Jämlikhet ger kommunen livskraft

Har du någon gång stannat upp och funderat på vilka alla faktorer som gör att din kommun eller stad känns som just din? Vad är det som gör kommunen till en bekant, hemtrevlig och fungerande vardagsmiljö? Vad behövs för att alla ska känna sig välkomna i kommunen och tro på framtiden?

Jämlikhet, välfärd och livskraft är nära kopplade till varandra. 

Kommunerna har en lagstadgad skyldighet att främja välfärd, likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering. Lagen ställer tydliga krav särskilt på icke-diskriminering: ingen får diskrimineras på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. 

En livskraftig kommun kan utvecklas, återhämta sig och anpassa sig till föränderliga förhållanden samtidigt som den bevarar och stärker välfärden. Livskraft avser inte enbart ekonomisk tillväxt, utan en balanserad utveckling av samhället, miljön och den sociala strukturen. 

Kännetecknen för en livskraftig kommun är bland annat ett mångsidigt näringsliv, välmående invånare och ekologisk hållbarhet. En livskraftig kommun kan också locka nya invånare, kompetent arbetskraft, kapital, investeringar och företag.

Jämlikhet främjar kommunernas livskraft genom att alla invånare ges lika möjligheter till ett gott liv, sysselsättning och självförverkligande. När alla, oberoende av bakgrund, ges samma möjlighet till utbildning, arbete och tjänster, uppstår ett aktivt lokalsamhälle. Detta ökar i sin tur invånarnas välmående och engagemang i den egna kommunen.

Jämlika möjligheter lockar också invånare och arbetskraft från olika delar av landet och från andra länder, vilket skapar goda förutsättningar för företagsverksamhet och stärker kommunens livskraft. 

Att främja likabehandling är alltså inte bara ett etiskt val – det är också ett sätt att trygga kommunens framtid i praktiken.

Mångfald betyder också invånare i alla åldrar

En livskraftig kommun beaktar också olika åldersgrupper. Åldersanpassade lokaler och verksamheter har blivit allt vanligare, och barnvänlighet används som en attraktionsfaktor för kommunen. 

Verksamheter som riktar sig till olika åldersgrupper kan öka välmåendet och delaktigheten och till exempel förebygga ensamhet. Det kan vara fråga om en kompisbänk där man kan hitta sällskap under rasten på skolgården eller en park planerad för äldre personer. Genom olika lösningar kan man främja samhörighet och trivsel. 

Livskraften stärks då människor upplever att de kan gå ut och att miljön lockar till aktivitet. Även till exempel digitala tjänster kan stödja aktivitet, men samtidigt måste tjänster också tillhandahållas på ett mer traditionellt sätt för dem som behöver det. I beaktandet av mångfald ingår också att erbjuda alternativ – det gör kommunen tillgänglig för alla.

Inför kommunalvalet är det bra att fundera på hur vi kan fördjupa insikten om att olikhet är en resurs för kommunen. Kommunerna diskriminerar inte någon med avsikt, men vi kan ytterligare stärka upplevelsen av att tjänsterna, möjligheterna och livsmiljön är avsedda för alla kommuninvånare oberoende av ålder, kön eller bakgrund. 

När vi bygger upp en jämlik kommun, bygger vi samtidigt upp ett starkare, livskraftigare och mer attraktivt lokalsamhälle – för oss alla.