Kommunvapnen vid ändringar i kommun indelningen
I samband med kommun- och servicestrukturreformen har flera kommunsammanslagningar och därtill hörande utredningsprojekt inletts. Ändringarna i kommunindelningen förutsätter också beslut om kommunvapnet. I allmänhet kommer man överens om vapnet enligt 9 § i kommunindelningslagen i ett avtal om ordnande av förvaltning och service, dvs. i ett sammanslagningsavtal som en del av genomförandet av sammanslagningen.
Utarbetandet och förfarandet vid godkännandet av ett nytt kommunvapen och användningen av det tidigare vapnet väcker frågor som vi försöker besvara i detta cirkulär.
Cirkuläret har utarbetats i en arbetsgrupp som bestått av ordföranden Heikki Harjula, ledande jurist vid Finlands Kommunförbund och medlemmarna Maunu Harmo, ordförande för Heraldiska Sällskapet i Finland rf, John Strömberg, överinspektör vid Riksarkivet, Eila Vainikka, bibliotekarie vid Finlands Kommunförbund och Tuuli Tarukannel, sakkunnig vid Finlands Kommunförbund.
Närmare upplysningar:
Heikki Harjula, tfn (09) 771 20 70, 050 667 35
Eila Vainikka, tfn (09) 771 22 02, 050 574 67 50
Tuuli Tarukannel, tfn (09) 771 24 67, 050 575 80 84
Den nya eller utvidgade kommunens vapen
Det finns mycket lite lagstiftning om kommunvapen. Paragraf 6 i kommunallagen innehåller följande bestämmelser om kommunvapen:
”Kommunen kan ha ett kommunvapen som godkänts av fullmäktige. Innan vapnet godkänns skall kommunen inhämta riksarkivets utlåtande. Kommunstyrelsen eller någon annan i en instruktion förordnad kommunal myndighet övervakar användningen av vapnet.”
Förutom i kommunallagen finns det bestämmelser om användningen av kommunvapen i 14 § 1 mom. 3 punkten i varumärkeslagen (7/1964), 2 § i lagen om kollektivmärken (795/1980) och 4 a § 1 mom. 3 punkten i mönsterrättslagen (221/1971). Varumärke eller rättighet får inte registreras om i detta utan vederbörligt tillstånd intagits ett finskt kommunalt vapen.
I praktiken kan kommunerna vid ändring av kommunindelningen förfara på två sätt:
Till kommunvapen väljs något av de sammanslagna kommunernas vapen. Detta har varit den vanligaste lösningen under de senaste åren. Det är också den enklaste lösningen för beslutsfattandet, eftersom det inte är fråga om ett helt nytt vapen. Då behöver kommunen inte heller inhämta Riksarkivets utlåtande.
Kommunen skaffar ett helt nytt vapen genom att antingen arrangera en planeringstävling eller beställa förslag till ett vapen av en utvald heraldiker. Det är fråga om ett nytt vapen också då kommunen stannar för en lösning där element från de vapen som används i kommunerna kombineras. Innan det nya vapnet godkänns ska kommunen inhämta ett utlåtande av Riksarkivet.
När utlåtandet ges undersöker Riksarkivet och dess heraldiska nämnd att vapnet har utarbetats med iakttagande av de allmänna heraldiska reglerna. Samtidigt granskas vapenbeskrivningen. Riksarkivet förutsätter att man vid planeringen av vapnet följer principerna i den guide som Heraldiska sällskapet i Finland publicerat (Heraldiikan opas, Heraldiska sällskapet i Finland 1997). Mer information om frågor kring vapnen finns på: www.viherlandia.fi
Riksarkivet har inte ansett det vara önskvärt att två eller flera kommuners vapen kombineras i samma sköld vid en kommunsammanslagning. Ett kombinerat vapen blir lätt alltför otydligt om man ser till den optiska identifieringen. Hänsyn ska tas till att vapnet kommer att användas som symbol på bland annat flaggor och affischer och i liten storlek på kuvert, blanketter och olika handlingar samt också på dataskärmen som presentation. Merparten av de finländska kommunvapnen är heraldiskt sett renläriga basvapen, som också fått internationell uppmärksamhet och denna princip har man velat hålla fast vid.
Tävling om planering av vapen
Om en kommun arrangerar en sluten eller öppen planeringstävling kan kommunstyrelsen tillsätta en kommitté som bereder frågan, håller kontakt med planerarna och lägger fram förslaget om tävlingsvinnare. Kommunstyrelsen kan också själv vara föredragande i ärendet, vilket kan vara ändamålsenligt eftersom det är fullmäktige i den nya eller utvidgade kommunen som fattar det slutliga beslutet om vapnet. Vid beredningen kan heraldiska experter höras.
Förberedelserna inför en eventuell tävling omfattar utarbetande av detaljerade tävlingsvillkor och tävlingsregler. I tävlingsreglerna bör beaktas bland annat följande:
rätt att delta. Tävlingen kan vara öppen eller riktas till utvalda heraldiker
tävlingens syfte
de krav som ställs på vapnet
tävlingsbidragens form (t.ex. två bilder på papper eller kartong av storleken A4; höjd 150 mm och 15 mm, av vilka den förstnämnda i färg och den senare svartvit)
bidragens namn (signatur)
tävlingsperioden
ägar- och reproduktionsrättigheterna (upphovsrätten i anslutning till vapnet överlämnas till kommunen)
hur bidragen skickas och närmare upplysningar ges
offentliggörandet av resultatet.
I tävlingsreglerna bör det också finnas ett omnämnande om eventuella priser och det faktiska priset för inlösning av vapnet och ett omnämnande om att kommunen inte förbinder sig att välja det vinnande förslaget som sådant, utan har rätt att låta en heraldisk konstnär utifrån förslaget rita ett vapen som uppfyller de heraldiska kraven.
Förhållandet mellan vapenbilden och vapenbeskrivningen har blivit aktuellt i många kommuner eftersom kommunerna har låtit göra digitala versioner av sitt vapen. Vapenbeskrivningen, dvs. en beskrivning i ord av vapnet är den enda juridiska grunden för vapnet. När vapnet godkänns är det i själva verket den verbala beskrivningen, inte vapenbilden, som godkänns.
Förfarande vid godkännande av vapen och anvisningar om användningen
Enligt 14 § i den tidigare kommunallagen (953/1976) kunde fullmäktige för kommunen godkänna ett kommunvapen som utarbetats enligt de heraldiska reglerna. Fullmäktiges beslut om godkännande eller ändring av ett vapen måste underställas inrikesministeriet för stadfästelse. Riksarkivet fungerade som herdisk expertmyndighet som inrikesministeriet måste inhämta ett utlåtande av innan ärendet avgjordes. Bestämmelsen innehöll också en anvisning om användningen av vapnen. Enligt bestämmelsen måste hela vapenbilden eller endast en symbol användas. Kommunstyrelsen hade i uppgift att övervaka användningen av vapnet.
Enligt kommunallagens 6 § om kommunvapen har kommunen rätt att använda ett kommunvapen som godkänns av fullmäktige. Det är alltså kommunen som tar initiativ till ett vapen. Innan ett nytt vapen godkänns ska kommunen inhämta riksarkivets utlåtande. Beslutet underställs inte längre inrikesministeriet för stadfästelse. Kommunstyrelsen eller någon annan i en instruktion förordnad kommunal myndighet övervakar användningen av vapnet enligt 2 mom. i bestämmelsen.
Sedan fullmäktige har godkänt kommunens vapen finns det skäl att utarbeta anvisningar om användningen av vapnet. I anvisningarna finns det anledning att fastställa användningen av vapnet och tillämpningar av det i den egna organisationen och utomståendes rätt att använda vapnet och tillämpningar av det.
Till anvisningarna är det ändamålsenligt att bifoga grafiska anvisningar som innehåller mallar över vapnet. Då ska man komma i håg att vapnet kan användas både i färg, i svart och vitt och som en konturteckning.
Anvisningarna om användningen av kommunvapen utgår i allmänhet från att en privatperson eller en förening får använda vapnet som en delfigur i en flagga, ett medlemsmärke osv. över hembygden, såvida användningen inte kränker föreskrifterna om användningen av vapnet, god sed eller de heraldiska principerna. Kommunstyrelsen eller någon annan i en instruktion förordnad kommunal myndighet (t.ex. en tjänsteinnehavare) kan kräva att få slut på olämplig användning av vapnet.
om vapnet används i näringsverksamhet måste en skriftlig anmälan göras till den kommunala myndighet som saken gäller, till exempel minst två månader innan verksamheten inleds. Med användning i näringsverksamhet kan avses till exempel användning som symbol för en näringsidkare eller en produkt eller som dekoration på en produkt eller produktens omslag.
Kommunvapen som har fallit ur bruk
Efter en ändring i kommunindelningen representerar många av de sammanslagna kommunernas vapen inte längre en självständig kommun och då tas vapnet officiellt ur bruk. I en sådan situation blir det gamla vapnet ett slags inofficiellt hembygdsvapen (jfr Finlands kommunvapen, Finlands Kommunalförbund 1982). Till exempel föreningar och sällskap inom kommunens område har möjlighet att använda ett kommunvapen som officiellt tagits ur bruk.
Det ovan sagda motsvarar också den uppfattning som den heraldiska nämnden inom Riksarkivet omfattar. I specialförordningen om fritidsfarkosters flaggor (292/1983) finns det bestämmelser om godkännande av båtklubbars specialflaggor och specialtecken. Sjöfartsverket fastställer specialflaggorna och specialtecknen efter att ha inhämtat Riksarkivets utlåtande om förslaget. Motiv på flaggorna har varit kommunvapen eller symboler som officiellt har tagits ur bruk. Riksarkivet har i sina utlåtanden utgått från att användningen av ett vapen inte kan begränsas genom att en enda förening eller organisation beviljas ensamrätt till användningen.
FINLANDS KOMMUNFÖRBUND
Risto Parjanne
verkställande direktör
Heikki Harjula
ledande jurist