Finlands kommuner engagerade i stödet till Ukraina

I dag har det gått tre år sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina.  Den gångna veckan har på många sätt varit förvirrande, då man försökt skapa sig en lägesbild efter säkerhetskonferensen i München.

Den avtalsbaserade världsordningen skakar i sina grundvalar. Globala avtal verkar tappa betydelse i stormaktspolitiken och Europeiska unionen, som grundades som det största fredsprojektet i Europas historia, har hamnat i en helt ny situation. Allt det här återspeglas kraftigt också på lokal nivå.

Vänortsavtal visar stöd

Innan kriget bröt ut hade finländska kommuner tre vänorter i Ukraina. Som samarbetsform har vänortssamarbetet generellt hamnat lite i skymundan i kommunernas internationella verksamhet de senaste åren, i och med att nätverk och projektbaserat samarbete fått större prioritet.

I det rådande världsläget framträder dock fördelarna med vänortsverksamheten: den skapar ett långsiktigt förtroendeförhållande baserat på samarbete, är i bästa fall ett mycket praktiskt sätt att utveckla kommunala tjänster och bygger på att man identifierar sina egna och den andras styrkor. Framför allt förbinder man sig till verksamheten under en längre tid. 

I dag har redan 19 vänortsavtal ingåtts mellan Finland och Ukraina, och nya avtal ingås fortfarande. Genom avtal visar man solidaritet med vänorten och dess invånare som försöker klara sin vardag så gott det går under pågående krig. Avtalet är också ett bevis på de finländska kommunernas engagemang för långsiktigt och mångsidigt stöd samt deras bidrag till återuppbyggnaden av Ukrainas lokalförvaltning ur krigets ruiner. 

Stödet är också mycket konkret och har svarat på de behov som de ukrainska kommunerna har framfört. Under de senaste tre åren har finländska kommuner levererat materiellt stöd i form av allt från fordon till blöjor och, enligt de senaste uppgifterna, direkt penninghjälp till ett belopp av över två miljoner euro. Kommunerna har också ordnat utbyte av expertkompetens och läger för unga. 

Finlands starka och självständiga lokalförvaltning kan också tjäna som en bra referenspunkt för Ukraina i landets väg mot EU-medlemskap. Ukraina lämnade in sin ansökan om EU-medlemskap omedelbart efter att kriget bröt ut 2022, och har beviljats status som kandidatland. År 2023 enades EU:s ledare om att inleda EU-medlemskapsförhandlingar med Ukraina. Formellt inleddes förhandlingarna vid den första regeringskonferensen i juni 2024. Den lokala förvaltningen är en del av decentraliseringsarbetet och har en viktig roll i att stärka en god förvaltning och demokratiarbetet på gräsrotsnivå. 

Kommunförbundet leder kommunernas Ukraina-samarbetsnätverk

I början av 2025 inrättade vi ett samarbetsnätverk för att stödja kommunernas samarbete med Ukraina. Medlemmarna i nätverket har en vänskapsort i Ukraina eller har som mål att ingå ett avtal inom en nära framtid. Nätverkets mål är att dela med sig av goda exempel på samarbete, att kartlägga möjligheter för framtida återuppbyggnadsarbete på lokal nivå och att skapa en modell för samarbete med olika intressenter för att stärka verkningsfullheten av arbetet.

Ukrainas ambassadör i Finland, Olga Dibrova, inledde nätverkets första möte och betonade vikten av samarbete mellan kommunerna. Som viktiga teman ur Ukrainas synvinkel lyfte hon särskilt god förvaltning på lokal nivå, decentralisering, kultur, säkerhet och utbildningssamarbete utöver humanitärt bistånd och återuppbyggnadsarbete.

Effekten av arbetet beror ändå på hur det kan skalas upp till koncept som sträcker sig över kommungränserna. Det här kräver både väl ledda processer och resurser.  De finländska kommunerna har visat att de är engagerade i detta viktiga arbete, där vi ännu inte har någon bakre gräns i sikte.