Gymnasieutbildningen och budgetåret 2025

r 2025 närmar sig med stormsteg. Det finns nu orsak att ta en blick på finansieringen av gymnasieutbildningen under det kommande året. När det gäller gymnasieutbildningen och ordnandet av den måste man då titta dels på bara finansieringen, dels på utbildningsanordnarens ekonomiska situation.

Läget inom kommunekonomin är väsentligt för gymnasieutbildningen, eftersom 88 procent av gymnasiestuderandena studerar vid ett kommunalt gymnasium. Med tanke på utbildningens tillgänglighet är det bra att vara medveten om att 91 procent av anordnarna av gymnasieutbildning utanför Helsingforsregionen är kommunala. I deras gymnasier studerar 93 procent av de gymnasister som inte studerar inom Helsingforsregionen.

Oroväckande kommunekonomi

Finansministeriet publicerade Kommunekonomiprogrammet för 2025–2028 i slutet av september. Enligt programmet försvagas kommunernas ekonomiska situation markant redan i år. Kommunernas årsbidrag uppskattas rasa med cirka 1,6 miljarder euro. Finansministeriet uppskattar att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde inom den kommunala ekonomin kommer att gå en miljard på minus i år. År 2025 förutspås finansieringsunderskottet växa till rentav -1,9 miljarder euro. Ministeriet förutspår sträng budgetdisciplin för kommunekonomin under de kommande åren.

Figur 1: De kommunala ekonomidirektörernas uppskattning av kommunens ekonomiska läge om 12 månader

Även Kommunförbundets ekonomibarometer hösten 2024 ger en liknande bild. Fyra av fem ekonomidirektörer som besvarade enkäten bedömer sin kommuns ekonomiska utsikter som mycket dåliga, dåliga eller ganska dåliga. Mer än hälften bedömer utsikterna som dåliga eller mycket dåliga.

Kommunernas ekonomiska läge är viktigt för gymnasieutbildningen, eftersom kommunerna är de största anordnarna av gymnasieutbildning och samtidigt också de största finansiärerna. Kommunerna finansierar gymnasieutbildningen på två sätt. För det första finansieras utbildningen av alla kommuner via deras invånarbaserade finansieringsandel. Enligt statens budgetproposition finansierar kommunerna statsandelssystemet för gymnasieutbildningen med 570 miljoner euro nästa år. Det exakta beloppet fastställs senare, men det torde stiga till omkring hundra euro per invånare.

Figur 2: Kommunernas invånarbaserade finansieringsandel 2018–2025

Kommunerna finansierar gymnasieutbildningen också på ett annat sätt. Staten skär ner det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildningen med 996,13 euro per studerande också nästa år. Det innebär i praktiken en nedskärning i gymnasiefinansieringen med över hundra miljoner euro. Kostnaderna för gymnasieutbildning kommer sannolikt att stiga till över en miljard euro år 2025, trots att det bara finns 904 euro i finansieringssystemet.

Kommunerna bär ansvar för gymnasieutbildningens kvalitet och tillgänglighet, även om staten fortsätter skära i finansieringen. De kommuner som ordnar gymnasieutbildning försöker i allmänhet genom frivillig tilläggsfinansiering kompensera för statens nedskärningar. När kommunernas ekonomiska situation försvagas, ökar risken för att kommunerna inte längre kan betala någon tilläggsfinansiering för sin gymnasieutbildning. 

År 2025 är det genomsnittliga priset per enhet 8 433,30 euro

Statsrådet har 31.10.2024 utfärdat en förordning som anger det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning år 2025. Det genomsnittliga priset per enhet är 8 433,30, och det utgör grunden för priset per enhet för respektive anordnare av gymnasieutbildning. Priserna per enhet fastställs i november på basis av antalet studerande den 20 september i år.

Det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning höjs av flera orsaker. För det första grundar sig helhetsfinansieringen för gymnasieutbildningen år 2025 på de faktiska kostnaderna år 2022. År 2022 var bruttoutgifterna för den verksamhet som hör till statsandelsgrunden 6,8 procent, dvs. 60 miljoner euro, högre än år 2021.

Figur 3: Bestämningen av finansieringen för gymnasieutbildning i finansieringssystemet år 2025

I det här sammanhanget är det väldigt beklagligt att Utbildningsstyrelsen inte längre publicerar inkomsterna för statsandelsfinansierad verksamhet för alla anordnargrupper, vilket försvårar uppskattningen av nettoutgifterna. Det vore på sin plats att Utbildningsstyrelsen återinför principen om öppen information och publicerar inkomsterna för statsandelsfinansierad verksamhet också i fråga om anordnare av kommunal gymnasieundervisning.

Många faktorer påverkar finansieringsnivån

Också förändringar i verksamhetens kvalitet och omfattning påverkar finansieringen för 2025. Den tilläggsfinansiering på 10 miljoner euro som enligt regeringsprogrammet ska beviljas för bland annat stöd för lärande ingår nu i finansieringsbasen för 2025. Jämfört med i år är ökningen dock 5,6 miljoner euro, eftersom 4,4 miljoner euro delades ut som understöd i år.

I verkligheten är tillägget till finansieringsbasen inte 10 miljoner euro utan 9 miljoner, eftersom staten gör en tilläggsnedskärning på en miljon i gymnasiefinansieringen med en skenbar normavveckling som täckmantel. Man måste också minnas nedskärningen på 1,46 miljoner euro i samband med utvidgningen av läroplikten. I gymnasieutbildningen har statsunderstöden haft en försvinnande liten roll, och nu kommer det årliga understödet på 1,775 miljoner euro till lärmiljöer och internationell verksamhet att försvinna år 2025.   

Stegringen i kostnadsnivån kompenseras med en indexhöjning. Indexhöjningen på 3,4 procent nästa år har en kalkylerad effekt på över 30 miljoner euro, dvs. tre gånger så mycket som tilläggsfinansieringen för stödet för lärande. Man kan säga att finansieringen för gymnasieutbildningen år 2025 höjs i huvudsak till följd av utbildningsanordnarnas åtgärder, dvs. satsningarna på gymnasieutbildningen, och till följd av stegringen i den kalkylerade kostnadsnivån.