Hej förälder – kommunalvalet ger möjlighet att påverka, även i fråga om småbarnspedagogik

Kommunalvalet närmar sig, och det är dags att fundera över vilka saker kommunen beslutar om när det gäller ordnandet av småbarnspedagogik. En småbarnspedagogik som håller hög standard är grunden för barnets inlärning, tillväxt och utveckling och har en betydande inverkan på barnfamiljernas vardag och välbefinnande. 

Varje barn under skolåldern har rätt till småbarnspedagogik om familjen så önskar. Småbarnspedagogiken främjar inlärning, förebygger utslagning och stöder föräldrarnas deltagande i arbetslivet och i studier. 

Kommunerna har skäl att fästa vikt vid hur och var småbarnspedagogiken tillhandahålls. Småbarnspedagogiken bör ordnas så att den är tillgänglig för familjerna. I vissa fall kan detta även innebära samarbete mellan olika kommuner. Det underlättar vardagen för familjerna och förkortar barnens dagar i småbarnspedagogiken. Det är också viktigt att barnens individuella behov beaktas i småbarnspedagogiken och att de ges tillräckligt stöd för inlärning och tillväxt.

Personal

Kvaliteten på småbarnspedagogiken beror till stor del på personaltillgången och personalens kompetens, inte direkt på till exempel verksamhetsställenas storlek, som det har varit tal om den senaste tiden. 

Kommunerna måste se till att det inom småbarnspedagogiken finns tillräckligt många yrkesutbildade anställda som är engagerade i sitt arbete. Detta kräver satsningar på personalutbildning och arbetshälsa. 

Däremot är det viktigt att komma ihåg att det inte är kommunernas uppgift att ordna grundexamensutbildning med tanke på tillgången på behöriga arbetstagare inom småbarnspedagogiken. Kommunerna bör kunna lita på att det finns tillräckligt med utbildad arbetskraft att tillgå, och staten bör för sin del se till att det utexamineras tillräckligt med arbetskraft för arbetsmarknadens behov. 

Det som gör situationen utmanande är att man vill öka deltagandet i småbarnspedagogiken. Det betyder att det framöver kan finnas många fler barn som deltar i småbarnspedagogiken än nu, trots att årskullarna krymper. 

Kostnader

Anordnandet av småbarnspedagogik kostar cirka 4 miljarder euro per år, vilket är en betydande kostnadspost för kommunerna. Kommunerna ska se till att de resurser som anvisats för småbarnspedagogiken är tillräckliga för att tillhandahålla tjänster av god kvalitet för alla barn som behöver småbarnspedagogik. Detta kräver en effektiv resursfördelning som är ändamålsenlig på lokal nivå. Det är viktigt att se till att den finansiering som behövs för småbarnspedagogiken garanteras även i framtiden. När det gäller finansieringen är helheten starkt beroende av kommunens egna inkomstflöden. 

Det talas mycket i offentligheten om regeringens beslut och nedskärningar i finansieringen. De har betydelse, men bara till en liten del. Kommunen svarar till cirka 80 procent för kostnaderna för småbarnspedagogiken. Småbarnspedagogiken har en betydande inverkan på kommunens ekonomi och dess andel är nästan 20 procent av kommunens totala utgifter. Lokala lösningar har betydelse!

Förändringar i nettokostnaderna inom småbarnspedagogiken 2022–2023

Kostnaderna för småbarnspedagogiken ökade med totalt 13,2 procent från år 2022 till 2023. Ökningen var förhållandevis störst i de svenska och tvåspråkiga kommunerna samt i de största städerna. Kostnadsökningen per barn inom småbarnspedagogiken var i genomsnitt 15 procent. Ta en närmare titt på Kommunförbundets granskning av kostnaderna för småbarnspedagogiken.

Mission impossible?

Det är skäl att fundera över om ordnandet av småbarnspedagogik håller på att bli en omöjlig ekvation. Lagen om småbarnspedagogik har ändrats mycket på kort tid. Den i sig motiverade ändringen när det gäller stödet för barn har krävt betydligt mer personal, och finansieringen av detta har inte varit realistisk. Samtidigt råder det brist på personal. 

Lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken har ändrats så att mindre än hälften av de familjer som utnyttjar småbarnspedagogikens tjänster betalar klientavgift på basis av inkomsterna. De klientavgiftsintäkter som kommunerna får in täcker inte längre ens lunchens andel av ordnandet av småbarnspedagogiken. Bestämmelserna om dimensioneringen har setts över och det bör finnas en lösning också på eventuella överraskande situationer. Personalen har ålagts en skyldighet att informera om alla missförhållanden i samband med servicen. Det finns inte längre någon flexibilitet. 

Samtidigt har familjernas beteende förändrats och fortsätter förändras när det gäller utnyttjandet av småbarnspedagogikens tjänster. Servicebehoven har utvidgats och man meddelar inte längre om frånvaro eller semestertider på samma sätt som tidigare. Tillhandahållandet av servicen ska ändå ske flexibelt och den ska snabbt svara på alla eventuella förändringar i servicebehovet. Eftersom man har velat öka deltagandet i småbarnspedagogiken och underlätta mottagande av arbete, har servicen redan blivit avgiftsfri för de flesta familjer. Kraven på tillhandahållande av tjänster har skärpts och på den punkten finns knappt någon flexibilitet. 

Kan saker och ting förändras utan att kvaliteten på tjänsterna försämras?

Lagen om småbarnspedagogik tar inte hänsyn till de varierande utmaningarna med att tillhandahålla tjänsterna eller till förändringar i servicebehoven för olika familjer. Förändringarna har gjorts med goda avsikter men har också fått konsekvenser som man kanske inte har förstått att beakta. Kommunerna har inte möjlighet att tackla de olika utmaningar som är förknippade med utnyttjandet av servicen. Det är svårt att hantera utnyttjandegraden i servicen, den korrekta personalstyrkan samt behovet av förändringar i arbetsskift. 

Den förändrade situationen inom småbarnspedagogiken kräver en granskning av lagen om småbarnspedagogik. Även i svåra frågor bör man kunna diskutera och söka lösningar som både stöder familjernas vardag och gör det möjligt att ordna småbarnspedagogik av hög kvalitet. Lagen om småbarnspedagogik borde till exempel göra det möjligt att av motiverade skäl begränsa deltagandet i småbarnspedagogiken under sommarloven. 

Dessutom vore det skäl att överväga vilken verksamhetstid som ska vara möjlig för alla barn då familjen så önskar. Kunde småbarnspedagogiken vara tillgänglig för alla exempelvis vardagar mellan klockan 9 och 15 och vid andra tidpunkter endast om det finns behov av längre tid på grund av att vårdnadshavarna behöver arbeta eller studera eller av någon annan orsak som har samband med barnet? 

Det vore också bra att till lagen foga en skyldighet för familjerna att anmäla barnets frånvaro, om den tid som de har reserverat inom småbarnspedagogiken inte behövs. Genom dessa åtgärder ökar man också med säkerhet personalens välbefinnande i arbetet, minskar förändringar i barngrupperna och gör användningen av servicen tydligare även för familjerna. Jag är övertygad om att dessa åtgärder också främjar barnets bästa i fråga om god och högklassig småbarnspedagogik. Beslut om dessa ärenden fattas dock inte i kommunerna eller i kommunalvalet.

Tre centrala punkter som de kommunala beslutsfattarna bör känna till om småbarnspedagogiken efter kommunalvalet:

1. Varje barn har rätt till en jämlik småbarnspedagogik av hög kvalitet som främjar inlärning och förebygger marginalisering.
2. Tillräcklig och kompetent personal utgör grunden för småbarnspedagogikens kvalitet och detta kräver satsningar.
3. Att resurserna räcker till inom småbarnspedagogiken måste tryggas i tillräcklig utsträckning på lokal nivå och kunna riktas rätt så att tjänsterna kan utvecklas och svara på föränderliga situationer.