Kommunerna överkörda – ändringar i bygglagen innebär onödig byråkrati
Förslaget att i bygglagen bestämma en garanti för handläggning skulle om det genomförs innebära att ansökan om bygglov ska avgöras inom tre månader från att ansökan om bygglov inklusive bilagor har mottagits vid byggnadstillsynen. Ett välmenande mål i sig, men för kommunerna betyder det problem och kostnader, och inte bara för kommunerna, i sista hand drabbas byggarna.
De föreslagna ändringarna i bygglagen drabbar kommunerna på fem sätt:
Ökad byråkrati och försämrad arbetseffektivitet
Byggnadstillsynen skulle vara tvungen att avsätta arbetstid på att beskriva läget inom tillståndshandläggningen, vilket ökar arbetsbördan avsevärt. Under den korta övergångstiden (förslaget skulle träda i kraft redan 1.1.2025) är det inte möjligt att i befintliga dataprogram utarbeta till exempel kalkyleringsmodeller för behandlingstiden, eftersom handläggningstiden inte fastställts. Byggnadstillsynen skulle således använda mer tid på att registrera än på att utreda och bevilja bygglov.
Antalet avslagna bygglov skulle öka och påbörjandet av projekt skulle fördröjas
När den utmätta tremånadersfristen närmar sig sitt slut skulle kommunerna vara tvungna att fatta negativa beslut om förutsättningarna för beviljandet inte uppfylls. Att börja utreda vad fördröjningen beror på är alltför riskabelt på grund av hotet om krav på ersättningar vid försenat avgörande. Negativa beslut innebär extraarbete för alla parter.
Kommunerna skulle ha skadeståndsansvar för fördröjda utlåtanden från andra myndigheter
Enligt förslaget skulle remisstiden ingå i handläggningstiden, men till exempel NTM-centralens utlåtanden kan ta flera månader. Skadeståndsansvaret för fördröjningen förblir hos kommunen oberoende av hur snabbt kommunen hanterat ärendet.
Tillståndsavgifterna skulle öka
De ökade kostnaderna skulle kompenseras med bland annat höjda tillståndsavgifter.
Kommunernas byggnadstillsyn lider redan nu av brist på arbetskraft
Det saknas planläggare, byggnadsinspektörer, fastighetsingenjörer och byggherrar och flera andra professionella inom markanvändning, byggande och infrastrukturtjänster. Förslaget skulle öka trycket på nuvarande personal och driva på resursbehovet. Hur skulle en förnuftig och hållbar användning av arbetstiden se ut i ett sådant läge?
De föreslagna ändringarna i bygglagen är oacceptabla
Ingen gagnas av en mer tungrodd förvaltning eller av att kostnaderna stiger till följd av de föreslagna ändringarna i bygglagen. Ändringarna skulle i praktiken leda till inflexibilitet och inte till smidigare rutiner.
Kommunerna behöver en realistisk, kostnadseffektiv och smidig lösning för beslut i bygglovsärenden. I stället för att fastställa exakta tidsfrister inom vilka varje beslut ska tas, oberoende av ärendets omfattning, svårighetsgrad eller särdrag, borde man satsa på smidig service och rådgivning samt information i realtid om bygglovens och det egna ärendets handläggningstid.
