Cirkulär 1/80/2000, Heli Sahala, 18.1.2000

Hur ändringarna av folkpensionslagen inverkar

​Den 30 december 1999 fastställdes ändringar av folkpensionslagen, vissa andra pensionslagar samt lagen om olycksfallsförsäkring.

Med stöd av 43 § folkpensionslagen har det, i fråga om en klient i anstalts- eller familjevård, varit möjligt att för betalning av de för vården uppburna avgifterna betala ut pensionen under vårdtiden till den kommunala nämnd eller det kommunalförbund som ordnar vården.

Bestämmelsen har ändrats så att pensionsanstalten på yrkande av kommunen skall betala pensionstagarens pension till kommunen under den tid anstaltsvården eller familjevården varar för att användas på det sätt som avses i 14 § lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992).

Med stöd av 44 § folkpensionslagen har pensionsanstalten kunnat besluta att pensionen skall betalas ut till socialnämnden i den kommun där pensionstagaren är bosatt eller till en lämplig person för att användas för vård av pensionstagaren och anhöriga till honom eller henne, om utbetalning av pensionen till pensionstagaren själv inte kan anses ändamålsenlig på grund av pensionstagarens levnadssätt, på grund av att pensionstagaren är sjuk eller av någon annan särskild orsak och om förmyndare inte har förordnats för pensionstagaren.

Bestämmelsen har ändrats bl.a. så att pensionsanstalten i ovan nämnda situation med pensionstagarens samtycke kan besluta att pensionen betalas till ett sådant organ i pensionstagarens boningskommun som avses i 6 § 1 mom. socialvårdslagen (710/1982) för att användas till vård av pensionstagaren och hans eller hennes anhöriga.

Motsvarande tillvägagångssätt tillämpas bl.a. i fråga om lagen om pension för arbetstagare (1331/1999) och lagen om olycksfallsförsäkring (1329/1999).

Också efter den 1 januari 2000 betalas pensionen alltjämt ut till den som nu lyfter den, tills pensionsanstalten har fått ett meddelande om en intressebevakare eller någon annan som har rätt att lyfta pensionen.

Ytterligare uppgifter:
Heli Sahala, tfn (09) 771 23 03
Outi Raitoaho, tfn (09) 771 24 72

Bilaga
Lagen om ändring av folkpensionslagen (1368/1999)

 

Bakgrund

Bakgrunden till att folkpensionslagen, lagen om pension för arbetstagare, lagen om olycksfallsförsäkring samt vissa andra lagar ändrats är behovet av överensstämmelse med den gällande lagstiftningen om förmyndarverksamhet.

Enligt den reviderade förmynderskapslagstiftningen kan en intressebevakare förordnas för en person, trots att personens handlingsbehörighet i fråga om skötseln av ekonomiska angelägenheter inte har begränsats. Enligt 31 lagen om förmyndarverksamhet kan en fordran som ingår i den egendom som förvaltas av en intressebevakare betalas endast till intressebevakaren eller till huvudmannens konto som intressebevakaren anvisar. Också en till huvudmannen gjord betalning är emellertid giltig om gäldenären inte visste och med beaktande av omständigheterna inte borde ha vetat att betalningen borde ha gjorts till intressebevakaren.

Förordnande av intressebevakare

Lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) innehåller bestämmelser om när en intressebevakare kan och bör förordnas för någon. En förutsättning i fråga om en myndig är att han eller hon på grund av sjukdom, störningar i de psykiska funktionerna, försvagat hälsotillstånd eller av någon annan motsvarande orsak saknar förmåga att bevaka sina intressen eller sköta sådana personliga eller ekonomiska angelägenheter som kräver åtgärder. Mot någons egen vilja kan en intressebevakare förordnas, om vederbörande med beaktande av sin situation och sitt behov av intressebevakning inte har tillräcklig orsak att motsätta sig åtgärden.

Ansökan om förordnande av intressebevakare kan göras av förmyndarmyndigheten eller den vars intresse skall bevakas eller hans eller hennes intressebevakare, förälder, make, barn eller någon annan närstående person. Ansökan görs hos den behöriga tingsrätten.

Om socialmyndigheterna konstaterar behov av en intressebevakare, bör de för förmyndarmyndigheten lägga fram ett förslag om att en intressebevakare förordnas för klienten för att sköta klientens ekonomiska angelägenheter. Förmyndarmyndigheten skall vid behov göra en ansökan hos den behöriga tingsrätten om förordnande av intressebevakare.

Om socialbyråerna som klienter med förmedlingskonto har personer som också äger förmögenhet eller för vilka besparingar uppstår när socialmyndigheterna sköter deras ekonomiska angelägenheter, bör det utredas om det finns behov av att vidta åtgärder för förordnande av intressebevakare. 

Uppbörd av förmåner för dem som vårdas på anstalt

Enligt den reviderade 43 § folkpensionslagen skall pensionsanstalten, om kommunen har ordnat anstaltsvård eller familjevård för någon som har rätt till pension, på yrkande av kommunen betala hans eller hennes pension till kommunen under den tid anstaltsvården eller familjevården varar för att användas på det sätt som avses i 14 § lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992).

Med stöd av bestämmelsen är det alltså fortfarande möjligt att enligt klientavgiftslagen uppbära till kommunen pensionen för en klient i anstalts- eller familjevård.

 

14 § L om klientavgifter inom social- och hälsovården:

"Har kommunen för någon ordnat anstalts-, institutions- eller familjevård, kan den uppbära och lyfta pensioner, livräntor, underhållsbidrag eller understöd eller andra fortlöpande eller som engångsbelopp inflytande inkomster, ersättningar eller fordringar som han har rätt till för den tid vården varar. Kommunen kan uppbära och lyfta sådana inkomster, ersättningar och fordringar utan hinder av annan lag samt använda dem för ersättande av den för vården, uppehället eller skötseln fastställda avgiften. Härvid skall likväl beaktas vad som annorstädes stadgas i lag eller förordning."

Pensionen betalas ut till kommunen bara under förutsättning att kommunen senast två veckor före pensionsutbetalningsdagen har underrättat pensionsanstalten om sin rätt till pensionen i fråga.

När kommunen uppbär klientens pension för vårdavgifter svarar den också för att klienten till sitt förfogande får de dispositionsmedel som fastställs i lag.

Klienter som får sin pension förmedlad via socialbyrån
(klienter med förmedlingskonto)

Hittills har det varit möjligt för socialmyndigheterna att uppbära pensionen tills vidare, oberoende av klientens vilja, för att användas för klientens utgifter och uppehälle, om utbetalning av pensionen till pensionstagaren själv inte kan anses vara ändamålsenlig på grund av pensionstagarens levnadssätt eller sjukdom eller av någon annan särskild orsak och om förmyndare inte har förordnats för pensionstagaren.

Detta har i allmänhet förutsatt att klienten eller klientens familj upprepade gånger har ansökt om utkomststöd, även om inkomsterna borde räcka till, och det i detta sammanhang har konstaterats att klienten saknar förmåga att sköta sina ekonomiska angelägenheter.

Framställning om att pensionen skall utbetalas till socialnämnden eller motsvarande organ kan göras av pensionstagaren, maken, någon annan anhörig, den som huvudsakligen sköter pensionstagaren eller vederbörande kollegiala organ i kommunen.

Från och med den 1 januari 2000 fattar pensionsanstalterna inte längre sådana beslut mot pensionstagarens vilja. Däremot fortgår utbetalningen som hittills i fråga om pensioner som vid utgången av 1999 betalts till socialnämnderna, tills pensionsanstalten underrättas om att pensionen eventuellt börjar lyftas av någon annan.

På grund av det skriftliga pensionsöverföringsförfarandet skall klientens samtycke alltid fås skriftligt. För samtycket behövs däremot inte några vittnesnamnteckningar. Klienten kan när som helst återta samtycket, varefter pensionen betalas ut till honom eller henne. Denna ändring innebär sannolikt att förmedlingskontona blir ett förfarande som tillgrips i undantagsfall.

När det prövas om pensionen skall börja uppbäras bör man utreda om klienten har behov av en intressebevakare, antingen enbart för skötseln av sina ekonomiska angelägenheter eller också i övrigt eller om det är förenligt med klientens intresse och ändamålsenligt i övrigt att socialväsendet hjälper klienten att handskas med pengarna. Situationen bör bedömas utgående från klientens intresse, rättsskyddet och tillvägagångssättets ändamålsenlighet.

I 44 § folkpensionslagen förutsätts dessutom att pensionen inte i strid med pensionstagarens uttryckliga samtycke får användas för något annat ändamål än omvårdnaden under den månad som pensionen har utbetalats för. Socialväsendet skall alltså bara se till att pensionen räcker till i en månad. Om en del av klientens pension lämnas oanvänd för uppehället, t.ex. i syfte att spara ihop till någon anskaffning, bör man entydigt komma överens om detta och anteckna överenskommelsen i klientens handlingar.

Privatpersoner som lyfter en pensionstagares pension

Med stöd av 44 § folkpensionslagen har pension, på samma grunder som till socialnämnden och med samtycke av den som föreslagits som mottagare av pensionen, kunnat betalas ut till pensionstagarens make eller någon annan lämplig person sedan socialnämnden hörts.

Ofta har det varit fråga om en nära anhörig, som i praktiken drar försorg om vården av pensionstagaren och skötseln av dennes angelägenheter. Tillvägagångssättet har i praktiken varit ett alternativ till förordnande av en intressebevakare. Från och med den 1 januari 2000 är tillvägagångssättet inte längre i bruk.

Övergångsbestämmelser

Om pensionen när lagändringarna träder i kraft (den 1 januari 2000) betalas till en intressebevakare (förmyndare, god man) eller någon annan som avses i 43 eller 44 § folkpensionslagen, fortsätter utbetalningen av pensionen till denna person eller instans tills pensionsanstalten har fått ett meddelande om någon annan intressebevakare eller instans som har rätt att lyfta pensionstagarens pension.

Tills vidare fortgår alltså utbetalningen till kommunen, en anhörig eller någon annan person eller till den samkommun som ordnar vården i fråga om sådana pensioner som betalats ut till de ovan nämnda vid årsskiftet.

Återkrav av utkomststöd ur emotsedd förmån

Med stöd av 44 § 2 mom. folkpensionslagen har socialnämnden kunnat uppbära pensionen som ersättning för utkomststöd bara för den tid utkomststöd har beviljats i motsvarighet till den emotsedda pensionen och pensionen betalas senare för just denna tid. Till denna del har bestämmelsen upphävts. Återkrav ur en emotsedd förmån bör i fortsättningen ske enligt 23 § lagen om utkomststöd.

Andra pensioner samt olycksfallsförsäkringsförmåner

Samtidigt med ändringarna av folkpensionslagen har ändringar av vissa andra lagar behandlats.

Hänvisningar till 43 - 44 § folkpensionslagen finns i följande lagar:

  • lagen om bostadsbidrag för pensionstagare

  • lagen om frontmannapension

  • lagen om handikappbidrag.

En hänvisning till 44 § folkpensionslagen ingår dessutom i lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten.

Bestämmelser som till sitt innehåll motsvarar 43 § folkpensionslagen ingår i 61 a § 
3–4 mom. lagen om olycksfallsförsäkring, 19 c § 5 mom. lagen om pension för arbetstagare och 28 c § 5 mom. lagen om sjömanspensioner.

Bestämmelser som till sitt innehåll motsvarar 44 § folkpensionslagen ingår i 47 § 5 mom. lagen om olycksfallsförsäkring, 19 b § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare och 28 b § 4 mom. lagen om sjömanspensioner.

Hänvisningar till 19 § lagen om pension för arbetstagare ingår dessutom i lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare, lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare och lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare.

Med stöd av dessa bestämmelser kan kommunen uppbära klientens arbetspension samt ersättningar som betalas i enlighet med olycksfallsförsäkring för att användas för klientens och klientens familjs uppehälle på det sätt som anges i fråga om uppbörden av folkpension.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Pekka Alanen 
vice verkställande direktör

Tuula Taskula
chef för social- och hälsovårdsväsendet

Läs mer om dessa teman