Den nya kommissionen siktar raskt mot ett koldioxidneutralt EU

Hälsningar från Bryssel! Den nya kommissionen har tagit plats i huset, och vi väntar med spänning på vad som komma skall. Nyheterna har fyllts med rapporter av Draghi, Letta och Niinistö, gällande konkurrenskraft, utfasning av fossila bränslen inom industrin, investeringar, innovationer och säkerhet. Dessa teman kommer garanterat att dominera diskussionerna också de kommande åren. 

Någon ny Green Deal finns inte på dagordningen. Ursula von der Leyen har redan länge försäkrat oss om att fokus nu är på genomförande, snarare än ny lagstiftning. Detta är säkerligen vad som behövs. Om alla klimatåtgärder som planeras i medlemsstaterna genomförs kommer EU:s utsläpp år 2030, beroende på hur man räknar, att vara 47 eller 51 procent lägre än 1990. Målet är en sänkning på 55 procent.

Ramdirektivet för vatten strävar efter en god vattenstatus senast år 2027. 37 procent av vattendragen har uppnått det här målet när det gäller ekologisk status för ytvatten. Samtidigt fortsätter livsmiljöer att splittras och material återanvänds i låg grad i vår ekonomi. Det finns alltså en hel del att göra även med färdiga lagar. Senast nu kan kommunerna kavla upp ärmarna och verkställa den lagstiftning som färdigställdes under förra mandatperioden.

Den brännande frågan just nu är vilka lösningar som kommer att hjälpa oss att nå målen för Green Deal. I EU har blickarna vänts mot innovationer och investeringar. Ett stort antal lobbyister och sakkunniga inom livskraft funderar på hur man ska kunna locka dem till finländska kommuner. Det finns också ett behov av mer vardagliga förändringar.

Det är positivt att det också talas mycket om rättvisa omställningar. Nu är det också dags för intressebevakarna att lyssna uppmärksamt på hur ändringarna i lagstiftningen påverkar kommunerna, och att föra detta budskap till EU-kommissionen. Framgångsrik lagstiftning och genomförande samt eventuella grundläggande fel bör rapporteras till de bord där man diskuterar klimat- och miljöpolitikens framtid. 

Och vad gäller framtiden: även olika initiativ är på gång, bland annat om anpassning till klimatförändringen, hållbar vattenanvändning och cirkulär ekonomi. Detta är viktiga teman för Finland. I allt fler kommuner funderar man på hur man ska hantera översvämningar eller vattenbrist och utöka antalet urbana grönområden. Också näringslivet måste anpassa sig. Behovet av sanering av vatten- och avloppsnäten ökar och avfallshanteringsprocesserna reagerar på det växande behovet av att producera återvunnet material. 

Utsläppsminskningar sker också. Industrin måste lösgöra sig från kolförbränning och restföroreningarna ska lagras. Så snart delmålet för minskade utsläpp fram till 2040 har lagts till i klimatlagen kan vi ta itu med en ny klimatarkitektur för tiden efter 2030.

Kommunerna har varit snabba med att slå fast klimatmål för de kommande åren. Mycket hinner ännu göras med de nuvarande planerna, men det finns även mycket nytt som ska påbörjas under de närmaste åren. 

EU-lagstiftningen måste vara stabil för att investeringar och planer ska kunna genomföras. Kommissionen vill hålla fast vid de mål som fastställts i Green Deal, och bygga upp sin konkurrenskraft inom ramen för dem. Kommissionen vill också gå raskt framåt mot ett koldioxidneutralt EU för att kunna uppnå delmålet på 90 procent senast 2040. Ett förutsägbart politiskt beslutsfattande är dock inget som ligger i tiden just nu, vilket vi har sett både i Europaparlamentet och i medlemsstaterna.

Trots det ser det ut som att kommunerna utan bekymmer kan fortsätta sitt klimat- och miljöarbete på basis av de beslut som fattats. Vi har fördelen att vi i många fall har hunnit längre än genomsnittet i EU. Vad gäller intressebevakning är spelet igång: det måste finnas någon som lyssnar på motiverade korrigeringsförslag. Samtidigt är det dags att se till att nya initiativ tillgodoser våra utvecklingsbehov.