EU-finansieringen öppnar nya möjligheter för städer och kommuner

Nästa Europaparlamentsval förrättas i början av juni samtidigt i alla EU:s medlemsländer. Efter valet röstar EU-parlamentet om godkännande av EU-kommissionens nya ordförande och av hela kommissionen. Den nya kommissionen inleder sitt arbete i slutet av året och i början av mandatperioden lägger kommissionens ordförande fram de politiska prioriteringar som den kommission ordföranden leder avser att implementera under sin mandatperiod. Vilken betydelse har de politiska riktlinjerna och kommissionens arbetsprogram för kommunerna och kommuninvånarna i Finland?

EU-politikens genomslag i Finland beror till stor del på städernas och kommunernas åtgärder. Lagstiftningen skapas för kommunerna och kommuninvånarna. 

1. Av kommunernas ärenden har 45 procent sitt ursprung i EU
   
   Enligt en utredning som Kommunförbundet låtit göra har cirka 45 procent av kommunstyrelsernas beslut en direkt eller indirekt koppling till EU-lagstiftning. Typiska ärenden som har direkt anknytning till EU-lagstiftningen är exempelvis upphandlings- eller planläggningsbeslut.
    
2. I Finland genomförs EU:s gröna och digitala omställning i kommunerna

Den gröna given, The European Green Deal, som lanserades av Europeiska kommissionen, syftar till att Europa ska vara klimatneutralt senast 2050. Målet är att avsevärt minska utsläppen, investera i spetsforskning och innovation samt bevara Europas naturmiljö. Syftet med den gröna given är att göra hela EU:s ekonomi hållbar för framtiden där omställningen till grön ekonomi gynnar både medborgare och företag. De reformer och investeringar som krävs för den gröna given skapar också tillväxt och arbetstillfällen i Finland och för finländska företag.

Som en del av The Green Deal har kommissionen under de senaste åren skapat mycket ny lagstiftning på EU-nivå, bland annat i fråga om trafik, energi och miljö. Vid revideringen av direktivet om avloppsvatten från tätbebyggelse lyckades Kommunförbundet tillsammans med sina partner uppmärksamma EU-institutionerna om särdragen i våra nordliga och sjörika förhållanden. Att minska användningen av fossila bränslen i trafiken är en nyckelfaktor i EU:s strävan att uppnå klimatneutralitet senast 2050. För att uppnå detta mål måste EU bland annat ha tillräckligt med laddningspunkter och tankstationer för alternativa bränslen för bilar och andra fordon som använder dem. I förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen (AFIR) fastställs konkreta mål för införandet av sådan infrastruktur i hela EU-området under de kommande åren. Det här är bara några exempel på hur EU-lagstiftningen konkret påverkar Finland och de finländska kommunerna.

Många finländska städer och kommuner är föregångare i arbetet för att bekämpa klimatförändringen och utan kommunernas åtgärder kan målen i EU och på nationell nivå för att minska växthusgasutsläppen inte nås. Städerna och kommunerna spelar också en avgörande roll i genomförandet av den europeiska gröna given. Exempel på städernas och kommunernas åtgärder för den gröna omställningen är bland annat satsningar på stadsregionernas kollektivtrafik samt gång-, cykel- och mopedtrafik, avfallshantering och avloppsvatten, åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, utveckling av företagens verksamhetsmiljöer, fjärrvärme samt olika alternativa och decentraliserade former av energiproduktion. Eftersom det i Finland finns utrymme för produktion av vind- och solenergi har också intresset för att investera i Finland ökat bland internationella investerare. Vind- och solkraft skapas inte utan markområden som anvisas i en plan och behövliga bygglov. Genom planläggningen har kommunerna en mycket central roll i främjandet av investeringar i den gröna omställningen. Med dem uppstår ny tillväxt och nytt arbete i Finland.

EU bör även i fortsättningen stödja energi- och klimatarbetet i kommunerna och städerna

Ovan har jag beskrivit hur städerna och kommunerna i Finland i praktiken genomför en ren omställning. För att utveckla och införa nya lösningar har kommunerna kunnat få stöd från EU:s olika finansiella instrument, till exempel EU:s strukturfonder, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, miljö- och klimatprogrammet LIFE, Horisont Europa-programmet för forsknings- och innovationspolitik, Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) för utveckling av transport- och energinät, Europas interregionala Interreg-program och många andra. 

Finansieringsprogrammet Horisont Europa för EU:s forsknings- och innovationspolitik har olika uppdragsområden, däribland uppdraget för städer. Syftet med uppdraget för städerna är att skapa lösningar på de största klimatutmaningarna i vår tid. I Horisont Europa-programmet har man för städerna infört en egen s.k. uppdragsfinansiering, vars syfte är att stödja hundra europeiska pionjärstäder i att uppnå klimatneutralitet senast 2030. Bland dessa hundra städer finns sex finländska städer, vilket i förhållande till vårt lands storlek är ett stort antal och berättar om våra städers aktiva roll när det gäller att lösa klimatutmaningar. Under denna programperiod (2021–2027) har stadsutveckling i allt högre grad beaktats i EU:s program och finansieringsinstrument, tillsammans med de egentliga stadspolitiska instrumenten. Investeringar i till exempel forskning, innovation och teknik utgör grunden för att stödja städer som försöksområden och innovationsplattformar för klimatåtgärder. Också i övrigt ökar städernas roll som nyttjare av EU:s FoUI-finansiering tillsammans med olika sektorsövergripande konsortier. Städerna har många olika roller i projekten – städerna fungerar inte bara som testplattformar för forsknings- och innovationsprojekt, utan också som aktiva utvecklingspartner i samarbete med universitet och forskningsinstitut.

Den nya kommission som väljs efter EU-parlamentsvalet inleder beredningen av EU:s nästa fleråriga budgetram, som träder i kraft för den sjuårsperiod som inleds 2028. Förändringar i den nuvarande finansieringsstrukturen är att vänta, eftersom bland annat säkerheten i Europa och utvidgningen av EU kräver betydande tilläggsresurser. Ur de finländska kommunernas och städernas synvinkel är det dock ytterst viktigt att EU:s stöd till forsknings-, utvecklings- och investeringsprojekt, som möjliggör grön tillväxt, får en fortsättning. På så sätt kan kommunerna och städerna fortsätta att vara föregångare i bekämpningen av klimatförändringen och skapa tillväxt och arbete för hela Finland och EU.