Större nationellt engagemang för den gröna omställningen

Utsikterna för de offentliga finanserna som helhet är svaga, trots stora anpassningsbeslut. När det gäller framtiden visar alla prognoser en fortsatt svag ekonomiskatt tillväxt samtidigt som vår befolkning inte växer, en invandring behövs.  Vilken är då kommunens framtid, kan trenden svängas och kan ekonomin räddas utan att åtgärderna är att man sparar, sparar och sparar och skär ner service. Vilka utvecklingsmöjligheter finns för kommunen?

Den gröna omställningens betydelse som konkurrensfaktor i den globala ekonomin har vuxit snabbt under senare år. Denna utveckling drivs på av ett antal globala hållbarhetsutmaningar som klimatförändringar, överkonsumtion av naturresurser, förlust av natur och förstörelse av ekosystem. Detta kräver strukturella reformer som skär genom hela samhället och ekonomin och som nu är kärnan i EU:s nya tillväxtstrategi. 

Sveriges kommuner och regioner (Kommunförbundets systerorganisation i Sverige) har i rapporten ”Vem ska stå för risken?”  analyserats den gröna omställningens betydelse för att nå uppsatta klimatmål och för att trygga Sveriges konkurrenskraft och välfärd. I rapporten beskrivs några av de fördelar, nackdelar och risker som finns, och hur kommunerna påverkas av alla industrietableringar som görs. Sammanfattningsvist konstateras att företag satsar, kommuner och regioner satsar nu behöver också staten satsa för att stödja etableringarna. En sammanfattning som stämmer i Finland också.

Omställningen, Green Deal, EU:s gröna giv, kommer att kräva både enorma investeringar och en stor satsning på forskning, utveckling och innovation under de kommande åren och innebär en stor ekologisk omstrukturering av ekonomin, vilket drastiskt kommer att förändra både maktbalansen mellan branscher och yrkesstrukturen på arbetsmarknaden. Arbetstillfällena inom bioekonomin, den cirkulära ekonomin och ren teknik förväntas öka. Konkurrensen är stor på den globala marknaden men Finland utvecklas lokalt och kommunerna har en stor roll i utvecklingen.

Kommande etableringar kräver tomtmarker och satsningar infrastruktur. Utbildningen behöver möta behovet av innovation, kreativitet och teknisk utveckling. Vi behöver fortsatt en utvecklad service, skola, kultur osv. för att kunna ta emot nya invånare -arbetstagare.  Det här är uppgifter och utgifter som idag i stor utsträckning faller på kommunerna

Vi behöver nationella satsningar

Kommunerna hamnar att ta en orimligt stor ekonomisk risk. Nu krävs ett större nationellt engagemang för den gröna omställningen. Det behövs nationella satsningar på infrastrukturen, utbildning, arbetskraftsinvandring och integration. Kommunerna betalar idag för ungefär hälften av landets mobilitetstjänster och infrastruktur i allmänhet. Enskilda kommuner kan inte ta hela den ekonomiska risken samtidigt som skatteintäkterna tillfaller staten. För att säkerställa den långsiktiga tillgången till bostäder för ett rimligt pris måste det statliga stödet för bostäder snarast reformeras, 

Reformen av arbets- och näringslivstjänster medför en möjlighet för kommunerna och regionerna att öka samarbetet och stärka den egna konkurrenskraften. Jag hoppas att kommunerna har kraft att ta denna möjlighet och att staten kompenserar kommunerna fullt ut för reformen. 

Framöver krävs en bättre balans i hur risker, kostnader och intäkter för dessa pågående stora satsningar fördelas och en förståelse för kommunens avgörande roll för genomförandet av den gröna omställningen.

Att vi vågar satsa och ställa om är avgörande både för att nå våra högt uppsatta klimatmål men framför allt för att vända en negativ ekonomisk trend och för att trygga vår konkurrenskraft, välfärd och kompetensförsörjning. Kommunen är i en nyckelroll och Din kommun kan vara en föregångare!