Utvecklingen av småbarnspedagogik kräver tid och kompetent personal

År 2023 var igen ett innehållsrikt år inom småbarnspedagogiken. Den föregående regeringens lagreformer har genomförts i kommunerna med besked. Alla förändringar påverkar verksamheten med barnen i daghemmen och familjedagvården samt administrationen och kostnaderna för ordnandet. De eventuella positiva konsekvenserna av alla förändringar som gjorts märks inte förrän de kommande åren. 

Den nya regeringens regeringsprogram innehåller många skrivningar som påverkar småbarnspedagogiken om de vackra fraserna når ända till genomförande. Någon andningspaus finns inte i sikte. 

Dessvärre har inga pengar reserverats för genomförandet av skrivningarna i regeringsprogrammet. Frågan om finansieringen av alla möjliga reformer kommer alltså att vara öppen i de årliga budgetdiskussionerna. För finansieringens del är det viktigt att omsorgsfullt bedöma kostnadseffekterna av möjliga förändringar, eftersom kommunerna finansierar småbarnspedagogiken så gott som helt med egna skattemedel. Staten deltar dock i finansieringen genom statsandelen för kommunal basservice men den motsvarar på nationell nivå under 20 procent av kostnaderna. Den som vill kan läsa mera på Kommunförbundets webbplats. 

En lite överraskande förändring skedde under 2022. Under 3-åringarnas deltagande i småbarnspedagogiken ökade betydligt. Under år 2022 ökade antalet barn under tre år inom småbarnspedagogiken med 6 000. I själva verket ökade antalet barn inom småbarnspedagogiken mer än någonsin. 

Barnens deltagande har ökat också i övrigt. Inom småbarnspedagogiken har vi alltså en situation där årskullarna är mindre men antalet barn som deltar i servicen ökar. På grund av pensionsavgångar och större antal barn ökar behovet av personal fortfarande. 

Personalbristen inom småbarnspedagogiken är inte över. Regeringsprogrammet lovar att minst 1 400 nya lärare inom småbarnspedagogiken utbildas per år. Dessutom lovas det en ökning av antalet utbildningsplatser för socionomer inom småbarnspedagogiken, även om inget exakt antal nämnts. Fina löften, men de hjälper med fördröjning. Dessvärre har regeringsprogrammet inte lovat finansiering för den ökade utbildningsvolymen.  För nästa års del satsas det 800 000 euro extra på utbildning av lärare inom småbarnspedagogik. Som jag förstått saken gäller detta dock endast nästa år – framtiden vet vi inget om ännu.

Har vi tillräckligt med pengar?

Eftersom småbarnspedagogiken är kommunernas finansiellt största kostnadspost efter den grundläggande utbildningen är oron för hur långt våra medel räcker också stor. Hur ska vi klara av att utöver allt annat ge alla barn en högklassig småbarnspedagogik? Pengar växer inte på träd så vi måste fundera på om det finns uppgifter och skyldigheter som vi kunde slopa också inom småbarnspedagogiken. 

Kommunförbundet har bett kommunerna dela med sig av tankar om normer som kunde slopas eller till någon del luckras upp. Inom småbarnspedagogiken kunde det till exempel handla om att slopa olika former av obligatoriska planer eller att göra planerna på ett annat sätt. Kunde det frigöra personalresurser för arbetet i barngrupperna? Det är inte ändamålsenligt att ändra på dimensioneringen, men man måste våga tala om saken.

Inom småbarnspedagogiken måste man tala om vårdnadshavarnas skyldigheter. Till exempel hur man anmäler frånvaro och vilka följder det får om en reserverad plats inte används och man inte brytt sig om att meddela om frånvaron. I många andra serviceformer uttas en avgift för tider som inte avbokats i tid. Man kunde också allvarligt fundera på småbarnspedagogikens omfattning, skulle det vara möjligt att begränsa den på någon grund? 

Det finns skäl att tänka efter vilka saker som bör beslutas på nationell nivå och när det är kommunen som har den bästa kännedomen om sådant som berör kommuninvånarna. Kommunförbundet har inlett en normuppluckringskampanj för att lyfta fram olika normer och skyldigheter. Läs mer om kampanjen på webbplatsen onodiganormer 

Inom småbarnspedagogiken kan man vänta sig nästa lagändring eventuellt redan till hösten, då lagstiftningen som tillämpas på servicesedelverksamhet ska revideras enligt regeringsprogrammet. Dessutom ska den privata småbarnspedagogikens tillståndssystem, som trädde kraft 1.1.2023, ändras till anmälningsförfarande som det var före förändringen. Regeringsprogrammet har dessutom en skrivning om ändring av behörighetskraven för daghemsföreståndare så att man kunde få behörighet även genom högre yrkeshögskoleexamen. Vi får se hur det framskrider med regeringsprogrammets skrivningar. 

Trots den polariserade diskussionen på sociala medier och arbetskraftsbristen vågar jag påstå att vi i Finland fortfarande utför ett gott arbete inom småbarnspedagogiken. Anordnare av småbarnspedagogik och närvårdare tar tag i problemen och söker lösningar tillsammans med de anställda, familjerna och barnen, modigt och varje dag. 

Det är bra att komma ihåg att bakom de dåliga nyheterna fungerar allt fortfarande bra i största delen av daghemmen och familjedagvården, ledarskapet blomstrar och barnen får utmärkt småbarnspedagogik. Under de kommande åren bör man satsa på stöd till de enheter där allt inte fungera så bra. 

Jag uppskattar storligen det arbete som de professionella inom småbarnspedagogiken utför varje dag och jag hoppas verkligen att vi kan hitta ekonomiskt hållbara lösningar som kan trygga en högklassig småbarnspedagogik också i framtiden.