Vart går de behovsprövade statsandelarna?

I år ansökte 72 kommuner om behovsprövad höjning av statsandelen. Vi väntar fortfarande på beslut om de 10 miljoner euro som ska delas ut. Potten är liten jämfört med den totala summan statsandelar till kommunerna, som i år uppgår till 3,3 miljarder euro.

De belopp kommunerna ansökt om varierar mellan 22 och 1 152 euro per invånare och summan av ansökningarna uppgår till 87 miljoner euro. I genomsnitt har kommunerna ansökt om höjningar på 127 euro per invånare. Det är mest kommuner med mindre än 10 000 invånare som ansökt om höjning. Fem städer med fler än 40 000 invånare finns med: Hyvinge, Kouvola, Karleby, S:t Michel och Träskända. 

Finansiering för exceptionella eller tillfälliga svårigheter

Behovsprövad höjning av statsandelen kan enligt lagen beviljas en kommun som främst på grund av exceptionella eller tillfälliga ekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Beviljandet av förhöjning grundar sig huvudsakligen på ekonomiska nyckeltal som fås ur bokslutet. Villkoret för att höjningen ska beviljas är att kommunen har antagit en plan över de åtgärder som den ska vidta för att balansera sin ekonomi. 

Kriterierna för beviljandet är flexibla. Men orden ”exceptionella” och ”tillfälliga” sticker ut. En strikt tolkning innebär att en kommun med bestående problem får klara sig själv. Kommunen kan i alla fall inte räkna med att få behovsprövad höjning av statsandelen varje år.

Kommunernas ansökningar får vara fritt formulerade och stödet är som sagt behovsprövat. Den föredragande ministern har stort inflytande i frågan. Det intressanta i sammanhanget är att fördelningsbesluten inte på något sätt behöver motiveras. 

Beslutet klubbas igenom av statsministern vid statsrådets sammanträde helt i slutet av året. En av anledningarna till den sena tidpunkten är att de kommunala beslutsfattarna inte ska få för sig att fördela tillskottet redan vid budgetsammanträdet. 

Kommuner med gott resultat göre sig icke besvär

Hur ter sig ansökningsrundan den här gången sett med mina ögon?  För det första kan man säga att några kommuner är ute i onödan. Jag tippar att en del tänker att det kostar ju inget att försöka. Fel! Det kostar åtminstone arbetstid, både i kommunen och mottagarändan och ger en dålig bild av kommunens förmåga att tolka nyckeltalen, om kommunen tycker sig behöva tigga om pengar trots bra resultat och överskott i balansräkningen.

Bokslutet i 39 av kommunerna som ansökte om höjd statsandel var förra året på plus då årsbidraget översteg avskrivningarna. Även om grunden för ansökan kan ha varit ett tidigare något sämre år och svag ekonomi på koncernnivå, kan man inte med de senaste nyckeltalen påstå att kommunen skulle vara i svårigheter. Om situationen blivit sämre under det pågående året så kan man ju ansöka nästa år i så fall.

Negativt årsbidrag är ett säkert tecken på svårigheter

Bland ansökningarna finns också sådana där kommunens situation helt objektivt sett är svår. De kommuner som har det svårast är de vars årsbidrag var negativt förra året samtidigt som kommunens ekonomi i övrigt hölls flytande tack vare skatteeftersläpningar och ”överstor” statsandel. Det finns 15 sådana kommuner. Av dem har fyra inte lämnat in någon ansökan. Det kan förklaras med att man har en buffert i balansräkningen eller att man kan höja skattesatsen rejält, men om kommunkoncernen redan har ackumulerat underskott är det förvånande.

Av de tio övriga (Pertunmaa ansökte inte på grund av kommunsammanslagning) har sex ett negativt resultat och ackumulerat underskott i koncernbalansräkningen. Den svagaste sett till koncernbalansräkningen är Lestijärvi, som tillsammans med Kyyjärvi omfattas av FM:s utvärderingsförfarande. Mätt med årsbidraget hade Ähtäri det sämsta resultatet år 2023.

I 30 kommuner var räkenskapsperiodens resultat mer än 200 euro på minus per invånare, vilket för många kommuners del betyder inkomster motsvarande mer än en procents skattesats. Av dessa kommuner har 20 ansökt om behovsprövad höjning av statsandelar. I de flesta fall har statsandelen i dessa kommuner påverkats av negativa kommunspecifika utjämningsposter i samband med vårdreformen. (förändringsbegränsningen och utjämningen till följd av systemändringen), men det är inte hela förklaringen.

Indikatorer för en kriskommun respektive välskött ekonomi

När är kommunens ekonomi välskött? Det finns inga klara kriterier för det. Indikatorerna för när en kommunhar en speciellt svår ekonomisk ställning är desto klarare. Om indikatorerna lyser röda kan kommunen bli föremål för ett utvärderingsförfarande som i extremfall kan leda till en tvångssammanslagning med en annan kommun. Det känns naturligt att tänka att om nyckeltalen än bra så är kommunens ekonomi välskött.

Kommunen bli föremål för ett utvärderingsförfarande enligt kommunallagen om: 

1. moderkommunen inte har täckt ett underskott i balansräkningen inom tre år
2. underskottet i kommunens senaste koncernbokslut är minst 1 000 euro per invånare och året innan 500 euro per invånare eller 
3. fyra nyckeltal för kommunkoncernen två år i följd har uppfyllt de gränsvärden som anges i lagen (årsbidrag under 80 % av avskrivningarna, lån och hyresansvar över 50 % av landets genomsnitt, inkomstskattesatsen 2 procentenheter högre än genomsnittet i landet och det kalkylerade låneskötselbidraget under 0,8). 

Som bilaga till detta blogginlägg finns en exceltabell där vi på skilda flikar granskar de kommuner som ansökt om behovsprövad höjning av statsandelen och alla kommuner i ljuset av bedömningskriterierna och några andra nyckeltal för kommunal ekonomi.

I 59 kommuner lyser minst ett varningsljus

Ett utvärderingsförfarande inleddes i Lestijärvi och Kyyjärvi på grund av punkt b. Ingen av kommunerna uppfyller alla kriterier i punkt c. Utöver Lestijärvi och Kyyjärvi uppfyller också Merijärvi tre av kriterierna. Två av kriterierna visar på rött i sammanlagt 13 kommuner. Totalt 31 kommuner hamnar på listan på grund av ett kriterium. Förmodligen är det åtminstone utifrån dessa kriterier som Finansministeriet bedömer behovet av behovsprövad höjning av statsandelen. Resultatet får vi snart se, senast före årsskiftet. 

Den behovsprövade höjningen av statsandelen är liten men en viktig del av kommunernas finansiering i sin helhet. Den kan vara av stor betydelse i de mest utsatta kommunerna.