Lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården
Lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården
Lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) träder i kraft 1.8.2005. Lagen ersätter den gällande förordningen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (804/1992). Lagen är en allmän lag som är avsedd att tillämpas på den yrkesutbildade socialvårdspersonalen i kommunerna och samkommunerna, oberoende av inom vilken förvaltning de arbetar. Den nya lagen tillämpas också till exempel på samkommuner för hälso- och sjukvård. Lagen tillämpas både på socialvård som ordnas av staten och på socialvård som ordnas av privata. I lagen finns inga bestämmelser om personalstrukturer eller personaldimensionering inom socialvården.
Lagen anger detaljerade behörighetsvillkor för de viktigaste yrkesbeteckningarna inom socialvården, dvs. socialarbetare, socialombudsman, barnatillsyningsman, socialhandledare, barnträdgårdslärare och närvårdare. Lagen anger också behörighetsvillkoren för dem som innehar ledningsuppgifter och för specialarbetare inom socialvården.
Det finns inga bestämmelser i lagen om behörighetsvillkoren för alla de uppgifter eller yrkesbeteckningar som i sig omfattas av lagens tillämpningsområde. Behörighetsvillkoren för en del av uppgifterna är en för uppgiften lämplig utbildning. Arbetsgivaren fastställer vilken utbildning som är lämplig. Också för dem som avlagt tidigare examen tryggas behörigheten för motsvarande uppgifter genom övergångsbestämmelser. I lagen ingår också en bestämmelse som möjliggör tillfällig avvikelse från behörighetsvillkoren.
Vid social- och hälsovårdsministeriet bereds som bäst en förordning om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården. I den kommer man att precisera övergångsbestämmelsen för den behörighet som krävs av barnträdgårdslärare och specialarbetare samt socialarbetare. Det är meningen att också förordningen skall träda i kraft vid ingången av augusti.
Den nya lagstiftningen om behörighet utgår från regeringspropositionen 226/2004 och social- och hälsovårdsutskottets betänkande 4/2005.
I regel tillämpas den nya lagen i situationer, där val av tjänsteinnehavare förrättas eller arbetsavtal ingås 1.8.2005 eller senare. Om ansökningstiden emellertid löper ut före 1.8.2005, iakttas den gällande förordningen om behörighetsvillkor, även om valet förrättas eller arbetsavtalet ingås först efter 1.8.2005.
Kommunförbundet och Kommunala arbetsmarknadsverket skickar tillsammans ut detta cirkulär.
Närmare upplysningar:
Sami Uotinen, tfn (09) 771 26 23
Ulla-Riitta Parikka, tfn (09) 771 21 27
Lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården
Lagens syfte och tillämpningsområde
Syftet med lagen är att främja socialvårdsklienters rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande genom att förutsätta att yrkesutbildad personal inom socialvården skall ha den utbildning och förtrogenhet som behövs. Målet är också att man i socialvårdsuppgifterna tar bättre vara på den kompetens som de nya utbildningsstrukturerna gett upphov till.
Lagen tillämpas på behörighetsvillkor som krävs av yrkesutbildad personal inom socialvården, om inte något annat bestäms i en annan lag. I samband med lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (nedan behörighetslagen) avses med socialvård de uppgifter som nämns i 13 § i socialvårdslagen och som tillhandahålls av ett organ som definieras i 6 § i socialvårdslagen eller av ett annat kommunalt eller samkommunalt organ eller av staten. Socialvården anses omfatta också de uppgifter som ingår i den socialservice som avses i lagen om tillsyn av privat socialservice.
Som namnet anger tillämpas lagen endast på yrkesutbildad personal inom socialvården. Lagen tillämpas inte till exempel på dem som arbetar inom socialvårdens ekonomiförvaltning eller i andra stöduppgifter. Dessa hör till yrkesutbildad personal inom andra områden. För klarhetens skull konstateras i lagen att den inte tillämpas på de stödtjänster inom hemservicen som avses i 20 § i socialvårdslagen. I tillämpningsområdet ingår inte heller till exempel frivillig arbetskraft eller närståendevårdare. Behörighetsvillkoren för familjevårdare regleras i familjevårdarlagen. På den medling i familjefrågor som avses i äktenskapslagen samt den medling som avses i lagen om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt tillämpas specialbestämmelser. Uppgifterna och behörighetsvillkoren för anställda inom elevvården, exempelvis för skolkuratorer, utreds särskilt av en arbetsgrupp som har tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet. Den nya lagen innehåller inte bestämmelser om behörighetsvillkoren för skolkuratorer.
Yrkesbeteckningarna
Lagen innehåller detaljerade behörighetsvillkor för de viktigaste yrkena inom socialvården. Dessa är socialarbetare, socialombudsman, barnatillsyningsman, socialhandledare, barnträdgårdslärare och närvårdare. Lagen anger också behörighetsvillkoren för dem som innehar ledningsuppgifter och för specialarbetare inom socialvården. Behörighetsvillkoren för dessa grupper har reglerats efter utbildningsnivå och utbildningsområde och i viss mån med en noggrannhet som anger minimimängden studier för studieinriktning, ämneskombination eller för ett visst område.
Eftersom lagen detaljerat reglerar behörighetsvillkoren för endast de viktigaste yrkena inom socialvården, kommer behörighetsvillkoren för en allt större del av uppgifterna inom socialvården att fastställas av arbetsgivaren. Till denna del har bestämmelserna således mjukats upp. Enligt lagen är behörighetsvillkoren dock alltid minst en för uppgiften lämplig utbildning.
Också inom socialvården är principen den, att tjänstebeteckningarna för tjänsteinnehavare och arbetstagare så bra som möjligt skall beskriva huvuduppgifterna. I sitt betänkande konstaterar social- och hälsovårdsutskottet följaktligen att en reglering av behörighetsvillkoren för endast de viktigaste yrkena inom socialvården leder till att det blir lättare att använda yrkesbeteckningar som utgår från det praktiska arbetslivet. Eftersom regleringen endast gäller de viktigaste yrkesbeteckningarna kommer det i framtiden att finnas allt flera uppgifter för vilka arbetsgivaren kan fastställa kraven för den utbildning som de anser vara lämplig. Uppgiftshelheterna kan variera avsevärt inom olika sektorer och på olika arbetsplatser. Tjänstebeteckningarna kan efter behov också ändras så att de i fråga om kravnivå motsvarar de förändringar som skett.
Behörighetsvillkor enligt beteckning
Socialarbetare (3 §)
Behörighetsvillkoren för uppgifterna som socialarbetare är högre högskoleexamen, i vilken ingår eller utöver vilken fullgjorts huvudämnesstudier i socialt arbete eller universitetsstudier i socialt arbete motsvarande ett huvudämne. Samma behörighetsvillkor gäller även socialarbetare som arbetar inom missbrukarvården under yrkesbeteckningen socialterapeut.
Socialombudsman (4 §)
Behörighetsvillkor för uppgifterna som socialombudsman enligt 24 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) är de samma som för socialarbetare eller för uppgiften lämplig högre högskoleexamen och kännedom om branschen.
Barnatillsyningsman och vissa andra beredningsuppgifter i anknytning till familjerättsliga avtal (5 §)
Behörighetsvillkor för uppgifterna som barnatillsyningsman enligt lagen om faderskap (700/1975) är behörighet som socialarbetare eller för uppgiften lämplig högre högskoleexamen. Samma behörighet skall också innehas av den till vars uppgifter hör att bereda de avtal som avses 8 § i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) eller i 8 § i lagen om underhåll för barn (704/1975).
Socialhandledare (6 §)
Behörighetsvillkor för uppgifterna som socialhandledare är för uppgiften lämplig yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området med inriktning på det sociala området.
Avsikten är att socialhandledare skall bli en allmän benämning som används för sådana uppgifter inom arbetet med åldringar, handikappade och missbrukare samt för övriga uppgifter inom socialvården som förutsätter kompetens som följer av yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området med inriktning på det sociala området. Numera är socionom (YH), rehabiliteringsledare (YH) och geronom (YH) enligt motiveringen till lagen benämningar på examina med inriktning på det sociala området.
Arbetsgivaren kan avvika från de lagstadgade behörighetsvillkoren endast genom att skärpa de villkor som krävs. Arbetsgivaren kan alltså inte till exempel mjuka upp de lagstadgade behörighetsvillkoren genom att anse att någon annan utbildning på samma nivå som den lagstadgade ger behörighet. Om benämningen för en tjänst eller en uppgift i arbetsavtalsförhållande är socialhandledare är den utbildning som föreskrivs i 6 § i lagen ett absolut behörighetsvillkor, dvs. yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området med inriktning på det sociala området. Om även en annan högskoleexamen (högre eller lägre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen) är lämplig för uppgiften med beaktande av dess natur, skall en annan tjänstebeteckning användas. I sådana fall är det arbetsgivaren som bestämmer uppgiftsbeteckningen och behörighetsvillkoren med beaktande av de minimikrav som föreskrivs i 11 § i behörighetslagen.
Som det framgår av social- och hälsovårdsutskottets betänkande kan också de uppgifter som förutsätter utbildning med inriktning på det sociala området på högskolenivå variera mycket i olika organisationer, i en del betonas styrning, i andra planering eller utvärdering osv. Arbetsgivaren kan i stället för socialhandledare som uppgiftsbeteckning använda exempelvis någon av de tidigare nämnda examensbenämningarna inom hälsovård och det sociala området på yrkeshögskolenivå eller helt andra beteckningar som bättre beskriver uppgiften.
Inom socialvården behövs också annan personal än sådan som avlagt yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området. För uppgifter exempelvis inom öppenvården och institutionsvården inom barnskyddet, där kunnande som förvärvas genom ungdomsutbildning betonas, kan lämpliga utbildningar vara till exempel yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området (examensbenämningen ungdomsledare) eller yrkeshögskoleexamen i idrott (examensbenämningen idrottsinstruktör). Det är klart att också högre eller lägre högskoleexamina som är lämpliga för uppgiften kan komma i fråga. Behörighetsvillkoren för hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar inom socialvården fastställs enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (599/1994).
Barnträdgårdslärare (7 §)
Behörighetsvillkor för uppgifterna som barnträdgårdslärare är minst pedagogie kandidatexamen (lägre högskoleexamen) i vilken ingår utbildning för barnträdgårdslärare, eller yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området i vilken ingår tillräckliga studier med inriktning på förskolepedagogik och socialpedagogik.
Enligt den förordning som är under beredning skall omfattningen av de studier som inriktar sig på förskolepedagogik och socialpedagogik motsvara studier på minst 60 poäng, delar som antingen ingår i examen eller särskilda delar eller delar som ingår i andra studier. I barnträdgårdslärares utbildning ingår den mängd inriktningsstudier som krävs. Exempelvis en pedagogie magisterexamen (högre högskoleexamen) ger behörighet för uppgifterna som barnträdgårdslärare i sådana fall, där examen omfattar studier på minst 60 poäng med inriktning på förskolepedagogik och socialpedagogik.
Förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) reglerar behörigheten för de lärare som ger förskoleundervisning. Paragraf 9 a i kapitel 3 a i förordningen innehåller bestämmelser om behörighetsvillkoren för uppgiften som ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet.
Närvårdare (8 §)
Behörighetsvillkor för uppgifterna som närvårdare är för uppgiften lämplig grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen (examensbenämningen närvårdare) eller någon annan motsvarande examen. Enligt motiveringen till lagen är syftet att benämningen närvårdare skall vara den allmänna yrkesbenämningen för de yrkesutbildade personer med grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen som arbetar inom socialvården. Allmänt använda och beskrivande uppgiftsbeteckningar är alltjämt till exempel barnskötare eller dagvårdare inom dagvården och till exempel hemvårdare inom hemservicen.
Vid sidan av grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen kan sådan behörighet för uppgifter som avses i 8 § i lagen om behörighet också erhållas genom någon annan lämplig examen som till nivå och studiemängd motsvarar närvårdarexamen. Examina som är lämpliga för uppgifter inom till exempel barnskydd, dagvård och familjearbete är bland annat grundexamen i barn- och familjearbete (examensbenämning barnledare) och examen i ungdoms- och fritidsinstruktion (examensbenämning ungdoms- och fritidsledare). Faktum är att benämningen familjearbetare för närvarande används för uppgifter som förutsätter både yrkeshögskoleexamen och yrkesinriktad grundexamen.
Specialarbetare inom socialvården (9 §)
Behörighetsvillkor för specialarbetare inom socialvården är den grundutbildning som förutsätts för uppgiften och dessutom lämplig specialiseringsutbildning eller påbyggnadsexamen. I förordningen som är under beredning fastställs närmare den specialiseringsutbildning som förutsätts för specialbarnträdgårdslärare och socialarbetare vid uppfostrings- och familjerådgivningsbyråer. De utbildningar som krävs av eventuella andra specialarbetare fastställs av arbetsgivaren.
Ledningsuppgifter inom socialvården (10 §)
Ledningsuppgifter som i huvudsak är administrativa i kommuner och samkommuner (10 § mom. 1)
Behörighetsvillkor för huvudsakligen administrativa ledningsuppgifter inom socialvården eller social- och hälsovården i kommuner och samkommuner är behörighet för socialarbetare enligt 3 § i lagen eller för uppgiften annan lämplig högre högskoleexamen och kännedom om branschen. Tillräcklig ledarförmåga förutsätts också. Bestämmelsen tillämpas endast på social- och hälsovården inom kommunsektorn, tillämpningsområdet är alltså mer begränsat än det allmänna tillämpningsområdet i lagen.
Med administrativa ledningsuppgifter avses uppgifter som inte omfattar ledning av personalens yrkeskompetens, dvs. inte direkt arbetsledning eller direkt klientarbete. Enligt moti¬veringen till lagen hör till administrativa ledningsuppgifter inom till exempel dagvården sådana administrativa uppgifter som inte omfattar direkta handledningsuppgifter inom klientarbete eller arbete i barngrupper.
Arbetsgivaren avgör i respektive fall vilken högre högskoleexamen som lämpar sig bäst för ledningsuppgiften utgående från karaktären på verksamhetsenheten eller verksamhetsom¬rådet. För tillräcklig ledarförmåga förutsätts ledarutbildning som ingår i examen eller som avlagts utöver examen eller ledarförmåga som förvärvats genom praktisk erfarenhet. Kännedom om branschen kan bygga på arbetserfarenhet eller på examen eller kan ha förvärvats på något annat sätt.
Yrkesmässiga ledningsuppgifter inom socialt arbete (10 § 2 mom.)
Behörighetsvillkor för yrkesmässiga ledningsuppgifter inom socialt arbete är behörighet för socialarbetare enligt 3 § i lagen samt tillräcklig ledarförmåga. Bestämmelsen tillämpas emellertid inte i sådana fall då socialarbetaren har en mycket självständig arbetsbeskrivning och chefens ledningsuppgifter därför är av rent administrativ karaktär. Bestämmelsen gäller alltså inte till exempel verksamheten vid sådana institutioner där en enskild socialarbetare i första hand sköter administrativa uppgifter eller sakkunniguppgifter. Framhållas bör också att behörighetslagen inte innehåller bestämmelser om personalstrukturen.
Yrkesmässiga ledningsuppgifter inom barndagvården (10 § 3 mom.)
Behörighetsvillkor för yrkesmässiga ledningsuppgifter inom barndagvården är behörighet för barnträdgårdslärare enligt 7 § i lagen samt tillräcklig ledarförmåga.
Andra ledningsuppgifter inom socialvården som omfattar styrning av klientarbete
Behörighetsvillkor för andra ledningsuppgifter inom socialvården vilka omfattar styrning av klientarbetet är för uppgiften lämplig högskoleexamen, kännedom om branschen och tillräcklig ledarförmåga. Vilken högskoleexamen som i respektive fall är lämplig bedöms utifrån karaktären på verksamhetsenheten eller verksamhetsområdet. Till exempel vid en enhet inom äldreomsorgen kan examen med inriktning på såväl socialvård som hälso- och sjukvård komma i fråga.
Andra yrkesuppgifter inom socialvården (11 §)
I 11 § finns bestämmelser om minimivillkoren för behörighet för de yrkesuppgifter inom socialvården som inte regleras i paragraferna 3–10 i lagen. Behörighetsvillkor för uppgiften är en lämplig yrkesexamen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning eller någon annan lämplig utbildning. Enligt motiveringen till lagen kan till exempel för uppgifterna som familjedagvårdare en yrkesexamen som familjedagvårdare rekommenderas, men en sådan examen förutsätts nödvändigtvis inte i lagen.
Bestämmelsen i 11 § kan bli tillämplig för uppgifter som förutsätter en högt specialiserad utbildningsnivå eller för uppgifter där det inte är nödvändigt att förutsätta någon exakt definierad utbildning. I motiveringen till lagen konstateras att genom behörighetslagen kvarstår arbetsgivarens rätt att pröva vilka utbildningar som är lämpliga. Arbetsgivaren fastställer mer detaljerade behörighetsvillkor för uppgiften enligt behov, till exempel när uppgiften inrättas, i en instruktion eller i ansökningsannonsen.
Tillfällig avvikelse från behörighetsvillkoren (12 §)
Om det för en uppgift som yrkesutbildad personal inom socialvården inte är möjligt att få en person med föreskriven behörighet, kan för uppgiften för högst ett år anställas en person som på grundval av fullgjorda studier har tillräckliga förutsättningar att sköta upp¬giften. I praktiken är man alltså tvungen att varje år utreda om det finns personer som uppfyller behörighetsvillkoren och som är lämpliga för uppgiften. Avsaknad av behörighet är en grund för ett tjänste- eller arbetsförhållande på viss tid.
Den rätt som i 12 § föreskrivs att avvika från behörighetsvillkoren gäller inte socialarbetare som enligt 12 § 2 mom. i socialvårdslagen har rätt att i brådskande fall besluta om vård och därtill anslutna åtgärder oberoende av klientens vilja.
Behörighet enligt tidigare behörighetsbestämmelser
(övergångsbestämmelserna 14–17 §)
Eftersom de lagstadgade behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal har ändrats ofta är övergångsbestämmelserna rätt svårtolkade. Bedömningen av den praktiska behörig¬heten för socialarbetare kommer uppenbarligen att underlättas av att man har för avsikt att i den förordning som nu bereds samla övergångsbestämmelserna från de tidigare förordningarna osv. och från den nya lagen.
En allmän regel kan anses vara att en person som enligt den nuvarande behörighetsför¬ord¬ningen är behörig att sköta en uppgift för yrkesutbildad personal inom socialvården kommer att vara behörig också efter att den nya lagen trätt i kraft.
Behörigheten kan ha byggt på behörighetsförordningen, övergångsbestämmelserna i den eller på övergångsbestämmelserna i någon annan lag.
På motsvarande sätt kan en person som beviljats dispens från behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården fortsätta att sköta sina uppgifter eller andra motsvarande uppgifter på det sätt som bestämts i dispensbeslutet.
En person som inte är behörig enligt bestämmelserna i den nya lagen, men vars fort¬löpande tjänste- eller arbetsavtal har inletts innan den nya lagen trädde i kraft får fortsätta i sin uppgift. Personen blir emellertid inte behörig för uppgiften på basis av detta tjänste- eller arbetsförhållande och kan således inte väljas för en annan motsvarande uppgift. En sådan situation kan uppkomma till exempel i fråga om socialombudsmän, för vilka det inte tidigare har fastställts några behörighetsvillkor i lag.
Innan den nya lagen träder i kraft kan en person, som anställts på viss tid för en tjänst eller en uppgift och som inte uppfyller behörighetsvillkoren i den nuvarande behörighets¬förordningen eller i den nya behörighetslagen (t.ex. obehöriga vikarier), fortsätta i sin uppgift för en tid på högst två år enligt 7 § i den nuvarande behörighetsförordningen.
Genom övergångsbestämmelserna i den nya lagen blir också examina på institutionsnivå för respektive område jämförbara med de yrkeshögskoleexamina som fastställts i den nya lagen för områdena och tidigare examen på skolnivå blir jämförbar med yrkesinriktad grundexamen. Detta är viktigt eftersom merparten av de personer som arbetar i yrkesuppgifter inom socialvården har avlagt examen enligt det gamla utbildningssystemet.
FINLANDS KOMMUNFÖRBUND
Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma
vice verkställande direktör
Soile Hellstén
sakkunnig