EU-valet påverkar också kommunernas framtid

Varför är det viktigt att just du, som kommunal beslutsfattare eller kommuninvånare, är intresserad av vad som händer i Europeiska unionen? Hur påverkar den torra EU-lagstiftningen och EU-politiken vad som beslutas i Finland på kommunal nivå?

Kommunförbundet har under den gångna våren lyft fram frågan om huruvida EU-valet också är ett kommunalval. Jag anser att var och en av oss kunde ägna denna tanke åtminstone några minuter av vår dyrbara tid. Varför det?

I EU-valet i juni fastställs riktningen för såväl Europa som kommunerna och städerna under EU:s kommande femårsperiod och tiden därefter. I och med det nya Europaparlamentet väljs också en ny EU-kommission, vars strategiska program drar upp riktlinjer långt in i framtiden även för politiken i Finland. Valet är dessutom historiskt viktigt med tanke på alla de globala och lokala utmaningar som vi har ställts inför under de senaste åren.

Enligt Kommunförbundets utredning har cirka hälften av kommunernas ärenden en koppling till EU och inom stadsmiljösektorn är andelen EU-ärenden rentav 76 procent. Redan detta är skäl nog för att vi alla borde intressera oss för beslutsfattandet i EU. EU:s inverkan på kommunernas verksamhet är i själva verket betydande. Mest påverkas kommunerna av EU i frågor som har att göra med upphandlings- eller planläggningsbeslut. Med andra ord kan EU:s inverkan på kommunerna också analyseras ur ett livskraftsperspektiv: ju mer man bygger eller planlägger i kommunen, desto större blir också EU:s påverkan. Dessutom är EU:s inverkan på kommunerna särskilt stor i Finland och de övriga nordiska länderna, där kommunerna har ett omfattande ansvarsområde. Det är därför uppenbart att kommunerna i Finland är verkställare av EU-lagstiftningen samt aktiva aktörer till exempel i den gröna och digitala omställningen.

Som exempel på kommunernas aktivitet i genomförandet av den gröna omställningen kan man lyfta fram kommunernas klimatarbete. Enligt en utredning som Kommunförbundet låtit göra bor 90 procent av finländarna i en kommun som har ett klimatmål. Det typiska klimatmålet för kommunerna siktar på år 2030, medan Finlands mål siktar på 2035 och EU:s på 2050.

Det är inte många som kommer att tänka på att EU är närvarande i allas vår vardag. Låt oss zooma in på den konkreta verkligheten: Hur ordnar din kommun vatten-, energi- eller avfallshanteringen? Och vad gäller för elektrifieringen av trafiken eller organiseringen av kollektivtrafiken, hur sköts dessa? Är byggnadsbeståndet energieffektivt och hurdan markanvändningsplanering eller planläggning tillämpar er kommun? EU påverkar kommunerna på ett betydande sätt också när det gäller områden som regionalpolitik, migrations- och asylpolitik samt lagstiftningen om digitalisering.

Alla dessa frågor påverkas av EU genom lagstiftningsstyrning, vilket direkt eller indirekt påverkar organiseringen av kommunernas och städernas kärnuppgifter. EU-lagstiftningen styr både den nationella lagstiftningen och kommunernas verksamhet antingen genom bindande lagstiftning i form av förordningar eller genom de EU-direktiv som ger medlemsländerna handlingsutrymme. I bästa fall kan EU-styrningen trygga en ren, trivsam livsmiljö med biologisk mångfald för kommuninvånarna samt verksamhetsmöjligheter för en grön och digital omställning för företagen.

Genom EU-finansiering kan man dessutom göra pilotförsök med EU-projekt för att främja exempelvis integration av invandrare eller utveckling av företagsverksamheten i regionen, vilket har positiva konsekvenser för kommunernas livskraft.

Ur kommunernas och städernas synvinkel är det viktigt att EU även i fortsättningen bedriver en människonära politik. Den gröna och digitala omställningen, kampen mot klimatförändringen och mot förlusten av biologisk mångfald, främjandet av arbetskraftsinvandring och integration samt möjliggörandet av investeringar är alla faktorer som främjar kommunernas livskraft. Också tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna samt förverkligandet av rättsstatsprincipen och närdemokratin är grundpelare för att kommunerna ska lyckas i sina uppgifter. Vi bör sträva efter att särskilt driva dessa frågor i EU, så att alla kommuninvånare har möjlighet att leva ett bra och meningsfullt liv. Det är alltså uppenbart att de Europaparlamentariker som väljs till Europaparlamentet också kommer att vara företrädare för kommunerna och städerna.

Det är viktigt att vi har ledamöter som förstår den lokala nivåns roll och uppgifter i det finländska samhället. Detta eftersom all politik förs för människor: för dig och mig, för dina nära och kära och för alla. Även för dem som är ensamma.

Därför har vi alla rätt till och ett ansvar för att fundera över vilket slags vardag och liv var och en önskar sig i sin egen livsmiljö. Även i dessa frågor spelar EU en viktig roll.

Extremhögern har förutspåtts få en stor valseger i EU-valet. Om detta realiseras antar man att beredningen av EU-lagstiftningen kommer att försvåras avsevärt. Det har till och med spekulerats om att den förlamas totalt. Detta ligger varken i Finlands eller i kommunernas och städernas intresse på något sätt. Ett starkt och enat EU gagnar oss alla. 

Därför är det oerhört viktigt att vi tillsammans allt mer diskuterar EU:s betydelse för Finland och EU:s inverkan på kommuner och städer. EU-valet är verkligen också ett kommunalval.