Finlands Kommunförbunds rekommendation om kostnadser-sättningar inom den kommunala familjedagvården år 2007

Som bilaga skickas rekommendationen om kostnadsersättningar inom den kommunala familjedagvården 2007.

​
Förbundet har förhandlat om frågan med Kommunala arbetsmarknadsverket och Kommunfackets union r.f.

Vid justeringen av kostnadsersättningarna används konsumentprisindex och dess undergrupp 01 Livsmedel och alkoholfria drycker. I fråga om utvecklingen 2007 utgår man ifrån att både matkostnaderna och övriga kostnader ökar med 1,4 %. De rekommenderade ersättningarna har stigit en aning för samtliga kostnader. 

Närmare upplysningar:
Anna-Maija Haliseva-Lahtinen, tfn (09) 771 23 06

Kommunala arbetsmarknadsverket:
Marja-Leena Kiivanen, tfn (09) 771 21 16
Laura Lindholm, tfn (09) 771 21 24

Kostnadsersättningar inom den kommunala familjedagvården

Med stöd av § 1 om kostnadsersättningar i bilaga 12 samt § 16 i bilaga 12 A om familjedagvårdare i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA (2005–2007) får kommunala familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem ersättning för de direkta kostnaderna för vården enligt Kommunförbundets gällande rekommendation om kostnadsersättningar inom familjedagvården.  

Då de nedan nämnda ersättningarna senare justeras, skall ändringen i undergruppen för livsmedel i konsumentprisindex användas som grund för livsmedelskostnader och ändringen i konsumentprisindex för övriga kostnader. Rekommendationen justeras kalenderårsvis och som grund för beräkningen används senast tillgängliga konsumentprisindex och den uppskattade förändringen i respektive kostnader under rekommendationsåret.

Enligt gällande lagstiftning är kostnadsersättningen beskattningsbar förvärvsinkomst för familjedagvårdaren eftersom den inte i inkomstskattelagen angetts som skattefri inkomst. Om utredning saknas, har de erlagda kostnadsersättningarna utan särskilda verifikat enligt gängse beskattningspraxis avdragits som kostnader för inkomstens förvärvande, om de grundar sig på kommunernas centralorganisationers rekommendation som nämns i det gällande kollektivavtalet. Löntagaren får emellertid göra avdrag för inkomstens förvärvande endast till den del som kostnaderna överstiger det belopp för avdrag för inkomstens förvärvande som nämns i 95 § i inkomstskattelagen (år 2007 är avdraget 620 €, dock högst löneinkomstens belopp). Om den erlagda kostnadsersättningen överstiger den rekommenderade ersättningen eller om kostnaderna överstiger den kostnadsersättning som erlagts på basis av rekommendationen, avdras kostnaderna för inkomstens förvärvande med stöd av särskild utredning.

Finlands Kommunförbund rekommenderar, efter förhandlingar med Kommunala arbetsmarknadsverket och Kommunfackets union r.f., att familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem inom den kommunala familjedagvården 1.1–31.120,2007 skall få kostnadsersättningar som räknas ut på basis av följande pris per enhet. Det är meningen att ersättningarna skall täcka de faktiska kostnaderna för vården.

Om det inte är fråga om heldagsvård, räknas ersättningen för övriga kostnader ut i proportion till hur lång den dagliga vårdtiden är och vilken tid på dygnet den infaller.

Övrig familjevård

Rekommendationen om kostnadsersättning gäller endast familjedagvård i familjedagvårdarens eget hem. Avdrag för kostnader för inkomstens förvärvande utan att särskilda verifikat företes får enligt gängse beskattningspraxis göras endast i fråga om familjedagvårdare. Särskilda utredningar och verifikat bör företes för att familjerna skall få ersättning för de faktiska livsmedelskostnaderna. Enligt lagen om barndagvård ersätts familjerna inte för andra kostnader än livsmedelskostnader.

Om familjedagvård ordnas för barn från samma familj i deras eget hem, betalas inga kostnadsersättningar enligt 2 b § i lagen om barndagvård (1119/1985). Om alla barn inte hör till samma familj betalas däremot kostnadsersättning för samtliga barn till den familj/de familjer som svarar för måltiderna.

Om dagvårdarens måltider, när barnen vårdas i sitt eget hem, skall antingen barnets föräldrar och dagvårdaren eller kommunen, föräldrarna och dagvårdaren sinsemellan komma överens, särskilt från fall till fall.

I gruppfamiljedagvård betalas inga kostnadsersättningar i de fall där kommunen för detta ändamål anskaffar livsmedel och andra förnödenheter.

Måltider som serveras på dagvårdsplatsen

Enligt 2 b § i lagen om barndagvård skall behövligt kosthåll ordnas för barnet på vårdplatsen. Då vårdförhållandet inleds skall kommunen i vårdavtalet bestämma vilka måltider barnet skall få på vårdplatsen. Antalet måltider beror på den dagliga vårdtiden. Ändringar i vårdavtalet kan förutsätta att också antalet måltider justeras.

Kostnadsersättningarna för det behövliga kosthållet bildas genom att de ovan nämnda priserna per enhet för de måltider som ingår i vårdavtalet räknas ihop. Ersättningens belopp kan variera beroende på hur lång den dagliga vårdtiden är och vilken tid på dygnet den infaller.

Skolbarn

Näringsbehovet för ett barn i skolåldern har beräknats vara i snitt 30 % högre än för ett 4-årigt barn. Detta har beaktats i rekommendationen om kostnadsersättningar för dagvård av skolbarn.

Specialdieter

Specialdieter för barn skall ordnas av hälsoskäl och på de grunder som nämns i 2 a § i barndagvårdslagen.  Behovet och serveringen av specialdieter skall fastställas i vårdavtalet. Samtidigt skall man bedöma om specialdieten föranleder extra kostnader i tillhandahållandet av vården. Då det gäller de vanligaste specialdieterna, skall kostnaderna för dem höjas med högst 30 % jämfört med kostnaderna för normal kost.

I enlighet med publikationen Allergi- och astmahandbok för dagvården, som utarbetats av Allergi- och Astmaförbundet, Andningsförbundet Heli och Finlands Kommunförbund, kontrolleras uppgifterna om barnens dieter med föräldrarna minst en gång om året.

I kostnadsersättningarna för specialdieter beaktas endast extra kostnader för råvaror.

Kostnadsberäkningar visar att kostnadsersättningarna för de vanligaste specialdieterna kunde höjas på följande sätt:

Den procentuella höjningen varierar efter hur sträng dieten är och vilka produkter som används i stället. Då det är fråga om en kostnadsdryg specialdiet, som föranleds av t.ex. celiaki eller av en kombination av flera olika sjukdomar, skall de extra kostnaderna fastställas från fall till fall enligt de faktiska kostnaderna. En särskild utredning om de extra kostnaderna skall tillställas skattemyndigheten. Beslutet om dieten skall i detta sammanhang fattas av den behandlande läkaren och/eller en näringsexpert. Ytterligare information om ersättningar för specialdieter finns på adressen www.kommunerna.net > Social och hälsovård > Barn, unga och familjer > Barndagvård.

I sådana fall där ett barn i en familjedagvårdsgrupp skall iaktta en laktosfattig diet rekommenderar Kommunförbundet att kostnadsersättningarna, för att bespara familjedagvårdaren extra arbete, betalas utgående från ett arrangemang där laktosfattiga måltider tillreds för samtliga barn.

Enligt 2 b § i lagen om barndagvård gäller kostnadsersättningarna inte kliniska näringspreparat eller produkter som kan jämföras med dem (t.ex. modersmjölkssurrogat eller produkter som ersätter komjölk), vilka ersätts med stöd av 5 a § i sjukförsäkringslagen (364/1963).

Övriga kostnader

Kostnadsersättningarna för övriga utgifter i rekommendationen gäller andra sedvanliga kostnader än livsmedelskostnader, dvs. för användning av lägenheten, el, vatten, värme, hobbymaterial, telefonsamtal i anslutning till dagvården etc.

Ersättning betalas inte för utgifter för arbetskläder eller specialanskaffningar, som sanering av lägenheten på grund av t.ex. allergi hos ett barn i dagvård, inköp av sittvagn för tvillingar eller av barnstolar m.m. Kostnader för förhöjda vägavgifter som eventuellt föranleds av familjedagvården eller anskaffning eller reparation av konstruktioner på gården, exempelvis sandbyte i en sandlåda, ersätts inte heller, liksom inte heller facklitteratur för familjedagvårdare. Familjedagvårdaren bör göra avdrag i beskattningen för dessa kostnader för inkomstens förvärvande på basis av verifikat.

Barndagvården har under de senaste åren utvecklats så att familjedagvården och daghemmen samverkar och stödjer och kompletterar varandras tjänster.

Kommunförbundet rekommenderar att

• man i familjedagvården och daghemmen i mån av möjlighet använder gemensam utrustning och/eller

• kommunen ordnar utlåning av leksaker.

För att nå de mål för barnens fostran som uppställts i lagen om barndagvård, kan kommunen utöver detta ordna kulturella tjänster och annat program som utvecklar barnen, t.ex. utflykter, resor och exkursioner. Om betalning eller ersättning av kostnaderna för dessa aktiviteter beslutar respektive kommun utgående från de lokala förhållandena.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma  
vice verkställande direktör

Rolf Eriksson
direktör, social- och hälsovård