Kommunerna och städerna når inte klimatmålen för trafiken om inte staten tar hand om sin egen tomt

Enligt ett snabbestimat som Statistikcentralen nyligen publicerat minskade det totala utsläppet av växthusgaser i Finland i fjol. Tack vare övergången till renare elproduktion har utsläppen minskat med upp till 11 procent jämfört med föregående år. 

Samtidigt kämpar kommunerna med att nå sina klimatmål. Trafikutsläppen sjunker inte tillräckligt mycket, eftersom staten går back bland annat när det kommer till en snabbare förnyelse av fordonsparken, främjandet av laddningsinfrastruktur och skattepolitiken som styr minskandet av utsläpp. Det hjälper inte heller att statsunderstödet för kollektivtrafik har minskats, mervärdesskatten för kollektivtrafiken höjts, och statsunderstödet för högkvalitativa gång- och cykelförbindelser i gatunätet har minskats. 

Enligt en policyrekommendation (på finska) som gjorts av Finlands miljöcentral och Tammerfors universitet blir det dyrare för Finland att försumma sina utsläppsminskningsskyldigheter än att främja övergången till en renare trafik. 
 

De finländska städernas ambitiösa klimatarbete är en utopi i många andra länder

Finlands kommuner och städer arbetar aktivare än någonsin med klimatfrågor. Europeiska kommissionen har valt ut sex finländska städer inom missionen klimatneutrala och smarta städer. Städerna är europeiska föregångare som fram till 2030 strävar efter att bli koldioxidneutrala. Till exempel Lahtis planerar att minska vägtrafikutsläppen med hjälp av ett projekt för hållbara arbetsresor (på finska). 

Direktören för klimatmissionen Patrick Child från Europeiska kommissionen konstaterade nyligen under sitt besök i Finland att ambitionerna i finländska städer är av särskild klass. Det som i Finland ses som en möjlighet är en utopi i många andra länder. 

Städerna får beröm, men vad händer med Finlands trovärdighet när landet i sista stund ändrar sin ståndpunkt till exempel när det kommer till restaureringsförordningen eller direktivet om företagsansvar? Bägge två roddes slutligen iland. Frågan har dock väckts, huruvida Finland kan ses som en pålitlig klimatpartner och som ett tryggt investeringsland för den gröna omställningen. 
 

Kommunernas förtroende för i synnerhet de nationella klimatmålen har försvagats  

Enligt kommunernas klimatenkät som publicerades i våras har kommunernas förtroende för sina egna och i synnerhet de nationella klimatmålen försvagats.  Av de kommuner som deltog bedömde mer än var tredje (41 %) att kommunen kommer att uppnå sina klimatmål. Endast 21 procent ansåg att det är sannolikt att Finland kommer att uppnå sitt mål om koldioxidneutralitet fram till 2035. 

I enkäten frågades det bland annat vilka de största flaskhalsarna är i de trafikinvesteringar som stöder klimatmålen. De exempel på flaskhalsar som nämndes var den splittrade samhällsstrukturen, projektens lönsamhet, nedskärningarna i investeringsunderstöden och kommunernas ekonomiska situation. Att ändra kommuninvånarnas beteende i anslutning till privatbilism nämndes också som en utmaning.
 

Kommunernas och statens gemensamma klimatåtgärder skapar investeringar, vitalitet och välfärd 

Som bäst bereds en ändring av klimatlagen där kommunernas skyldighet att utarbeta klimatplaner slopas, och kommunerna får då även ta farväl av de extraresurser som skyldigheten medfört. Slutet av målperioden närmar sig och den nationella klimatdebatten har dämpats i takt med att de politiska maktförhållandena förändrats. 

Miljöministeriet publicerar i slutet av juni varje år en klimatårsberättelse, som beskriver utvecklingen när det kommer till Finlands utsläpp och genomförandet av klimatmålen. Kommunernas blickar vänds allt mer mot EU. Många undrar hur den europeiska klimatpolitiken kommer att utvecklas i och med det nya EU-parlamentet och kommissionen. 

Kommunerna vill att EU och staten ska engagera sig i ambitiösa klimatåtgärder som skapar investeringar, livskraft och välfärd. Målet för ett koldioxidneutralt Finland 2035 och Europa 2050 avgörs i städerna.