Vad är skolsegregation och vad beror den på?

Kunskapsskillnaderna mellan grundskolorna har traditionellt varit små i Finland. Enligt den senaste PISA-undersökningen har dock skillnaderna mellan skolor och enskilda elever ökat. Skillnaderna mellan skolorna är störst i huvudstadsregionen men även i andra delar av landet närmar man sig utvecklingen i huvudstadsregionen.

Skolsegregationen går hand i hand med de allt större skillnaderna mellan områden. Differentieringen av bostadsområden har diskuterats i Finland redan i årtionden. I de största städerna och i allt större utsträckning även i de medelstora städerna har det utvecklats både särskilt välbärgade och särskilt utsatta bostadsområden. Samtidigt har klyftan mellan skolornas elevstruktur och inlärningsresultat ökat i de välbärgade och utsatta områdena.

I kommunerna är frågor som gäller skolsegregation samt jämlikhet och likabehandling i fråga om barns och ungas möjligheter kontextbundna. Det är stor skillnad att fundera på vilken oro skolsegregationen väcker i en kommun med en grundskola än i en stad med tiotals grundskolor. Det är också av betydelse att en del av grundskolorna i de större städerna inte upprätthålls av kommunen.

Vad beror skolsegregationen på?

Familjernas val och valmöjligheter skiljer sig åt 

En viktig faktor bakom skolsegregationen är de enskilda familjernas val av skola. De mer utsatta familjerna koncentreras ofta till förmånligare bostadsområden. Möjligheterna att söka sig till en annan skola än den som kommunen anvisar är mer begränsade redan på grund av resekostnaderna. Närskolans kvalitet är en särskilt viktig faktor för utsatta barn.

Läget i de finländska skolorna är fortfarande rätt bra, men barnens olika bakgrund och skillnaderna i bostadsområdena skapar nya behov som måste kunna tillgodoses.

Det finns rikligt med forskningsresultat om barnfamiljers selektiva flyttningsrörelse, dvs. undvikande av vissa områden och skolor. Särskilt välutbildade och välbärgade familjer undviker vissa områden. Barnfamiljer fattar väldigt ofta beslut om bostadsområde före barnens skolålder. Därefter minskar flyttbenägenheten kraftigt. Flyttningsrörelsens effekter syns särskilt i de största städerna där det finns många valmöjligheter. 

En annan faktor som vid sidan av valet av bostadsområde skiljer skolorna åt är olika klasser och skolor med betonad undervisning. Enligt flera utredningar är skolvalet klart kopplat till familjebakgrunden. Föräldrarnas utbildningsbakgrund har en betydande inverkan på om familjernas barn ansöker till klasser med betonad undervisning och på vilka grunder valen görs. 

Invandrarbarn särskilt utsatta   

Elever med invandrarbakgrund i grundskolorna är en mycket mångfacetterad grupp. I den här gruppen finns det dock många för vilka skolgången är utmanande till exempel på grund av att inlärningen av finska just har börjat.

Befolkningen med invandrarbakgrund koncentreras till stora städer och inom dessa även till vissa bostadsområden. Detta har stor inverkan på skolorna i regionen. Enligt de senaste PISA-resultaten är skillnaderna mellan invandrade och den övriga befolkningen störst i Finland bland OECD-länderna.

Det går inte att bortse från den demografiska förändringen. Enligt prognoserna kommer den relativa andelen elever med främmande språk som modersmål att öka till 31–44 procent i till exempel huvudstadsregionen beroende på stad fram till år 2030. Förändringen förklaras delvis av de låga födelsetalen i Finland.

Finland behöver invandrade. I en allt mer differentierad skolvärld väcks oron för hur en fungerande integration och språkundervisning kan tryggas i skolor med knappa resurser men många invandrarbarn. På grund av skolsegregationen kommer i dessa skolor också fler infödda finländska elever från utsatta familjer.

Hur kan dessa barn och unga erbjudas lika möjligheter som elever i mer välbärgade områden? Har de tillräckligt med utbildningsvänliga förebilder och kamratstöd? Hurdana utbildningsvägar väljer de om utsikterna är begränsade?

Orsakerna till skolsegregtationen är många. Därför är inte heller lösningarna enkla. Senare publicerar vi ett blogginlägg där vi undersöker möjligheterna att lösa skolsegregationen. Vi återkommer!

Dessutom ordnar vi seminariet Hur kan vi motverka skolsegregation? tillsammans med Undervisnings- och kulturministeriet, Miljöministeriet och Helsingfors stad 19–20.11 i Kommunernas hus i Helsingfors. Vi fortsätter diskussionen där. Anmäl dig senast 15.11!