Finlands Kommunförbunds rekommendation om kostnadsersättningar inom den kommunala familjedagvården år 2005

Finlands Kommunförbund skickar som bilaga rekommendationen om kostnadsersättningar inom den kommunala familjedagvården 2005.

​Förbundet har förhandlat om frågan med Kommunala arbetsmarknadsverket och Kommunfackets union r.f.

Vid justeringen av kostnadsersättningarna används konsumentprisindex och dess undergrupp 01 Livs¬medel och alkoholfria drycker. I fråga om utvecklingen 2005 utgår man ifrån en ökning på två procent av både matkostnader och övriga kostnader. Rekommendationerna om kostnadsersättningar har inte ändrats. Texten i rekommendationen har emellertid preciserats när det gäller ersättning för extra kostnader för specialdieter och andra kostnader.

Närmare upplysningar:
Anna-Maija Haliseva-Lahtinen, tfn (09) 771 23 06
Leena Meisalo, tfn (09) 771 22 63
Kommunala arbetsmarknadsverket:
Laura Lindholm, tfn (09) 771 21 24
Marja-Leena Kiivanen, tfn (09) 771 21 16

Kostnadsersättningar inom den kommunala familjedagvården

Med stöd av § 1 om kostnadsersättningar i bilaga 12 samt § 16 i bilaga 12 A om familjedagvårdare till (2005–2007) betalas kommunala familjedagvårdare som arbetar i det egna hemmet ersättning för de direkta kostnaderna för vården enligt Kommunförbundets gällande rekommendation om kostnadsersättningar inom familjedagvården. 

Då de nedan nämnda ersättningarna senare justeras, ska ändringen i undergruppen för livsmedel i konsumentprisindexet användas som grund för livsmedelskostnader och ändringen i konsumentprisindexet för övriga utgifter. Rekommendationen justeras kalenderårsvis och som grund för beräkningen används senast tillgängliga konsumentprisindex och den uppskattade förändringen i respektive kostnader under rekommendationsåret.

Enligt gällande lagstiftning är kostnadsersättningen en beskattningsbar förvärvsinkomst för familjedagvårdaren eftersom den inte anges som skattefri inkomst i inkomstskattelagen. Om utredning saknas, har de erlagda kostnadsersättningarna utan särskilda verifikat enligt gängse beskattningspraxis avdragits som utgifter för inkomstens förvärvande, om de grundar sig på de kommunala centralorganisationernas rekommendation som nämns i kollektivavtalet. Löntagaren får göra avdrag för inkomstens förvärvande endast till den del som utgifterna överstiger det belopp för avdrag för inkomstens förvärvande som nämns i 95 § i inkomstskattelagen (år 2005 är avdraget 620 €, dock högst löneinkomstens belopp). Om den erlagda kostnadsersättningen överstiger den rekommenderade ersättningen eller om utgifterna överstiger den kostnadsersättning som erlagts på basis av rekommendationen, avdras utgifterna för inkomstens förvärvande med stöd av särskild utredning.

Efter underhandlingar med Kommunala arbetsmarknadsverket och Kommunfackets union rekommenderar Finlands Kommunförbund att kostnadsersättningar beräknade på basis av följande priser per enhet betalas till kommunala familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem 1.1–31.12.2005. Det är meningen att ersättningarna ska täcka familjedagvårdarens faktiska kostnader för vården. 

Om det inte är fråga om heldagsvård, beräknas den del som gäller övriga utgifter anpassad till hur lång den dagliga vårdtiden är och vilken tid på dygnet den infaller.

Övrig familjevård

Rekommendationen om kostnadsersättning gäller endast familjedagvård som ordnas av familjedagvårdaren i det egna hemmet. Avdraget för utgifter för inkomstens förvärvande utan att särskilda verifikat företes, gäller enligt gängse beskattningspraxis endast familjedagvårdare. Särskilda utredningar och verifikat bör företes för att familjerna ska få ersättning för de faktiska livsmedelskostnaderna. Enligt lagen om barndagvård får familjerna inte ersättning för andra kostnader än livsmedelskostnader.

Om familjedagvård ordnas för barn från samma familj i deras eget hem, betalas inga kostnadsersättningar enligt 2 b § i lagen om ändring av lagen om barndagvård (1119/1985). Däremot erläggs kostnadsersättning till den familj eller de familjer som svarar för måltiderna för samtliga barn som är i vård, förutsatt att samtliga barn inte är barn i samma familj.

Antingen barnets föräldrar och dagvårdaren eller kommunen, föräldrarna och dagvårdaren ska sinsemellan komma överens om dagvårdarens måltider hemma hos barnet, särskilt från fall till fall.

Inom gruppfamiljedagvården betalas inga kostnadsersättningar i de fall där kommunen för detta ändamål anskaffar livsmedel och andra förnödenheter.

Måltider som serveras på dagvårdsplatsen

Enligt 2 b § i lagen om ändring av lagen om barndagvård ska behövligt kosthåll ordnas för barnet på vårdplatsen. Då vårdförhållandet inleds ska kommunen i vårdavtalet bestämma vilka måltider som ska serveras barnet på vårdplatsen. Antalet måltider beror på den dagliga vårdtiden. Ändringar i vårdavtalet kan förutsätta att också antalet måltider justeras.

Kostnadsersättningarna för det behövliga kosthållet som ordnas i vården bildas genom att man räknar ihop de ovan nämnda priserna per enhet för de måltider som ingår i vårdavtalet. Ersättningens belopp kan variera beroende på hur lång den dagliga vårdtiden är och vilken tid på dygnet den infaller.

Skolbarn

Näringsbehovet för ett barn i skolåldern har beräknats vara i snitt 30 % högre än för ett 4-årigt barn. Detta har beaktats i rekommendationen om kostnadsersättningar för dagvård för skolbarn.

Specialdieter

Specialdieter för barn ska ordnas av hälsoskäl och på de grunder som nämns i 2 a § i lagen om ändring av barndagvårdslagen. Behovet och serveringen av specialdieter ska fastställas i vårdavtalet. Samtidigt ska man bedöma om specialdieten föranleder extra kostnader i tillhandahållandet av vården. Då det gäller de vanligaste specialdieterna, ska kostnaderna för dem höjas med högst 30 % jämfört med kostnaderna för normal kost.

I enlighet med anvisningarna för vården av allergiska och astmatiska barn inom dagvården (Päivähoidon allergia- ja astmaohjeisto) som utarbetats av Allergi- och Astmaförbundet, Andningsförbundet Heli och Finlands Kommunförbund kontrollerar man årligen uppgifterna om barnens dieter med föräldrarna.

I kostnadsersättningarna för specialdieter beaktas endast extra kostnader för råvaror.

Kostnadsberäkningar visar att kostnadsersättningarna för de vanligaste specialdieterna kunde höjas på följande sätt:  

Ersättningsprocenten varierar efter hur sträng dieten är och vilka produkter som används i stället. Då det är fråga om en kostnadsdryg specialdiet, som föranleds av t.ex. celiaki eller av en kombination av flera olika sjukdomar, ska de extra kostnaderna fastställas från fall till fall enligt de faktiska kostnaderna. En särskild utredning om de extra kostnaderna ska tillställas skattemyndigheten. Beslutet om dieten ska i sådana fall fattas av den behandlande läkaren eller av en näringsexpert. Ytterligare information om ersättningar för specialdieter finns på adressen www.kommunerna.net > Social och hälsovård > Barn, unga och familjer > Barndagvård.

I sådana fall där ett barn i en familjedagvårdsgrupp ska iaktta en laktosfattig diet rekommenderar Kommunförbundet att kostnadsersättningarna, för att bespara familjedagvårdaren extra arbete, betalas utgående från ett arrangemang där laktosfattiga måltider tillreds för samtliga barn.

Enligt 2 b § i lagen om ändring av barndagvårdslagen gäller kostnadsersättningarna inte kliniska näringspreparat eller produkter som kan jämföras med dem (t.ex. modersmjölkssurrogat eller produkter som ersätter komjölk), vilka ersätts med stöd av 5 a § i sjukförsäkringslagen (364/1963).

Övriga kostnader

Kostnadsersättningarna för övriga utgifter i rekommendationen gäller andra sedvanliga kostnader än livsmedelskostnader, dvs. användning av lägenheten, el, vatten, värme, hobbymaterial, telefonsamtal som hänför sig till dagvården etc.

Ersättning betalas inte för utgifter för arbetskläder eller specialanskaffningar, som sanering av lägenheten på grund av t.ex. allergi hos ett barn i dagvård, inköp av sittvagn för tvillingar eller av barnstolar m.m. Kostnader för förhöjda vägavgifter eller anskaffning eller reparation av konstruktioner på gården, exempelvis sandbyte i en sandlåda som eventuellt föranleds av familjedagvården, ersätts inte heller. Familjedagvårdaren bör göra avdrag i beskattningen för dessa kostnader för inkomstens förvärvande på basis av verifikat.

Barndagvården har under de senaste åren utvecklats så att familjedagvården och daghemmen samverkar och stödjer och kompletterar varandras tjänster.

Kommunförbundet rekommenderar att

• man i familjedagvården och daghemmen i mån av möjlighet använder gemensam utrustning eller

• kommunen ordnar utlåning av leksaker.

För att nå de mål för barnens fostran som ställts upp i lagen om barndagvård kan kommunen utöver detta ordna kulturella tjänster och andra program som främjar barnens utveckling, t.ex. utflykter, resor och exkursioner. Om betalning eller ersättning av kostnaderna för dessa aktiviteter beslutar respektive kommun utgående från de lokala förhållandena.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Pekka Alanen
vice verkställande direktör

Rolf Eriksson
direktör, social- och hälsovård