Nordiska kommuner är föregångare inom hållbar utveckling - rapport om nordisk hållbarhetsgranskning

En rapport om nordisk hållbarhetsgranskning lanserades av de nordiska kommunförbunden och forskningsinstitutet Nordregion, Nordiska ministerrådet, vid FN:s konferens om hållbar utveckling i New York i juli 2024. Rapporten som är den första i sitt slag är en gränsöverskridande subnationell granskning (voluntary subnational review).

Kommunerna i de nordiska länderna har en central roll när det gäller arbetet för hållbar utveckling. Trots att många kommuner inte direkt har Agenda 2030 som referensram, arbetar de aktivt för hållbarhetsmålen (SDG). Svenska och norska kommuner har mer aktivt omfattat SDG-referensramen än finländska och isländska kommuner.

Hållbarhetsmål i kommunernas strategier

Målen för hållbar utveckling syns tydligt i kommunernas strategier, även om endast få kommuner har referensramen som grund för sin strategi. De finländska kommunerna har dock oftare än de övriga nordiska kommunerna integrerat Agenda 2030 i sina strategier och upphandlingsanvisningar.

Kommunernas hållbarhetskapacitet och prioritering av hållbarhetsarbetet

Det finns en tydlig uppdelning bland de finländska kommunerna: många kommuner är föregångare inom hållbar utveckling, men det finns också de som inte aktivt arbetar för SDG-målen. I större kommuner främjas målen för hållbar utveckling på ett mer övergripande sätt, medan mindre kommuner måste prioritera på grund av begränsade resurser. Ekologisk hållbarhet prioriteras mest.

Klimatinsatser och andra prioriteringar

Kommunerna satsar överlägset mest på klimatåtgärder (SDG 13). Andra prioriterade mål är hållbara städer och samhällen (SDG 11), god hälsa och välbefinnande (SDG 3), hållbar industri, innovationer och infrastruktur (SDG 9) samt god utbildning (SDG 4). I Sverige betonas utbildning och hälsa, i Danmark hållbara städer och klimatåtgärder, i Norge och Island hälsa och hållbara städer. De finländska kommunernas starka klimatfokus kan delvis bero på det tidigare kravet att utarbeta en klimatplan och på en lång tradition inom det lokala klimatarbetet.

Resurser och utmaningar

Större kommuner har sannolikt beaktat Agenda 2030-referensramen i sina strategier och har personalresurser för samordning av hållbarhetsarbetet. Kommunerna i Finland och Norge har mer begränsade personresurser för hållbarhetsarbetet än de övriga nordiska länderna. Det försämrade ekonomiska läget befaras äventyra arbetet för att nå målen för hållbar utveckling i synnerhet i Finland, Sverige och Norge.

Uppföljning och indikatorer

Kommunerna använder olika metoder för att följa upp och mäta hur målen för hållbar utveckling nås, såsom indikatorer i kommunens strategi och i separata program. Ett fåtal kommuner har förbundit sig att regelbundet genomföra en lokal granskning inom ramen för FN:s hållbarhetsmål.

Internationellt samarbete

Endast en handfull finländska kommuner är involverade i det internationella hållbarhetssamarbetet, men de som gör det har ett mycket brett och aktivt nätverk. De kommuner som är föregångare har mer internationellt samarbete än övriga kommuner. De finländska kommunerna har ett bredare nätverk än de övriga nordiska kommunerna.

Mångsidigt nordiskt hållbarhetsarbete

De nordiska kommunerna arbetar aktivt för hållbar utveckling, men deras tillvägagångssätt och resurser varierar. Stora kommuner och föregångarkommunerna har ett större helhetsgrepp och har mer tid och pengar att lägga på sitt arbete, medan mindre kommuner måste göra prioriteringar i sitt hållbarhetsarbete. Klimatåtgärder lyfts tydligt fram som en av de viktigaste åtgärderna. Internationellt samarbete är inte så vanligt, men effektivt när det förekommer.

---------

PS. Välkomna med på en workshop kring hållbar utveckling 3.10.2024. Evenemanget riktar sig till kommunerna och hålls via Teams.

Kansainvälinen yhteistyö on harvinaista mutta tehokasta silloin, kun sitä tehdään.

---------

PS. Tervetuloa mukaan kunnille suunnattuun kestävän kehityksen työpajaan 3.10.2024. Tilaisuus toteutetaan Teamsilla.