Cirkulär 23/80/2005, H. Lunnas/eg, 2.12.2005

Anvisningar för ansökan om .eu-domännamn för kommuner

Bakgrund

I EU införs i slutet av år 2005 en ny toppdomän, som alla fysiska personer som är bosatta i en medlemsstat i Europeiska gemenskapen eller juridiska personer som är etablerade på gemenskapens område kan använda.

Syftet med toppdomänen är att främja elektronisk handel och elektronisk kommunikation på Europeiska unionens område. Avsikten med den egna domänen är att erbjuda medbor-garna och företagen i medlemsstaterna ett tryggt och konkurrenskraftigt alternativ till de generiska domännamnen (såsom .com, .net och .int). 

De viktigaste registreringsprinciperna

Ansökningar som gäller toppdomänen .eu kan göras på elektronisk väg och domännamnen beviljas via webben. Ett domännamn kan endast ha en innehavare, men ett domännamn kan vid behov överföras från en innehavare till en annan.

Skyddstid för offentligrättsliga sammanslutningar och innehavare av varumärken

Enligt förordningen om inrättande av toppdomänen .eu strävar man efter att skydda of-fentligrättsliga sammanslutningars namn så att de i första hand reserveras för dem. För of-fentligrättsliga sammanslutningar har reserverats en särskild skyddstid, under vilken de kan ansöka om ett domännamn som motsvarar deras officiella namn, en akronym av nam-net eller sammanslutningens geografiska placeringsort. Toppdomänen öppnas för övriga sökande först efter utgången av skyddstiden. Skyddstiden börjar 7.12.2005 och är fyra månader lång.

Innehavare av registrerade varumärken behandlas på samma sätt som offentligrättsliga sammanslutningar, och också de ges företräde att ansöka om ett domännamn som mot-svarar deras varumärke. Om en offentligrättslig sammanslutning och en innehavare av ett varumärke gör anspråk på samma domännamn avgörs rättigheten att registrera domän-namnet på basis av vilkenderas ansökning som inkommit först.

Vad avses med en offentligrättslig sammanslutning?

Hurdana sammanslutningar som anses vara offentligrättsliga avgörs i enlighet med med-lemsstatens nationella lagstiftning och rättspraxis. I artikel 10.1 tredje stycket i kommis-sionens förordning (EG) nr 874/2004 finns en del exempel  på organisationer som anses vara offentligrättsliga sammanslutningar, men förteckningen är inte uttömmande.

I Finland definieras begreppet offentligrättslig sammanslutning inte uttryckligen i lagstift-ningen, men dess innebörd har etablerats som ett vedertaget förvaltningsrättsligt begrepp. Med offentligrättslig sammanslutning avses i Finland staten, kommuner eller församlingar samt myndigheter och institutioner som lyder under dem. Med dessa jämställs även statli-ga affärsverk, självständiga offentligrättsliga organ samt offentligrättsliga föreningar.

En offentligrättslig sammanslutning kan tilldelas ett domännamn som så noggrant som möjligt motsvarar dess officiella namn , en allmänt använd förkortning eller akronym av namnet   eller sammanslutningens geografiska verksamhetsområde .

Hur skall man ansöka om domännamn under skyddstiden?

Det finns anvisningar om hur man ansöker om domännamn under skyddstiden och uppgif-ter om registerförare som tar emot ansökningar på webbadressen: http://www.kommunerna.net/informationssamhallet

1 Internationella organisationer, Europeiska unionens institutioner och organ, statliga myndigheter, lokala myndigheter och andra of-fentligrättsliga sammanslutningar.

2 Exempelvis Tammerfors stad.

3 Exempelvis Tre

4 Exempelvis Tammerfors

Närmare upplysningar: 
Simo Tanner, tfn 050-583 96 40, e-post: simo.tanner@kommunforbundet.fi

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Heikki Lunnas   
chef för informationssamhällsfrågor

Simo Tanner
sakkunnig

Läs mer om dessa teman