Kommunerna har inte gått in för drastiska nedskärningar

Kommunernas och samkommunernas utgifter har under de senaste åren gått upp och ner. Under coronaåren varierade efterfrågan på tjänster och förutsättningarna att tillhandahålla dem kraftigt och oförutsägbart. År 2023 följde vårdreformen, som halverade kommunernas totala utgifter. Flera andra faktorer ledde dock till att kostnaderna för bildningstjänsterna som blev kvar i kommunerna ökade till rekordnivåer. I år har vi följt utgiftsökningen på helspänn, för prognoserna visar att den borde avta rejält. Nästa år kommer utgiftsökningen att ta fart igen, då kommunerna övertar ansvaret för sysselsättningstjänsterna. 

Kvartalsstatistiken visar på en avtagande utgiftsökning

Under det första kvartalet av 2024 försämrades kommunernas ekonomi rejält. Skatteeftersläpningen försvann, statsandelarna minskade och verksamhetskostnaderna fortsatte öka i en takt på cirka 5 procent. Räkenskapsperiodens resultat försvagades rekordartat. Den svåra situationen syntes också i början av augusti i Kommunförbundets ekonomibarometer, där kommunernas ekonomidirektörer uttryckte sin syn på det kommande året. Utsikterna var dystra.

Den kommunalekonomiska statistiken för årets tredje kvartal visar dock på bättre siffror än tidigare. Till exempel har räkenskapsperiodens resultat för kommunerna och samkommunerna mer än fördubblats jämfört med de svaga siffrorna i början av året. Bidragande orsaker till den förbättrade situationen är åtminstone de exceptionella engångsposter som hänför sig till bolagiseringarna i Tammerfors och S:t Michel och som i början av året har ökat de extraordinära inkomsterna i kommunernas bokföring. Positivt för kommunernas ekonomi har även varit att utgiftsökningen avtagit i kommunsektorn. 

Utgiftsökningen i kommunerna avtog redan i mitten av året, då ökningstakten närmade sig 2 procent. Till och med kommunernas personalkostnader utvecklades måttligt, trots att avtalshöjningarna i juni ökade lönekostnaderna med cirka 3 procent som årsgenomsnitt. En orsak till att utgiftsökningen avtog är att de kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift sänktes rejält, i genomsnitt med cirka 0,9 procentenheter. De indirekta kostnaderna minskade också tack vare sänkningen av arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift. 

Förutom att de indirekta kostnaderna har minskat har också de värsta inflations- och räntetopparna dragit förbi. 

Också kommunernas egna ekonomiska anpassningsåtgärder har i hög grad dämpat kostnadsutvecklingen. Många kommuner och städer har arbetat med ekonomiska balanseringsprogram i redan cirka ett år. I början av hösten uppskattades uppemot var tionde kommun i Finland ha inlett samarbetsförhandlingar under den senaste månaden. Den avtagande ökningen av kommunernas utgifter i slutet av 2024 indikerar att balanseringsprogrammen har börjat få effekt.

Utgiftsnedskärningarnas roll varierar i kommunernas anpassningsarbete

Det är svårt att få en helhetsbild av omfattningen av och innehållet i kommunernas ekonomiska anpassningsprogram, eftersom det oftast är en lång och föränderlig process att besluta om och genomföra sparåtgärder. Ibland informerar kommunerna också mycket knapphändigt om innehållet i programmen. Det kan hända att de mest exakta uppgifterna om kommunens beslut finns endast i kommunfullmäktiges protokoll eller i den lokala pressuppföljningen. I andra fall genomförs sparbesluten på ett mycket samstämmigt och öppet sätt i samarbete med kommuninvånarna och intressentgrupperna.

Det är alltså riskabelt att dra allmänna slutsatser om innehållet i och effekterna av kommunernas senaste anpassningsåtgärder. Något kan man ändå säga om situationen. Den värsta ruschen med samarbetsförhandlingar i kommunerna är över för denna gång. Nästan alla budgetar för nästa år har godkänts och börjat verkställas. 

Kommunernas senaste anpassningsprogram kan karakteriseras så att kommunerna i det stora hela inte har slagit in på en väg med särskilt drastiska utgiftsnedskärningar. I förhållande till kommunernas utgiftsnivå är besparingarna måttliga, och dessutom har nedskärningarna oftast lindrats under processens gång för att man velat satsa på tjänster för barn och unga. Ibland har man inte skurit ner alls. Utöver utgiftsbesparingarna innehåller anpassningsprogrammen också mål för ökning av skatte- och kapitalinkomsterna, effektivisering av koncernstrukturen samt investeringar. Innehållet i de ekonomiska balanseringsprogrammen varierar ändå stort mellan olika städer och kommuner. 

Till exempel i Vanda söker man lösningar på underskottet i ekonomin genom att stävja kostnadsutvecklingen på längre sikt och vänta på draghjälp från konjunkturen. I skuggan av stora spårvagnsinvesteringar förbereder man sig på fler ekonomiska anpassningsåtgärder.

I Lahtis har fullmäktigeledamöterna beslutat om ett kännbart ekonomiskt anpassningsprogram för Lahti på 50 miljoner euro för åren 2024–2027. Av sparmålet i programmet som sträcker sig över flera år är endast cirka 13 miljoner euro nedskärningar i verksamhetsutgifterna. Nästan hälften riktas till serviceområdet för bildning. Största delen av anpassningsåtgärderna syftar till att stärka koncernens finansiella inkomster och öka skatteinkomsterna. 

I Joensuus ekonomiska anpassningsprogram har staden utnyttjat möjligheten att spara utgifter genom att gallra bland serviceställen då de unga åldersklasserna krymper. Enligt riktlinjer från stadsstyrelsen i Joensuu har gallringen av serviceställena och besparingarna i tjänsternas kvalitet en mycket viktig roll i anpassningsprogrammet som sträcker sig över flera år. I programmet ingår också poster av engångsnatur samt riktlinjer för ägarstyrningen och egendomsförvaltningen, investeringsnivån och skattefrågor. 

I Kuopio har anpassningen av ekonomin drivits av social- och hälsovårdsreformen redan en längre tid. Åtgärderna har utökats när tidigare riktlinjer inte i tillräcklig grad har styrt ekonomin mot balans. Nu har stadsfullmäktige godkänt ett ekonomiskt anpassningsprogram på sammanlagt 35 miljoner euro, där en del av besparingarna uppnås genom engångsposter. I sparprogrammet ingår betydande utgiftsnedskärningar inom framför allt tillhandahållandet och upphandlingen av tjänster samt förvaltningen. 

Trots skillnaderna kan man också lyfta fram likheter i kommunernas budgetar. Att balansera ekonomin är ett av kommunernas främsta mål under de närmaste åren. Ambitionen är att minska utgifterna och hålla skatterna konkurrenskraftiga utan att pruta på tjänsternas kvalitet. I år har utgiftsminskningen fått draghjälp av lägre indirekta lönekostnader än tidigare. Nästa år överförs ansvaret för anpassningen av ekonomin i allt högre grad på kommunerna. Här har kommunerna och städerna gjort ett utmärkt arbete med sina ekonomiska balanseringsprogram.