Periodiseringen av kommunernas skatteinkomster normaliseras efter vårdreformen

I mitt föregående blogginlägg berättade jag om orsakerna till  de exceptionella skatteeftersläpningarna, som gett kommunekonomin ett uppsving. I år har eftersläpningarna i praktiken inte längre någon betydelse för kommunernas skatteinkomster, som därmed i sin helhet uppskattas minska med drygt fem procent. Utvecklingen är alltså negativ, trots att fastighetsskatten på mark skärptes rejält för i år.  

Det är ännu osäkert hur stora skatteinkomsterna blir i år. Den största osäkerheten gäller samfundsskatteintäkterna i slutet av året, men också förskottsinnehållningarna på förvärvsinkomster är fortfarande rätt osäkra. I Finansministeriets färska ekonomiska översikt uppskattas skatteinkomsterna i år bli mindre än uppskattningarna i vårens kommunekonomiprogram. Lönesummans uppskattade utveckling försvagades för det pågående året, och i slutet av året är en svagare utveckling att vänta. De närmaste månaderna kommer att utvisa om uppskattningarna håller streck. 

Beskattningen för 2023, som håller på att slutföras, verkar dock inte medföra några stora överraskningar i skatteinkomsterna år 2024. Med tanke på de stora förändringar som social- och hälsovårdsreformen medförde för kommunernas skatteinkomster har de tidigare uppskattningarna av kommunalskatten för skatteåret 2023 träffat glädjande rätt. På basis av Skatteförvaltningens senaste förhandsuppgifter (17.6) ligger de kommunalskatter som ska betalas i linje med tidigare uppskattningar också på kommunnivå. 

Periodiseringen av skatteinkomsterna normaliseras 

Även om skatteinkomsterna för 2024 är osäkra, går det ändå att säga något om dem redan nu. När skatteeftersläpningarnas verkningar försvinner normaliseras den månatliga periodiseringen av skatteinkomsterna. Också den influtna kommunalskatten kommer under de närmaste månaderna att bli större än i fjol. Det beror delvis på större förskottsinnehållningar än förra året. 

De klart bättre skatteinkomsterna i augusti och september förklaras dock i huvudsak av de mindre skatteåterbäringarna i kommunalbeskattningen 2023. Största delen av personkunderna får sina skatteåterbäringar under dessa månader och samtidigt tas motsvarande belopp ut av skattetagarna. Ännu i fjol var återbäringarna av kommunalskatt för skatteåret 2022 större än före social- och hälsovårdsreformen, vilket innebar att intäkterna av kommunalskatten var exceptionellt små under månaderna i fråga. 

Figur 1. Skatteeftersläpningarnas verkningar upphör i år och periodiseringen av skatteinkomster normaliseras.

I början av fjolåret uppstod exceptionella eftersläpningar i kommunernas skatteinkomster, men i början av 2024 hade eftersläpningarna inte längre någon inverkan. Även om det finns osäkerhetsfaktorer kring skatteinkomsterna i slutet av året, kan man ändå säga att den månatliga periodiseringen (figur 1) i det stora hela är det ”nya normala”. Kommunernas skatteinkomster flyter in rätt ojämnt under kalenderåret. Årsklockan för kommunernas skatteinkomster (figur 2) illustrerar de faktorer som påverkar de influtna skatterna.

Figur 2. De främsta faktorer som påverkar kommunernas skatteinkomster under kalenderåret.

Skatteinkomsterna under kommande år ännu höljda i dunkel 

Just nu finns det många osäkerhetsfaktorer i de offentliga finanserna, vilket också återspeglas i uppskattningen av kommunernas skatteinkomster. Osäkerheten gäller bland annat hur arbetslösheten/sysselsättningen, lönesumman och den privata konsumtionen utvecklas. Inkomstnivån och sysselsättningen väntas dock bli bättre under nästa år och kommunernas sammanlagda skatteinkomster uppskattas växa med drygt fyra procent.

Prognosen för kommunalskatten förbättrades klart under våren, framför allt med anledning av de omfattande skattebeslut som fattades vid ramförhandlingarna. Det viktigaste skattebeslutet för kommunerna var att förvärvsinkomstavdraget slopas i kommunalbeskattningen i början av nästa år. Det innebär att kommunalskatten kommer att öka med omkring 340 miljoner euro netto. Vid ramförhandlingarna skärptes också beskattningen av pensionsinkomster som en del av anpassningen av de offentliga finanserna. Beskattningen skärptes genom en minskning av pensionsinkomstavdraget och delvis hushållsavdraget. Dessa ändringar höjer intäkterna av kommunalskatten med uppskattningsvis cirka 30 miljoner euro.

Kommunalskatteintäkterna ökar också till följd av ändringar i försäkringsavgifterna. Ändringarna är ägnade att kanalisera inbesparingar för Sysselsättningsfonden till den allt mer skuldsatta offentliga sektorn. Denna ”kanaliseringslösning” innebär sänkta procentsatser för arbetslöshetsförsäkringsavgiften och dagpenningspremien. Dessa avgifter är avdragsgilla i beskattningen och sänkningen förbättrar därför intäkterna från kommunalskatten med uppskattningsvis cirka 70 miljoner euro från och med nästa år.

Figur 3. Omfattande skattebeslut främsta orsaken till vårens förbättrade skatteprognos. Samtidigt förbättras kommunalskattens effektivitet, vilket också satts som mål i regeringsprogrammet. 

Märk väl att alla ändringar i skattegrunderna beaktas till nettobelopp som ersättning för förlorade skatteinkomster i utbetalningen av statsandelar. I år var ersättningen till kommunerna för förlorade skatteinkomster sammanlagt cirka 850 miljoner euro. De omfattande skattebesluten innebär dock att man i fråga om nästa år kan tala om en minskning av på grund av skatteinkomstökningen. Ersättningen till kommunerna för förlorade skatteinkomster minskar då till omkring 540 miljoner euro, när alla ändringar i skattegrunderna beaktas. För kommunernas skattefinansiering är det alltså fråga om ett nollsummespel där tyngdpunkten flyttas från statsandelar till skatteinkomster. De skatteinkomster som kanaliseringslösningen ger räknas dock inte som en ändring av skattegrunderna utan som ett element som stärker den kommunala ekonomin. 

Kommunförbundet publicerar nästa skatteprognosfil för kommunerna i augusti efter semestrarna. I den beaktas också utsikterna för kommunernas skatteinkomster i Finansministeriets senaste ekonomiska översikt. Dessutom beaktas bland annat de skatter som influtit under sommaren och den senaste sysselsättningsstatistiken. Finlands bruttonationalprodukt väntas öka från nolltillväxt till en tillväxt på cirka 1,5 procent under de kommande åren. Också på basis av dessa uppskattningar har kommunerna lite mer skatteinkomster att vänta. Jag hoppas särskilt på ökad efterfrågan och bättre sysselsättningsläge och därmed ljusare utsikter för skatteinkomsterna jämfört med uppskattningarna i skatteprognosfilen i april. De kommande månaderna blir mycket intressanta till denna del.