Ändring i klientavgiftslagen angående avgifter för tjänster under närståendevårdares lagstadgade ledighet
Lagen om ändring av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (457/2004) träder i kraft 1.10.2004. Till klientavgiftslagen har fogats en ny 6 b § som begränsar kommunens möjlighet att ta ut avgifter för tjänster som kommunen tillhandahåller för vårdbehövande under närståendevårdares lagstadgade ledighet. Begränsningen gäller tjänster som ersätter den vård och omsorg närståendevårdaren ger.
För tjänster som ges den vårdbehövande under närståendevårdarens lagstadgade ledighet uppbärs en jämnstor dygnsavgift som inte är bunden till den vårdbehövandes inkomster. Avgiften är högst 9 euro per dygn. Avgiftens storlek påverkas inte av hurdana tjänster som tillhandahålls och inte heller av hur mycket service den vårdbehövande får per dygn.
Klientavgiftslagens 6 b § 1 mom. om avgifter för tjänster under närståendevårdarens lagstadgade ledighet går i regel före övriga bestämmelser om klientavgifter. Undantag utgör de bestämmelser enligt vilka tjänsterna är helt eller delvis avgiftsfria. De avgifter som tas ut för tjänster som tillhandhålls under närståendevårdarens lagstadgade ledighet räknas inte med i det avgiftstak som avses i 6 a § i klientavgiftslagen.
Närmare upplysningar:
Eevaliisa Virnes, tfn (09) 771 23 64
Sami Uotinen, tfn (09) 771 26 23
Sinikka Huhtala, (hälso- och sjukvård), tfn (09) 771 26 44
Information om stöd för närståendevård finns också på adressen www.kommunerna.net/aldreomsorg > Stöd för närståendevård.
Källor
Lag om ändring av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (457/2004)
Regeringens proposition (RP 40/2004)
Bilaga
Lag om ändring av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (457/2004)
Ändring i klientavgiftslagen angående avgifter för tjänster under närståendevårdares lagstadgade ledighet
Allmänt
Lagen om ändring av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (457/2004) träder i kraft 1.10.2004. Till klientavgiftslagen har fogats en ny 6 b § som begränsar kommunens möjlighet att ta ut avgifter för tjänster som kommunen tillhandahåller för vårdbehövande under närståendevårdares lagstadgade ledighet. Begränsningen gäller tjänster som ersätter den vård och omsorg som närståendevårdarna ger.
Enligt regeringens proposition (RP 40/2004) är målet med lagändringen att ge närståendevårdarna bättre möjligheter att ta ut sina lediga dagar och på så sätt ge dem bättre förutsättningar att orka.
Klientavgifter för tjänster under närståendevårdares lagstadgade ledighet
Med stöd för närståendevård avses enligt 27 a § i socialvårdslagen vårdarvode som betalas för tryggande av vård och omsorg för åldringar, handikappade eller sjuka i hemmet samt den service som anges i en vård- och serviceplan för den vårdbehövande.
En vårdare som ingått avtal om stöd för närståendevård har enligt 27 b § i socialvårdslagen rätt till minst två dygns ledighet per sådan kalendermånad under vilken han eller hon oavbrutet eller med få avbrott varit bunden vid vården dygnet runt eller fortgående varje dag. Vårdaren anses vara bunden vid vården dygnet runt också om den vårdbehövande regelbundet en liten del av dygnet anlitar social- eller hälsovårdstjänster utanför hemmet eller får rehabilitering eller undervisning. Enligt regeringsproposition RP 153/2001 kan den vårdbehövande anses tillbringa en liten del av dygnet utanför hemmet om hans eller hennes regelbundna bortavaro varar i genomsnitt högst 5–7 timmar per vardag.
De vårdarvoden och tjänster som beviljas som stöd för närståendevård och de avgifter som tas ut för tjänster som tillhandahålls för att närståendevårdarna ska kunna ta ut sin ledighet har inte reglerats i lagen eller förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården, utom i den nya 6 b § i klientavgiftslagen.
Den nya 6 b § begränsar kommunens möjligheter att ta ut avgifter för tjänster som kommunen tillhandahåller för den vårdbehövande under närståendevårdarens lagstadgade ledighet. Begränsningen gäller tjänster som ersätter den vård och omsorg närståendevårdaren ger.
För tjänster som ges den vårdbehövande under närståendevårdarens lagstadgade ledighet uppbärs en jämnstor dygnsavgift som inte är bunden till den vårdbehövandes inkomster. Avgiften är högst 9 euro per dygn. Avgiftens storlek påverkas inte av hurdana tjänster som tillhandahålls och inte heller av hur mycket service den vårdbehövande får per dygn.
Tjänster som ersätter närståendevårdarens vård och omsorg kan enligt regeringspropositionen (RP 40/2004) vara till exempel tillfällig hemservice, kortvarig anstaltsvård, dag- eller nattvård på en social- eller hälsovårdsanstalt eller någon annan verksamhetsenhet eller familjevård. Om den vårdbehövande är utvecklingsstörd, kan vården också bestå av individuell vård och annan omvårdnad enligt 2 § 6 punkten i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977).
Klientavgiftslagens 6 b § 1 mom. om avgifter för tjänster under närståendevårdarens lagstadgade ledighet går i regel före övriga bestämmelser om klientavgifter. Paragrafen åsidosätter dock inte bestämmelser enligt vilka tjänsterna är helt eller delvis avgiftsfria, med undantag av bestämmelserna om avgiftstak i 6 a § i klientavgiftslagen. Avgifterna för ersättande tjänster under närståendevårdares lagstadgade ledighet räknas inte med i avgiftstaket.
Enligt 6 b § 1 mom. i klientavgiftslagen kan en avgift på högst 9 euro per dygn tas ut hos den vårdbehövande ”utan hinder av vad som någon annanstans i lag eller förordning föreskrivs om avgiftsgrunder eller avgiftsbelopp”.
Enligt social- och hälsovårdsministeriet utesluter bestämmelsen bland annat tillämpning av 2 § 3 punkten i klientavgiftsförordningen. Enligt bestämmelsen avses med vårddag den dag då en person tagits in för anstaltsvård, vårddygnen därefter och den dag då personen lämnar anstalten.
För kortvarig anstaltsvård som utgör ersättning för en närståendevårdares vård tas sålunda en avgift ut per dygn, medan avgiften för annan kortvarig anstaltsvård bestäms per vårddag, ett begrepp som definieras i 2 § 3 punkten i klientavgiftsförordningen.
Exempel: En närståendevårdare som är bunden till vården dygnet runt tar ut ett dygns lagstadgad ledighet. Under ledigheten vårdas den vårdbehövande på anstalt under två dagar, t.ex. så att vården börjar på torsdag kl. 9 och slutar på fredag kl. 9. Enligt social- och hälsovårdsministeriet ersätter anstaltsvården ett dygn av närståendevårdarens ledighet, och av den vårdbehövande kan tas ut högst 1 x 9 euro, dvs. avgiften för ett dygn.
Med tjänster som ersätter närståendevårdares vård och omsorg avses den del av servicehelheten för den vårdbehövande som ersätter närståendevårdarens arbetsinsats under hans eller hennes lagstadgade ledighet.
I den servicehelhet som närståendevården omfattar kan ingå t.ex. fortgående och regelbunden hemservice eller hemsjukvård, som kompletterar närståendevårdarens arbete och för vilken avgifter kan tas ut enligt kommunens praxis. Bestämmelsen i 6 b § i klientavgiftslagen begränsar inte kommunens möjlighet att ta ut avgifter för denna typ av service i hemmet, vilken ges oberoende av närståendevårdarens ledighet.
Kommunen kan i mån av möjlighet ordna så att en anhörigvårdare utöver den lagstadgade ledigheten kan få ledigt med stöd av 5 § i förordningen om stöd för närståendevård (318/1993). Den nya 6 b § i klient¬avgiftslagen begränsar inte kommunens möjligheter att ta ut avgifter för tjänster under ledigheter som inte är lagstadgade.
Bestämmelsen tillämpas inte heller på t.ex. sådana öppenvårds- eller anstaltstjänster inom hälso- och sjukvården som den vårdbehövande eventuellt kan bli tvungen att anlita oberoende av närståendevårdarens ledighet. Hit hör t.ex. sådana poliklinik- och vårdavdelningstjänster på sjukhus som behövs plötsligt och oförutsett, och även t.ex. läkar- eller tandläkartjänster som bokats på förhand och som råkar infalla under närståendevårdarens ledighet.
Olika slag av färdtjänster ingår inte i de tjänster som ersätter närståendevårdares vård. Därmed tillämpas 6 b § 1 mom. i klientavgiftslagen inte på färdkostnader för vårdtagaren.
Klientgrupper i särställning och tjänster för dem
Klientavgiftslagen och klientavgiftsförordningen ger vissa klientgrupper en särställning genom att tjänsterna för dem är helt eller delvis avgiftsfria. På tjänster som ersätter en närståendevårdares vård under hans eller hennes lagstadgade ledighet tillämpas enligt 6 b § 2 mom. i klientavgiftslagen bestämmelser enligt vilka tjänsterna är helt eller delvis avgiftsfria.
Till exempel specialomsorger och därmed sammanhängande sjuktransport enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda är med stöd av 4 § 2 punkten avgiftsfria, men för fullt uppehälle för en utvecklingsstörd kan en avgift tas ut. Den nya 6 b § i klientavgiftslagen innebär att den avgift som tas ut för en utvecklingsstörds uppehälle kan vara högst 9 euro per dygn.
Vård och uppehälle för personer under 18 år i en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården är enligt 5 § 5 punkten i klientavgiftslagen avgiftsfria till den del vårddagarna är fler än sju under kalenderåret. Det samma gäller för personer under 18 år i kortvarig anstaltsvård, dag- och nattvård samt rehabilitering enligt 12, 13 och 14 § i klientavgiftsförordningen. I syfte att ge en närståendevårdare möjlighet att ta ut sin lagstadgade ledighet kan vården av ett barn ibland också ordnas vid en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården. Den föreskrivna sjudagarsgränsen för avgiftsfrihet tillämpas oberoende av den huvudsakliga orsaken till att barnet tas in för vård.
I 13 § 2 mom. i klientavgiftsförordningen anges i vilka fall avgifter för dag- eller nattvård inte får tas ut. Det kan vara av betydelse för arrangemangen kring en närståendevårdares ledighet att avgift inte får tas ut för tjänster vid en verksamhetsenhet inom den psykiatriska öppenvården eller för specialomsorger enligt lagen angående specialomsorger för utvecklingsstörda.
Servicesedlar och tjänster under närståendevårdares ledighet
Enligt 27 b § 2 mom. i socialvårdslagen ska kommunen sörja för att vården av den vårdbehövande ordnas på ett ändamålsenligt sätt under vårdarens lagstadgade ledighet.
Det är fortfarande kommunen som bestämmer hur vården och omsorgen ska ordnas under en närståendevårdares lagstadgade ledighet. Enligt regeringsproposition RP 166/1997 är det motiverat att i första hand försöka ordna vården på det sätt som den vårdbehövande önskar. Att ledigheten är lagstadgad innebär dock inte att kommunen ovillkorligen är skyldig att tillhandahålla vård under närståendevårdarens ledighet i just den form som den vårdbehövande eller vårdaren önskar.
Enligt 17 § i folkhälsolagen beslutar den ansvarige läkaren vid en hälsovårdscentral om vård på vårdplats. I kortvarig anstaltsvård ingår vård och uppehälle.
Tjänster under en närståendevårdares lagstadgade ledighet kan också tillhandahållas genom att servicetagaren får en servicesedel. Med stöd av 4 § i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården kan kommunen tillhandahålla social- och hälsovårdstjänster i egen regi eller genom avtal tillsammans med andra kommuner, som medlem i en samkommun, genom att köpa tjänster av offentliga eller privata serviceproducenter eller genom att bevilja servicesedlar.
Enligt 12 § i klientavgiftslagen får klientavgift inte tas ut hos den som använder servicesedel. Å andra sidan får den självriskandel som servicetagaren ska betala inte överstiga den klientavgift som kommunen kunde ta ut för sina egna tjänster, om inte något annat särskilt föreskrivs beträffande servicesedelns värde.
I socialvårdslagen finns särskilda bestämmelser om hur servicesedelns värde fastställs i hemservicen. I regelbunden hemservice påverkas värdet på en servicesedel av det värde som kommunen fastställt för servicesedeln och av storleken på och inkomsterna i klientens hushåll. Servicesedelns värde ska vara minst 20 euro per timme om hushållets inkomster inte överstiger den inkomstgräns som anges i lagen. Kommunen fastställer värdet på en servicesedel för tillfällig hemservice och stödtjänster.
Eftersom det finns särskilda bestämmelser om hur servicesedelns värde fastställs, begränsar 6 b § i klientavgiftslagen inte klientens självriskandel när hemservice tillhandahålls med servicesedel. Kommunen kan tillhandahålla hemservice med servicesedel under närståendevårdares ledighet, varvid klienten som självriskandel betalar serviceproducenten skillnaden mellan priset på tjänsten och servicesedelns värde.
Om kommunen däremot tillhandahåller boendeservice enligt socialvårdslagen med servicesedel under närståendevårdarens lagstadgade ledighet, begränsar 6 b § i klientavgiftslagen klientens självriskandel till högst 9 euro per dygn.
Klienten kan med stöd av 29 a § i socialvårdslagen vägra ta emot en servicesedel som kommunen beviljat och kommunen ska då anvisa tjänster som tillhandahålls på något annat sätt. Systemet med servicesedlar inom vård och omsorg har behandlats i Kommunförbundets cirkulär 18/80/2004.
FINLANDS KOMMUNFÖRBUND
Risto Parjanne, verkställande direktör
Rolf Eriksson, chef för social- och hälsovårdsenheten