Överlever kommunerna i framtiden?

I Finland ordnas kommunal- och välfärdsområdesval i april 2025. Vilka frågor och utmaningar står beslutsfattarna inför? Är du intresserad av ett uppdrag i kommunpolitiken? I en serie med blogginlägg inför valet öppnar vi på Kommunförbundet upp för diskussion om framtidens kommuner och om varför du borde använda din röst, och kanske ställa upp som kandidat. 

Social- och hälsovårdsreform, reformen av arbets- och näringstjänster, statsandelsreform - reformer som kraftigt påverkar kommunernas verksamhet duggar tätt i vårt land. När man sen lägger till den ekonomiska verkligheten, demografin och befolkningens serviceförväntningar är frågan befogad; överlever kommunerna i framtiden?

På ”Kaffe med Uffe” den 9.10 2024 hade vi möjlighet att diskutera frågan med Håvard Moe, seniorrådgivare på KS Konsulent (Norges Kommunförbund). Vi fick höra hans analys av tre möjliga scenarier för utvecklingen av kommunsektorn i Norge fram till 2040. 

Norden behöver samarbeta och Norge som land påminner mycket om Finland när det gäller både kommunstruktur och utmaningar för kommunerna. Antalet invånare i bägge länderna ligger på ca 5,5 miljoner och de bor utspritt relativt glesbefolkat med långa avstånd. Kommunerna är alltså många medan befolkningen samlas i huvudstadsområdena.

Största skillnaden mellan länderna är i BNP. Oljefonden i Norge som grundades på 1990-talet ”äger” i princip 1,5% av världens aktiemarknader och växer i sådan fart att antalet norska kronor i fonden kunde fylla en kortare text som denna. Men enligt Moe begränsar fonden diskussionen, innovationsförmågan och viljan till förändring i Norge. Mycket pengar i kassakistan hjälper inte när händerna tar slut, folk flyttar och avstånden förblir är långa.

Vi har länge vetat att demografiutvecklingen är utmanande för hela västvärlden. I Norge ökar befolkningen sakta men förhållandet är sådant att för varje ny invånare i arbetsför ålder växer antalet pensionärer (över 60 år) med 24 personer. 

Den så kallade försörjningskvoten, dvs antalet personer i åldern 16 - 67 år i förhållandet till antalet personer 68+ har under ca 10 år sjunkit från 5 till 3,5 och trenden fortsätter, dvs färre skall försörja allt fler. Nativiteten i Norge och Finland ligger ungefär på samma låga nivå. Färre barn är ett faktum.

Värt att notera är att i Norge står var femte vuxen utanför arbetslivet och landet har högsta sjukfrånvaron i Norden. Intressant är att även inflyttade svenskar och finländare tycks drabbas - de har snart lika mycket frånvaro som norrmännen.

"Vi känner till utmaningarna men klarar vi av att möta dem, agera och fatta beslut i tid?  Vart är vi på väg?

Håvard Moe lyfter fram tre framtidsscenarion för kommunfältet: 

1. Sammanbrott. Kommunerna klarar inte att sköta de uppgifter som de ålagts. Servicen lider, ekonomin skenar, ojämlikheten ökar och de kommunala beslutsfattarna klarar inte av att i tid fatta avgörande beslut. Sammanbrott innebär att staten tar över verksamheter i allt högre grad.
2. Smärtans väg. Man anpassar verksamheten långsamt, steg för steg. En centralisering av verksamheten sker. Beslut tas om regionala lösningar men man sliter fortsatt med personaltillgången. Skillnaden mellan kommunerna ökar trots anpassningsåtgärder.
3. Tänka långsiktigt. Ett allt större samarbete mellan kommunerna inleds som på sikt också leder till sammanslagningar och gemensamma effektiva lösningar. Moe beskriver det som att 2030-talet blir ”IKEA-kommunen idealet i alle sektorer – stort, raskt, trygt, billig – og en stor dose; gjør det selv”

Vilka scenarion gäller i Finland fram mot 2040 när det gäller kommunerna? Vi känner till utmaningarna men klarar vi av att möta dem, agera och fatta beslut i tid?  Vart är vi på väg?

Något att tänka på för beslutsfattarna inför kommande kommunalval som står för dörren i april 2025.Överlever kommunerna i framtiden?