Djurskydd är ett synnerligen viktigt allmänt intresse – anmälarens identitet kan till och med hållas hemlig

Djurskydd kan anses vara ett sådant synnerligen viktigt allmänt intresse som möjliggör begränsning av partsoffentligheten. En part fick kännedom om anmälningarna som gjorts om dennes djurhållning där anmälarnas identitet och kontaktuppgifter hade täckts.

Detta framgick av Högsta förvaltningsdomstolens färska förhandsavgörande HFD:2024:31 (Finlex).

Jag tror att avgörandet är viktigt på många sätt och förtydligar den nuvarande situationen inom djurskyddstillsynen. 

Det som enligt mig är av betydelse i avgörandet är särskilt att djurskyddet entydigt ansågs vara ett ”synnerligen viktigt allmänt intresse”. I avgörandet hänvisas till offentlighetslagens förarbeten där till exempel barnskydd nämns som ett sådant synnerligen viktigt allmänt intresse. Avgörandet fastställer därmed för sin del djurskyddets ställning som ett samhälleligt betydande intresse vars tillsyn ska genomföras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Dessutom ska förutsättningarna för tillsynen tryggas. 

Vi ansvarar alla för att säkerställa att rättigheterna för de allra svagaste och försvarslösa tillgodoses i vårt samhälle. Också anmälaren ska skyddas från motåtgärder.

Att sekretessbelägga anmälarens identitet skyddar tillsynsmyndighetens tillgång till information 

För det första ansågs det klart i avgörandet att djurskyddsanmälarnas identitet inte var en offentlig uppgift för allmänheten. HFD framhåller klart att syftet med 24 § 1 mom. 15 punkten i offentlighetslagen (Finlex) även är att trygga de allmänna förutsättningarna för tillsynen och att sekretessbeläggandet av anmälarens identitet också allmänt bidrar till att trygga tillsynsmyndighetens tillgång till information. 

För det andra skulle offentligheten av identiteten hos en person som gjort en djurskyddsanmälan troligtvis ha en negativ påverkan på människors vilja att meddela om upptäckta problem till djurskyddsmyndigheterna. Detta skulle i sin tur inverka negativt på djurskyddsmyndigheternas tillgång till information och förmåga att sköta lagstadgade  djurskyddsuppgifter. 

Dessutom kunde uppgifternas offentlighet vara ägnad att åsamka personer som gjort djurskyddsanmälan skada. 

En parts rätt att ta del av en handling väger dock tyngre än offentlighet för allmänheten 

En part har rätt att ta del av innehållet i sekretessbelagda handlingar, men endast då informationen kan påverka behandlingen av ärendet. 

Rätt att ta del av en handling gäller dock inte om utlämnandet av uppgifter strider mot ”ett synnerligen viktigt allmänt intresse, ett barns intresse eller ett annat synnerligen viktigt enskilt intresse”.  HFD konstaterade att djurskyddsanmälningar är ett användbart verktyg för säkerställandet av att den behöriga myndigheten kan upptäcka överträdelser och ålägga påföljder för dessa.

Att anmälarens identitet uttryckligen kommer till den anmäldas kännedom kan dock påverka människors vilja att göra en djurskyddsanmälan, vilket kan leda till att anmälan inte görs till exempel i rädsla för motåtgärder.

Det är dock också viktigt att beakta att identiteten hos vilken typ av anmälare som helst inte kategoriskt kan sekretessbeläggas för en part. Bedömningen av en parts rätt att ta del av en handling förutsätter alltid avvägning från fall till fall mellan partens rättsskydd och det allmänna intresset. I detta fall var det på basis av innehållet i djurskyddsanmälningarna klart att anmälaren inte handlade i skadesyfte. HFD konstaterade att djurskyddsinspektionen inte ansågs ha orsakat parten någon annan skada. Djurhållarens rättsskydd förutsatte således inte utlämnande av uppgifter till djurhållaren. ”Synnerligen viktigt allmänt intresse” ansågs i detta fall väga tyngre än partens rätt att ta del av en handling. 

Eftersom denna förutsättning för ett synnerligen viktigt allmänt intresse uppfylldes, bedömde Högsta förvaltningsdomstolen inte huruvida utlämnandet av uppgifter om anmälarnas identitet stred mot ett synnerligen viktigt allmänt intresse eller om utlämnandet av uppgifterna skulle ha äventyrat anmälarens säkerhet, intressen eller rättigheter.

Detta avgörande gav ännu inget svar på frågan om ”ett synnerligen viktigt allmänt intresse” även kan gälla vid bedömningen av partsoffentligheten inom miljö- eller byggnadstillsynen.

Ofta långvarig verksamhet eller försummelse bakom enskilda skandaler och överträdelser

Många upprörs av enskilda fall av vanvård av djur som kommer ut i offentligheten. Allt fler ifrågasätter de våldsamma träningsmetoderna för hundar och hästar inom tävlings- och hobbyverksamheten, en del ifrågasätter också den intensiva uppfödningen av djur inom livsmedels- och klädindustrin överlag som sker på bekostnad av djurens välbefinnande och arttypiska beteende. Användningen av djur för underhållning ifrågasätts också. 

Bakom enskilda skandaler och överträdelser finns dock ofta en långvarig verksamhet eller försummelse som troligtvis flera personer redan varit medvetna om, åtminstone i någon grad. Ändå har man vänt blicken åt ett annat håll och hållit tyst. Det kan handla om rädsla för att hamna utanför en viss grupp, för att få ett rykte om sig att vara en besvärlig och illojal typ i en referensgrupp som är viktig för en själv, att vilja undvika sneda blickar, att skydda grannsämjan eller rädsla för att direkt bli utsatt för trakasserier, misskreditering, förföljelse eller andra repressalier. Alla dessa är i och för sig mänskliga och förståeliga skäl att låta bli att blanda sig i något som ”inte angår mig” och som den där berömda ”någon annan” får ta hand om. 

Atmosfären håller dock på att förändras, även i lagstiftningen

Det talas alltmer om våld i nära relationer och om barns och andra utsatta personers rättigheter. Vi förstår att detta inte är privata frågor. Vi strävar efter att identifiera missförhållanden för att kunna ta itu med dem i ett tidigare skede och undvika att situationerna eskalerar. Lidandet och prislappen skulle vara mindre om allvarliga fall av försummelse kunde förebyggas. 

En del människor är fortfarande likgiltiga inför djurs rättigheter. Vi lyfter gärna fram hur väl världens lyckligaste folk behandlar sina produktions-, tävlings-, hobby- och sällskapsdjur och hur vi, åtminstone i förhållande till vissa andra länder, har en progressiv ny lag om djurvälfärd. 

Lyckligtvis är saker och ting oftast ändå något så när i sin ordning. Enbart lagar tryggar dock inte någons rättigheter. Det behövs också en trovärdig och tillräcklig tillsyn. Och för en fungerande tillsyn ska tillsynsmyndigheten få tillgång till alla uppgifter som behövs för tillsynen. Djurskyddsövervakare som kämpar med knappa resurser klarar inte ensamma av att genom egeninitierade tillsynsåtgärder och inspektioner få tillräcklig och aktuell information om alla fall som kräver åtgärder. 

Det handlar också om att bry sig. Vanvård av djur kan utöver ren likgiltighet även bero på allvarliga mänskliga lidanden och problem med livshanteringen. En person som anmäler missförhållanden ska inte behöva oroa sig för sin säkerhet ens i fall där det i slutändan inte framkommer några allvarliga överträdelser vid inspektionen och där djurhållningen kan fås på rätt spår genom exempelvis rådgivning. 

Slutligen: I början av 2024 trädde den nya lagen om djurvälfärd i kraft.  I den föreskrivs att ”om en fysisk person lämnat den behöriga myndigheten en anmälan om en faktisk eller misstänkt överträdelse av bestämmelser som myndigheten ska utöva tillsyn över, ska personens identitet hållas hemlig, om ett röjande av personens identitet utifrån omständigheterna kan bedömas orsaka personen skada”. Genom lagen har artikel 140 (Eur-lex) i Europeiska unionens så kallade förordning om offentlig kontroll genomförts på nationell nivå. Enligt artikeln ska personer som rapporterar överträdelser skyddas mot repressalier, diskriminering eller andra former av missgynnande behandling.   

Lagändringen och avgörandepraxisen ovan säkerställer en effektiv tillsyn och tryggar anmälarens rätt att rapportera motiverade missförhållanden utan rädsla för repressalier. Vid en tillförlitlig och trovärdig tillsyn enligt god förvaltning är alla parters rättigheter i balans.