Ändringar i lagen om hemkommun och utlänningslagen
Paragraf 4 i lagen om hemkommun som gäller inflyttning har ändrats. Genom ändringen preciseras grunderna för bestämmande av invandrares hemkommun och bostaden där. Också personer som flyttar till Finland i syfte att studera och deras familjemedlemmar har möjlighet att i vissa fall få hemkommun i Finland. Ändringarna trädde i kraft 1.9.2007.
Ändringarna i 4 § i lagen om hemkommun innefattar de ändringar som gjorts i utlänningslagen.
Närmare upplysningar:
Taisto Ahvenainen, tfn (09) 771 24 73, 050 320 90 02 (frågor om tillämpningen av lagen om hemkommun)
Sinikka Huhtala, tfn (09) 771 26 44, 050 584 60 02 (frågor om utlänningslagen och klientavgiftslagstiftningen)
Päivi Rajala, tfn (09) 771 20 34, 050 547 37 86 (frågor om finansiering av kultur- och bildningsväsendet)
Bilaga
Inrikesministeriets meddelande till läroinrättningarna 13.7.2007 (på finska): Suomessa olevaan oppilaitokseen opiskelemaan tulevilta kolmansien maiden kansalaisilta edellytettävä ulkomaalaislain (301/2004) mukainen sairausvakuutus.
Källor
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 § i lagen om hemkommun, RP 206/2006, FvUB 38/2006 rd, RSv 313/2006 rd, Lag om ändring av 4 § i lagen om hemkommun (399/2007)
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 46 § i utlänningslagen, RP 277/2006, FvUB 42/2006 rd, RSv 319/2007 rd, Lag om ändring av 46 § i utlänningslagen 486/2007
Studerandedirektivet, Direktiv 2004/114/EG (länk till pdf-fil)
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen, RP 205/2006, FvUB 34/2006 rd, RSv 285/2006 rd, Lagen om ändring av utlänningslagen 360/2007
Lagen om ändring av 1 § i lagen om studiestöd 361/2007
Direktivet om fri rörlighet, Direktiv 2004/38/EG (länk till pdf-fil)
Allmänt om lagen om hemkommun
Lagen om hemkommun (201/1994) är en allmän lag som, förutom på magistrater, också tillämpas inom den offentliga förvaltningen i övrigt. En persons hemkommun är i regel den kommun där han eller hon bor (2 §). En person anses bo stadigvarande i sin hemkommun.
Det beslut om hemkommun som en magistrat fattat binder inte myndigheterna inom övriga förvaltningsområden juridiskt. I praktiken har magistraternas beslut dock en avsevärd reell betydelse. Också en kommun eller samkommun kan be magistraten rätta en hemkommunsanteckning som den anser att är fel. Magistraten kan på basis av detta rätta en anteckning som är fel.
I lagen om hemkommun föreskrivs inte om en persons rätt till offentlig eller kommunal service, utan förutsättningarna för erhållande av service bestäms på basis av speciallagstiftning. Följande cirkulär av Kommunförbundet om tillämpningen av lagen om hemkommun gäller fortfarande: 8.4.1994, 26/94, 21.2.2003, 7/80/2003 och 3.8.2004, 20/80/2004. Cirkulären finns på www.kommunerna.net > Cirkulär och utlåtanden > Kommunförbundets cirkulär.
Ändringar i lagen om hemkommun
Den 4:e paragrafen i lagen om hemkommun ändras så att villkoren för utländska medborgare att få hemkommun binds starkare än för närvarande till innehållet i det uppehållstillstånd som beviljats en invandrare. Syftet är att förbättra likabehandlingen av invandrare genom mer precisa och täckande bestämmelser om grunderna för fastställande av invandrares hemkommun. Detta förenhetligar tolkningslinjen vid magistraterna och andra myndigheter som tillämpar bestämmelsen när dessa fattar beslut om hemkommun.
I lagen om hemkommun har man strävat efter att förenhetliga villkoren för stadigvarande boende med motsvarande bestämmelser (4 § 1 mom. 5 punkten och 2 mom.) i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993).
Ändringen gör det möjligt för personer som flyttar till Finland i syfte att studera att få hemkommun i Finland. Ändringen har konsekvenser för tillhandahållandet och finansieringen av social-, hälso- och sjukvårdstjänster. Den inverkar också på finansieringsandelen per invånare för undervisnings- och kulturverksamheten.
Hemort vid inflyttning till Finland
Enligt 4 § i lagen om hemkommun bestäms hemkommunen och bostaden där för en person som har kommit till Finland och som bor här enligt lagen om hemkommun, om han eller hon
är finsk medborgare,
har ett i utlänningslagen (301/2004) avsett giltigt uppehållstillstånd som ger rätt till kontinuerlig eller permanent vistelse,
är medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen, Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz och har registrerat sin uppehållsrätt i enlighet med utlänningslagen, om sådan registrering krävs av honom eller henne,
är familjemedlem till en sådan person som har i denna lag avsedd hemkommun i Finland, eller
har ett i utlänningslagen avsett giltigt uppehållstillstånd som ger rätt till minst ett års tillfällig vistelse och dessutom med beaktande av förhållandena som helhet har för avsikt att stadigvarande bosätta sig i Finland.
För att få hemkommun förutsätts alltid att en person kommit till och bor i Finland. Den kommun där personen bor stadigvarande anses som hemkommun enligt lagen om hemkommun. Dessutom ska något av de nämnda alternativen i punkterna 1–5 uppfyllas för att en invandrare ska kunna få hemkommun i Finland.
Vid tillämpningen av punkterna 1–4 ovan förutsätts inte en uttrycklig utredning av boendets varaktighet. Om ingen av punkterna 1–4 uppfylls kan kravet i punkt 5 bli tillämpligt. Punkt 5 gäller en sådan utländsk person som inte är medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen. Förutom det tillstånd som nämns i denna punkt om rätt till tillfällig vistelse förutsätts det att personen bosätter sig permanent i Finland. En invandrare är skyldig att lägga fram en utredning om syftet med att bosätta sig permanent i Finland.
Faktorer som visar att en i punkt 5 avsedd person är stadigvarande bosatt i Finland är bland annat att han eller hon
är av finländsk härkomst,
har tidigare haft i denna lag avsedd hemkommun i Finland,
har ett giltigt arbetsavtal eller annan därmed jämförbar utredning om minst två års arbete eller studier i Finland, eller
har haft tillfällig bostad i Finland i minst ett års tid utan avbrott efter inflyttningen.
Enligt regeringens proposition kan gränsen för finländsk härkomst i praktiken dras vid personens far- eller morföräldrar (punkt 1). En invandrares grundskole- och gymnasiestudier anses inte vara sådana studier som avses i bestämmelsen (punkt 3).
Den gamla bestämmelsen i 4 § 2 mom. i lagen om hemkommun överfördes till mom. 3. Hemkommun i Finland enligt den har dock inte en person som är anställd vid en främmande stats diplomatiska beskickning eller någon annan jämförbar beskickning eller vid ett konsulat som förestås av en utsänd konsul, om personen inte är finsk medborgare eller om personen inte sedan tidigare har hemkommun i Finland. Hemkommun i Finland har inte heller en familjemedlem till en person som avses i detta moment eller den som är i personens privata tjänst, om denne inte är finsk medborgare eller sedan tidigare har hemkommun i Finland.
Vad ändringarna i 4 § i lagen om hemkommun innebär för kommunen
När en kommun är hemkommun för en person kan han eller hon anlita kommunens service som kommunens invånare. På det sättet har personen möjlighet att omedelbart som invånare i kommunen anlita vård- och omsorgstjänster.
När en person söker sig till vård- och omsorgstjänster som tillhandahålls av en kommun eller samkommun finns det skäl att först och främst utreda anteckningen om personens hemkommun i befolkningsregistersystemet. Därefter kan man bedöma om anteckningen motsvarar personens faktiska förhållanden.
Om en myndighet i en kommun eller samkommun är av annan åsikt om en persons faktiska förhållanden och registeranteckningen, kan myndigheten hos magistraten begära rättelse i anteckningen som på basis av begäran kan ändra anteckningen. Det är uppenbart att preciseringarna av grunderna för bestämmandet av hemkommun för invandrare minskar tolkningsproblemen, varvid också magistratens anteckningar om hemkommun bättre än tidigare kommer att motsvara den faktiska situationen för invandrarna.
Om det t.ex. gäller kommunens skyldighet att tillhandahålla och bekosta den service som invånaren i (hem)kommunen behöver och kommunens uppfattning inte motsvarar anteckningen om hemkommun, kan kommunen föra en sådan meningsskiljaktighet, dvs. främst en meningsskiljaktighet mellan kommuner om hemkommun och därmed anknytande ansvar till förvaltningsdomstolen för att avgöras som förvaltningstvistemål och vidare till högsta förvaltningsdomstolen (se ovan nämnda cirkulär från Kommunförbundet).
Kommunens invånare tillhandahålls service enligt både folkhälsolagen och lagen om specialiserad sjukvård. Alla som vistas i landet ska emellertid alltid få akut vård. Av servicetagarna tas ut klientavgifter enligt kostnaderna som stipuleras i 13 § i lagen om klientavgifter inom social-, hälso- och sjukvården och 24 § i förordningen om klientavgifter, om inget annat föranleds av internationella avtal som är bindande för Finland.
Vid ingången av 2008 träder en ändring av sjukförsäkringslagen (RP 121/2007) i kraft enligt vilken ersättning för sjukvårdskostnaderna ges till den hälsocentral eller det sjukhus som bekostat en tjänst som måste tillhandahållas på basis av internationella avtal som är bindande för Finland. I regel gäller sådana internationella avtal som är bindande för Finland endast tillhandahållande och bekostande av akut och under vistelsen nödvändig sjukvård. Dessa kostnader ersätts med statliga medel. FPA sköter administrationen av kostnad¬sersättningarna. Ett cirkulär om ändringen i sjukförsäkringslagen kommer att skickas senare.
Ändringar i utlänningslagen – ändringarna beaktade i 4 § i lagen om hemkommun
Ändringar i utlänningslagen
Genom 46 § i utlänningslagen genomförs rådets direktiv EG 114/2004 (studerandedirektivet) om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete.
46 § i utlänningslagen
”Beviljande av uppehållstillstånd för studier
Har en utlänning antagits som studerande vid en läroanstalt i Finland, beviljas tillfälligt uppehållstillstånd enligt 45 § 1 mom. 3 punkten för examensinriktade eller yrkesinriktade studier eller, om det finns grundad anledning, även för andra studier. En förutsättning för att uppehållstillståndet skall beviljas är att utlänningen har en försäkring som beviljats av ett tillförlitligt och solitt bolag eller en tillförlitlig och solid inrättning och som täcker kostnader för sjukvård. Om den beräknade studietiden är minst två år, skall försäkringen täcka endast läkemedelskostnader.”
Inrikesministeriet har skickat ett meddelande 13.7.2007 till läroinrättningarna om denna lagändring. Meddelandet medföljer som bilaga med detta cirkulär.
I utlänningslagen har också gjorts andra ändringar med anledning av direktivet om fri rörlighet EG 38/2004: Unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier.
FINLANDS KOMMUNFÖRBUND
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör
Kari Prättälä, direktör, juridiska ärenden