Det är dags för nästa val. Den 6–9 juni 2024 väljer européerna 720 ledamöter till Europaparlamentet för en ny mandatperiod på fem år. EU-valet förrättas samtidigt i alla medlemsländer. Finland har femton ledamöter i Europaparlamentet.

Enligt Kommunförbundets färska utredning som gjorts av kommunforskare Siv Sandberg vid Åbo Akademi har 45 procent av ärendena i våra kommuner sitt ursprung i EU. I utredningen undersökte Sandberg beslutsärendena i kommunstyrelserna i 20 kommuner. Särskilt granskades Helsingfors och stadens beslut på nämnd- och direktionsnivå. Kartläggningen visar konkret, hur omfattande kopplingarna mellan lokalförvaltningen, det nationella beslutsfattandet och EU-lagstiftningen är. 

Ett exempel: I Helsingfors finns flest EU-kopplingar inom stadsmiljösektorn (76 procent) och minst inom kultur- och fritidssektorn (46 procent) samt sektorn för utbildning och fostran (47 procent).

Indirekt och direkt påverkan

EU påverkar så gott som alla verksamhetsområden inom kommunsektorn antingen direkt eller indirekt. Det handlar om EU-lagstiftning som måste följas, till exempel gällande upphandling, klimatmål eller kvaliteten på luft och vatten. Det kan också handla om gemensamma mål för till exempel sysselsättning eller utbildning som EU-länderna bör uppnå. 

De flesta EU-kopplingarna finns i miljöfrågor och frågor som rör den inre marknaden, och inom andra politikområden där Finland och EU har delade befogenheter. Minst påverkar EU de sektorer där medlemsstaterna har primära befogenheter, såsom undervisning och kultur. Typiska beslutsärenden som har direkt anknytning till EU-bestämmelser är ett upphandlingsbeslut eller ett planläggningsbeslut.

EU-lagstiftningen skapar tillsammans med den nationella lagstiftningen ramar för de självstyrande kommunernas verksamhet, men öppnar också nya möjligheter att utveckla den lokala verksamheten. En stor del av EU:s budget består av fonder och program som kommuner kan söka pengar från för projekt inom till exempel forskning, miljö och utbildning och andra utvecklingsprojekt. 

Kommunerna förverkligar EU-politiken

Kommunen i egenskap av arbetsgivare, serviceproducent, tillsynsmyndighet och samhällsbyggare har goda skäl att aktivt följa med vad som sker i EU. EU-parlamentarikerna är även kommunernas representanter, när de framför de kommunala behoven och erfarenheterna.

EU-valet är följaktligen ett kommunalval. Det är kommunerna som förverkligas de beslut som fattas på både nationell som EU-nivå. 

I Finland ser vår regering som bäst över normstyrningen av kommunerna. Mindre normer ska ge större utrymme för lokala och regionala lösningar. Även inom EU-lagstiftningen måste det finnas utrymme för lokala och nationella lösningar. Allt blir inte bättre och effektivare via reglering. Ska vi lyckas exempelvis i den gröna omställningen eller digitaliseringen på europeisk nivå, måste utvecklingen ske lokalt. På gräsrotsnivå. I våra kommuner. Med invånarna.

På grund av oroligheterna i världen och Finlands geopolitiska läge, känns EU-valet speciellt viktigt just nu. Lägger vi till Finlands behov av arbetskraft, nyetableringar och investeringar finns det all anledning att följa EU-valdebatterna och rösta i juni. EU-valet är ett kommunalval som berör dig.

Bekanta dig med Kommunförbundets färska publikationer om EU här nedan.

EU på kommunernas föredragningslistor

Enligt en utredning som Kommunförbundet beställt av kommunforskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi har sammanlagt cirka 45 procent av kommunstyrelsernas beslutsärenden direkt eller indirekt samband med EU-bestämmelser. Iakttagelsen ligger i linje med motsvarande nordiska utredningar och på ungefär samma nivå som den föregående utredningen 2014, även om det finns en liten minskning i procenttalen.

Läs och ladda ner!
 

Ett människonära EU

I EU-valet den 9 juni avgörs EU:s politiska kurs för de kommande fem åren, en kurs som också kommer att påverka kommuner och städer.
Kommunförbundet har sammanfattat sina målsättningar för EU-valet i fyra teser: (1) den gröna och den digitala omställningen, (2) arbetskraftsinvandringen, (3) Finlands förändrade geopolitiska läge samt (4) kommunernas och städernas livskraft.

Läs mer: Kommunförbundets målsättningar för EU-valet