Vi söker tillsammans lösningar för att motverka skolsegregation

Jämlika möjligheter till utbildning har varit samhällspolitikens ledstjärna i Finland. Det är något vi måste vi hålla fast vid. När områden och skolor börjar skilja sig från varandra uppstår det djupa klyftor mellan grundskoleeleverna i landet, beroende på var de går i skola. Det är känt att sannolikheten att gå vidare till högre utbildning minskar för barn som går i skola i särskilt missgynnade områden. Jämlikhetsprincipen håller på att smulas sönder. Det är viktigt att stoppa utvecklingen mot en segregerad skolvärld innan det är för sent.

I vår föregående blogginlägg skrev vi om orsakerna bakom utvecklingen. Nu söker vi lösningar.

Kommunerna befinner sig på många sätt i ett brytningsskede. Elevernas har allt mer varierande bakgrund och utgångspunkter utmanar oss att tänka efter hur vi kan stöda skolgången och lärandet. Vid sidan av arbetet för att motverka segregationen på regional nivå behövs det välriktade lokala åtgärder. 

En viktig metod som kommunerna lyft fram är att fördela skolornas resurser inte bara enligt antalet elever, utan mer än hittills utifrån behovet. Positiv särbehandling har redan länge tillämpats i olika städer. Till exempel i Helsingfors stad har skolorna beviljats riktad finansiering i mer än 15 år nu. Också staten har finansiella instrument för samma ändamål. För närvarande får 244 kommuner statsbidrag för jämställdhet och likabehandling inom utbildningen år 2024–2027. 

Utbildningsanordnare och skolor kan inte med endast egen verksamhet stoppa utvecklingen. Det behövs samarbete och breda nätverk för att förebygga segregationen. 

Ett mångsidigt bostadsbestånd är ännu ett befogat sätt att förebygga segregation i bostadsområdena. Förändringen går dock långsamt.

Möjligheterna att vidta omfattande utveckling av stadsområden varierar på olika håll i landet. I nya bostadsområden kan man producera ett mångsidigt bostadsbestånd, särskilt i attraktiva områden. I äldre bostadsområden är situationen en annan, i synnerhet om området inte är särskilt attraktivt. Bostadsområdenas anseende sitter i, ofta utan anledning. 

Det finns anledning att utveckla faktaunderlaget om segregationen och dess konsekvenser samt utvärderingen av de politiska åtgärdernas effektfullhet. På så sätt kan resurserna fördelas på bästa möjliga sätt. Det är viktigt att kommunerna delar med sig av sina erfarenheter och god praxis.

Vi ordnar seminariet Hur kan vi motverka skolsegregation? tillsammans med Undervisnings- och kulturministeriet, Miljöministeriet och Helsingfors stad 19–20.11 i Kommunernas hus i Helsingfors. Vi fortsätter diskussionen där.