att hålla med. Regeringen måste ta till omfattande lagstiftningsåtgärder för att avveckla rasistiska strukturer i Finland. Att hålla fina tal och föra diskussioner är inte tillräckligt.

Hatbrott har ofta rasistiska motiv

Rasism är ett betydande samhällsproblem i Finland, vilket stöds av både nya och äldre undersökningar. Enligt en rapport från Polisyrkeshögskolan i fjol hade nästan 75 procent av alla misstänkta hatbrott ett rasistiskt motiv. Motivet baserade sig på gärningsmannens attityd gentemot offrets påstådda eller faktiska etniska eller nationella bakgrund. Ofta tillhörde den misstänkta majoritetsbefolkningen och offret en minoritetsgrupp.

Rasism är inte alltid lika uppenbart och synligt som hatbrott eller hatretorik på sociala medier. Rasism kan vara smygande och dold. Den som inte har upplevt rasism, kan därför ha svårt att förstå vad det handlar om. 

Vi har alla ett ansvar att motverka rasism. Vid kaffebordet på jobbet. I bussen eller metron. På gatan. Vi måste säga ifrån. Annars är vår tystnad ett godkännande.

Då vi diskuterar integration talar vi oftast om att de människor som kommer till Finland måste anpassa sig och lära sig hur vårt samhälle fungerar. Men vi måste också tala mera om hur vi infödda finländare borde anpassa oss för att integrationen ska bli den bästa möjliga. Också vi måste lära oss mer om andra kulturer och om olikheter människor emellan. 

Om vi inte gör det, är vi finländare verkligen värda invandring?

*) 21 mars är den internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering