Ett nytt kapitel i mentalvårdsförordningen om mentalvårdstjänster för barn och unga

Statsrådet får ett bemyndigande att genom förordning utfärda bestämmelser om närmare innehåll i och ordnande av mentalhälsovårdsarbetet samt att genom förordning utfärda bestämmelser om hur lång väntetiden högst får vara innan en patient blir undersökt och får vård. 

Bemyndigandet grundar sig på regeringspropositionen (RP 149/2000 rd) som grundlagsutskottet (GrUU 37/2000 rd) och förvaltningsutskottet (FvUU 28/2000 rd) avgett utlåtanden om och som social- och hälsovårdsministeriet (ShUB 33/2000 rd) avgett ett betänkande om.

Från början av 2001 ändras 49 § folkhälsolagen, 59 § lagen om specialiserad sjukvård och 34 § mentalvårdslagen genom att man enhetligt i alla dessa lagar inför ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning, dvs. ?Genom förordning av statsrådet kan närmare föreskrifter ges om det närmare innehållet och ordnandet av mentalvårdsarbetet som ingår i folkhälsoarbetet samt om verkställigheten av denna lag?.

Till paragraferna i ovan nämnda lagar anknyter också statsrådets rätt att genom förordning utfärda bestämmelser om hur lång väntetiden högst får vara innan en patient blir undersökt och får behandling inom mentalvården.

Social- och hälsovårdsministeriet kan dessutom ge anvisningar om folkhälsoarbetets innehåll och ordnandet av det, liksom om ordnandet av den specialiserade sjukvården.

Från början av 2001 träder statsrådets förordning om ändring av mentalvårdsförordningen i kraft. Enligt den fogas till förordningen ett nytt 2 b kap. om mentalvårdstjänster för barn och unga. Den gäller m.a.o. endast mentalvårdstjänster för barn och unga.

Närmare upplysningar: 
Tuula Taskula, tfn (09) 771 26 45
Outi Raitoaho, tfn (09) 771 24 72

Statsrådets förordning om ändring av mentalvårdsförordningen

Ett nytt 2 b kapitel fogas till mentalvårdförordningen: mentalvårdstjänster för barn och unga

I mentalvårdslagen bestäms om hur långa väntetiderna högst får vara innan barn och unga får komma till psykiatrisk undersökning och får psykiatrisk vård: en bedömning av patientens behov av vård och av hur snabbt patienten behöver vård skall göras, med beaktande av hur snabbt bedömningen behövs, senast inom tre veckor efter att remissen har anlänt till sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet (annan verksamhetsenhet avser främst rådgivningsbyrån för uppfostrings- och familjefrågor i Helsingfors); den vård som är nödvändig skall ordnas med beaktande av hur snabbt vården behövs, senast inom tre månader, om inte medicinska, vårdrelaterade eller andra motsvarande omständigheter kräver något annat.

I mentalvårdsförordningen bestäms också om samarbete mellan vårdenheter, vilket syftar till att säkerställa att man på den nya enheten, där den fortsatta vården äger rum, med patientens samtycke har tillgång till all information från den enhet där patienten behandlades tidigare som är nödvändig med tanke på den fortsatta vården.

I den ovan nämnda förordningen bestäms också om kommunens skyldighet att se till att det inom den del av öppenvården som behandlar mentala störningar hos barn och unga finns tillräcklig tillgång till de stödåtgärder som behövs för att patienterna skall klara sig i hemmet.

Dessutom bestäms om regionalt samarbete i mentalvårdsarbete med barn och unga. Samkommunerna för sjukvårdsdistrikt och kommunerna inom dess område skall komma överens om arbetsfördelningen på regional nivå och om genomförandet av arbetsfördelningen. Dessutom skall den kommun eller samkommun som är huvudman för hälsovårdscentralen årligen ordna ett samarbetsmöte, till vilket den kallar representanter för de instanser som inom kommunens eller samkommunens område utför mentalvårdsarbete som omfattar barn och unga. Till dem räknas också privata sammanslutningar och serviceproducenter. Mötet kan också ordnas mellan flera kommuner och aktörer inom området. Vid mötet skall man komma överens om målen för det kommunala mentalvårdsarbete som omfattar barn och unga samt om den praktiska arbetsfördelningen på området. Dessutom kan man komma överens om på vilka sätt privata instanser kan delta i samarbetet. Länsstyrelserna ordnar årligen regionala samarbetsmöten i syfte att utveckla arbetsfördelningen när det gäller mentalvårdstjänster för barn och unga.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Pekka Alanen
vice verkställande direktör

Jorma Back
chef för enheten, social och hälsovård