Våra barn, unga och familjer behöver känna att någon ser till dem

I dag deltog Kommunförbundet i ett rundabordssamtal om likabehandling med undervisningsminister Anna-Maja Henriksson. Vi lever i en tid av avgöranden. Rasismen håller på att breda ut sig och utanförskap blir allt vanligare i vårt samhälle. Samtidigt måste vi inse att vi behöver invandring och att vi helhjärtat måste acceptera människor med olika bakgrund som en del av vårt samhälle för att landets livskraft ska kunna bevaras.

Kommunerna har en obestridlig roll för invånarnas välbefinnande. De skapar ramar för vardagslivet, förebygger hot mot välfärden och har ett nära samarbete med olika aktörer.

Kommunerna har en lagstadgad skyldighet att främja likabehandling och jämställdhet. De flesta kommuner har utarbetat en jämställdhets- och likabehandlingsplan som tillämpas i kommunens olika tjänster och beslutsfattande. Om kommunen inte har någon sådan plan, beror det nästan alltid på bristande resurser.

Också utbildningsanordnarna ska utarbeta jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Främjande av likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering är frågor där hela läroanstalten bör involveras, och det är viktigt att planerna förankras på ett effektfullt sätt.

Kommunerna behöver inte fler planeringsskyldigheter, utan planernas effekt behöver förbättras

När resurserna är knappa och omsättningen stor kan det vara svårt att genomföra planerna. Eftersom kommunerna har tiotals lagstadgade planer att utarbeta, är det förnuftigt att se över eventuella överlappande skyldigheter samt möjligheter till förenkling. En sådan genomgång kommer också att göras i det avregleringsprogram som baserar sig på regeringsprogrammet. Kommunförbundet har i det här sammanhanget också påtalat att jämställdhets- och likabehandlingsplaneringen regleras i två olika lagar, trots att kommunerna i praktiken oftast utarbetar dem samtidigt. Sådan komplexitet försvårar arbetet. 

Det behövs inte fler planeringsskyldigheter, utan det väsentliga är att förbättra planernas effekt, följa upp dem och dela med sig av god praxis. 

Satsa på generellt inriktat arbete

Generellt inriktat arbete kan utföras på många olika sätt och det kan också främja jämställdhet och likabehandling. I skolorna och läroanstalterna lönar det sig därför att satsa på kompetens för generellt inriktat arbete och en verksamhetskultur som stöder detta. Det innebär också att man behöver satsa på samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena. 

Generellt inriktat elevhälsoarbete är bland annat att främja interaktionsfärdigheter och psykisk hälsa, att förebygga mobbning, våld och trakasserier, att organisera skolarbetet och studierna på ett sätt som stöder välmåendet, att stärka de studerandes delaktighet och att stödja levnadsvanor som främjar hälsa och välbefinnande.

Inget slag av diskriminering eller rasism kan accepteras i en välfärdsstat.

Myndigheterna ska aktivt främja likabehandling, icke-diskriminering och goda relationer mellan olika befolkningsgrupper. 

Ett socialt hållbart samhälle tillgodoser mänskliga rättigheter och likabehandling och ger var och en förutsättningar att leva ett tryggt liv på sitt eget sätt. Skolorna och läroanstalterna har en särskild roll när det gäller att trygga våra barns och ungas välmående. Den växande polariseringen är inte hållbar och vi måste tillsammans arbeta för att utvecklingen inte stärks. Skolorna och läroanstalterna behöver långsiktiga insatser för att trygga lärande för alla på lika villkor. Den senaste tidens händelser påminner oss om att våra barn, unga och familjer behöver få stöd i rätt tid och de behöver känna att någon ser till dem. I bästa fall stöder också ett lyckat likabehandlingsarbete detta.