Kommunerna och AI-förordningen – grunden för tillämpningen är klar
AI-förordningen har trätt i kraft, och även om det finns en övergångsperiod, är det en bra idé att inleda utredningar och förberedelser genast. När du läser det här har du redan tagit det första steget. Ur kommunernas synvinkel är det viktigt att fundera på vilka åtgärder förordningen kräver. Till en början kan man kartlägga i vilka sammanhang artificiell intelligens redan används i kommunen, och på vilka sätt.
Det är viktigt att klargöra om kommunen har för avsikt att utveckla egna AI-system. Den som utvecklar ett AI-system, det vill säga leverantören, har betydligt större skyldigheter än den som bara tillhandahåller systemet. Kommunens roll kan variera: i ett AI-system kan kommunen vara tillhandahållare, i ett annat leverantör. Därför är det viktigt att identifiera vilken roll kommunen har i olika sammanhang och vad AI-systemets riskklassificering är.
Förordningen kräver dock inte att allt måste göras om från början. En del av de gamla systemen för övervakning och rutinerna kan redan nu uppfylla kraven i förordningen eller bara kräva mindre uppdateringar. Förordningen ska beaktas också i kommunens upphandlingar och avtal.
Det är viktigt att ansvaret för hanteringen av AI-förordningen inte hamnar på en enda person. Det är bra att fundera över vilka personer i kommunen som behöver ha kunskap om förordningen och artificiell intelligens. Diskussionen bör föras både internt och mellan nätverk. Nyckelpersonerna bör vara särskilt insatta i kriterierna för hög risk, rollerna som fastställs i förordningen och transparensskyldigheterna för att kunna identifiera vilka åtgärder som krävs.
Det är också bra att komma ihåg att förordningen inte tvingar någon att använda artificiell intelligens. Kommunerna behöver alltså inte med våld komma på vad artificiell intelligens kan användas till om det inte finns någon verklig nytta. Det räcker att kommunen bedömer de AI-system som de använder i enlighet med kraven i förordningen och beaktar kraven i framtida upphandlingar.
Största delen av förordningen gäller endast leverantörer av AI-system med hög risk. Många av de AI-system som kommunerna använder omfattas alltså inte nödvändigtvis av förordningen alls, eller så berörs de endast av transparensskyldigheterna som gäller tillhandahållare. Därför är det viktigt att känna till vilka av förordningens skyldigheter som gäller kommunen i vilka situationer.
Europeiska kommissionen håller på att utarbeta riktlinjer för tolkning av förordningen, men de blir klara blir först 2025–2026, så den praktiska tillämpningen lämnar rum för tolkning. Kommunerna är ändå inte lämnade helt vind för våg. Kommunerna kan redan nu få råd av Arbets- och näringsministeriet samt av den arbetsgrupp som bereder det nationella genomförandet av förordningen, tills de nationella tillsynsmyndigheterna slås fast mer definitivt senast i augusti 2025. Med god informationshantering, iakttagande av dataskyddsförordningen och transparens kommer man redan långt inom användningen av artificiell intelligens.
Det är bäst att inleda förberedelserna inför AI-förordningens skyldigheter genom att se över nuvarande praxis, bestämmelserna om digitalisering och informationshantering, de etiska anvisningarna samt de områden inom kommunens verksamhet där man använder eller planerar att använda AI. Detta skapar en god grund för när AI-förordningen blir aktuell för kommunen. Mer information om förordningens konsekvenser för kommunsektorn finns på Kommunförbundets webbplats.