EU och kommunerna gör gemensam sak av att utveckla arbetskraftsinvandringen

Befolkningsökningen i Finland beror just nu på ett flyttningsöverskott från utlandet. Invandringen på grund av arbete eller studier har de senaste åren stigit till en historiskt hög nivå och de inflyttades betydelse för ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt har noterats. På nationell nivå har det gjorts förtjänstfullt arbete de senaste åren för att främja arbetskraftsinvandring, men det finns fortfarande en hel del att göra. Kommunerna är allt viktigare för en framgångsrik arbetskraftsinvandring och integration på lokal nivå. 

För att lyckas med arbetskraftsinvandringen måste vi ha bättre övergripande förståelse för invandringsfrågor. Enstaka åtgärder fungerar inte om vi inte inser att arbetskraftens rörlighet är ett europeiskt och globalt fenomen och identifierar lokala faktorer som lockar och får människor att stanna kvar.  

Finland är inte det enda landet med arbetskraftsbrist. Tillgången på kompetent arbetskraft är en utmaning för Europeiska unionen och dess ekonomiska tillväxt. På EU-nivå har man dessutom noterat att bristen på arbetskraft kan bromsa investeringar i grön teknologi och den gröna omställningen. Den interna migrationen inom EU löser inte problemet då vi har brist på samma yrkeskunniga personal i nästan hela Europa. Därför har blickarna riktats utanför EU för att hitta en lösning på arbetskraftsbristen. 

Det behövs fungerande processer kring arbetskraftsinvandringen för att stärka livskraften i kommunerna och hela EU. Europeiska kommissionen har redan tagit initiativ till att mer än hittills dra nytta av kompetenspooler utanför EU. Åtgärderna som vidtagits har ändå inte varit tillräckliga. Kommunförbundet föreslår därför att mer av EU-fondernas medel bör satsas på att främja arbetskraftsinvandring. Kommunerna bör ges möjlighet till EU:s finansieringsstöd för smidigare invandring och främjande av integration av tredjelandsmedborgare. Erkännandet av examina för medborgare från länder utanför EU måste främjas för att ta till vara kompetensen hos invandrade. Det behövs också samarbete mellan kommunerna, staten och EU:s aktörer så att de som kommer till Finland får arbeta i lagliga, trygga och rättvisa förhållanden och att oegentligheter på arbetsmarknaden åtgärdas effektivt.

Allt fler arbetstagare från utlandet flyttar till Finland med sin familj. Den viktigaste frågan i det fallet är integreringen av maken/makan och familjemedlemmarna. De som överväger utvandring beaktar flera saker: Kan maken/makan också hitta arbete? Hur ser skolgången ut för ett barn som talar ett främmande språk? Hur välkomna är personer som talar ett främmande språk? Samhällets och arbetslivets mångsidighet och icke-diskriminering är faktorer som påverkar hur lockande Finland är som ett potentiellt hem. Dessa faktorer har stor betydelse också för sysselsättningen bland de invandrade som redan bor i Finland: i dagens läge har arbetsmarknaden inte kunnat utnyttja deras kompetens fullt ut.

Kommunernas roll inom sysselsättning och integration ökar år 2025 då de tar över arbetskraftsservicen samt helhetsansvaret för främjandet av integrationen. Reformen för med sig också nya tjänster, såsom flerspråkig samhällsorientering och mer heltäckande informations-, rådgivnings- och handledningstjänster. Det är kommunernas ansvar att erbjuda integrationsfrämjande tjänster för arbetssökande som talar främmande språk samt för personer som får hemvårdsstöd eller står utanför arbetslivet. Också de som flyttar till Finland för att arbeta och deras familjer drar nytta av reformen. Kommuner, läroanstalter, organisationer och näringslivet förenas genom reformen i en gemensam viktig uppgift att på lokal nivå främja den internationella rekryteringen och integrationen. 

Arbetskraftsinvandringen löser varken arbetskraftsbristen eller den försämrade försörjningskvoten om man inte lyckas med integrationen av hela familjen.

Bekanta dig med kommunernas mål för EU-valperioden.