Hur går det egentligen?

Nuvarande fullmäktigeperiod går mot sitt slut och nästa år inleds följande. Kommunalval arrangeras i april 2025. Det är första gången dubbelval där kommunernas och välfärdsområdenas val förrättas samtidigt, men med separata kandidatlistor.

Som bäst har partierna inlett jakten på kandidater till bägge valen. Senast var det kommunalval 2021 och mandatperioden inleddes i augusti 2021 (och pågår fram till slutet av maj 2025).

Det var ett pandemival. Munskydd, desinficering av valbås, dörrvakter, engångspennor osv var vardag. Känns avlägset men ändå nära…

Fullmäktigeledamöterna som nu väljs bildar kommunernas högsta organ och utövar kommunens beslutanderätt. Nu inför följande kommunalval när nya eller nygamla politiker skall ta över är det kanske rätt tid att reflektera, bedöma och se tillbaka på fullmäktigeperioden, vad har vi åstadkommit? Hur har det gått?

Perioden har präglats av många förändringar i kommunernas verksamhet, strukturer och serviceproduktion. Detta är i sig inget nytt men frågan är om inte förändringstakten är onödigt hög? Social- och hälsovårdsreformen genomfördes och välfärdsområdena startade sin verksamhet 1 januari 2023. De nya sysselsätt ningsområdena inleder sin verksamhet 1 januari 2025. Framöver utgör utbildningssektorn det största momentet i den kommunala budgeten (50–70 %).

Regeringen Orpo tillträdde 20 juni 2023 med visionen om ”ett starkt och engagerat Finland som tar sig genom världens stormar”. Ibland har det onekligen kännts som om hela havet stormar men regeringen har definitivt gjort klart är att de ekonomiska ramarna framöver är snävare.

"Nyckeln till framgång står att finna i samarbetsförmågan."

Perioden har präglats förutom av pandemins efterdyningar av ett förändrat arbetsliv, höjda räntor och ökade kostnader samtidigt som efterfrågan på kommunernas service ökar. Demografin, liksom alla andra många gånger sanna men uttjatade megatrender, utgör en utmaning. Kommunerna konkurrerar om investeringar och etableringar på den globala marknaden.

På många ställen växer arbetskraftsbristen och det behövs inflyttning, men varifrån? Grön omställning och hållbarhetsfrågor överlag är i fokus. Det är positivt att uppskattningsvis 90 procent av finländarna nu bor i en kommun med ett klimatmål men hur är det med den ekonomiska, sociala och språkliga hållbarheten?

Alla förändringar ställer stora krav på både det operativa och det politiska ledarskapet, och inte minst på deras förmåga till samarbete. Nyckeln till framgång står att finna i samarbetsförmågan. Samspelet mellan det politiska och det operativa ledarskapet kan inte betonas nog. Nya förtroendevalda måste lära sig och mer erfarna förväntas förnya sitt eget politiska ledarskap och visa prov på nya arbetssätt i takt med att uppdragen kräver det. Kommunen igen förväntas ha en allt bredare kunskapsbas och förmåga att bedöma konsekvenserna av beslut på både kort och lång sikt.

Fullmäktige har helhetsansvaret för kommunens verksamhet och ekonomi. För att utveckla arbetet i fullmäktige och styrelse lönar det sig att utvärdera det arbete som gjorts under den fullmäktigeperiod som nu går mot sitt slut. På Kommunförbundets sidor finns blanketter som stöd för utvärderingen. Genom dem kan man klarlägga styrelseordförandenas och styrelseledamöternas, fullmäktigepresidiets och de ledande tjänsteinnehavarnas uppfattningar om hur styrelsearbetet har fungerat och vilka utvecklingsbehoven är.

Eller gick allt som på räls?

I Finland ordnas kommunal- och välfärdsområdesval i april 2025. Vilka frågor och utmaningar står beslutsfattarna inför? I en serie med blogginlägg inför valet öppnar vi på Kommunförbundet upp för diskussion om framtidens kommuner och om varför du borde använda din röst, och kanske ställa upp som kandidat.