Sänkningen av folkpensionen på grund av långvarig anstaltsvård slopas
Sänkningen av folkpensionen, efterlevandepensionens kompletteringsbelopp, det särskilda stödet för invandrare och pensionsstödets folkpensionsdel för långtidsarbetslösa på grund av långvarig anstaltsvård slopas.
Vårdavgiften för långvarig anstaltsvård stiger till 82 procent av nettoinkomsterna. Om den make/maka eller sambo som förtjänar mera är intagen för anstaltsvård, utgör vårdavgiftens andel av makarnas eller sambornas sammanräknade nettoinkomster 41 procent. Servicetagaren ska ha minst 90 euro i månaden att förfoga över.
Ett särskilt cirkulär kommer att skickas om beaktandet av inkomst av skog i klientavgifter.
Ändringarna träder i kraft 1.1.2008.
Närmare upplysningar:
Sinikka Huhtala, tfn (09) 771 26 44, 050 584 60 02
Tuula Taskula, tfn (09) 771 26 45, 0500 60 68 72
Sami Uotinen, tfn (09) 771 26 23, 050 341 33 49
Eevaliisa Virnes, tfn (09) 771 23 64, 050 357 34 78
KÄLLOR
RP 101/2007 rd, Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 c och 10 a § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården, ShUB 10/2007 rd, RSv 58/2007 rd.
Lag om ändring av 7 c och 10 a § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (öppen)
RP 95/2007 rd, Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om nivåförhöjning av folkpensionen samt till vissa lagar som har samband med den, ShUB 9/2007 rd, RSv 55/2007 rd.
Lag om ändring av folkpensionslagen (öppen)
Lag om ändring av lagen om införande av folkpensionslagen (öppen)
Lag om ändring av lagen om handikappförmåner (öppen)
Lag om ändring av lagen om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa (öppen)
Lag om ändring av lagen om särskilt stöd till invandrare (öppen)
Folkpensionslag 11.5.2007/568, träder i kraft 1.1.2008
Lag om bostadsbidrag för pensionstagare 11.5.2007/571, träder i kraft 1.1.2008
Lag om handikappförmåner 11.5.2007/570, träder i kraft 1.1.2008
Social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för fastställandet av vad som är öppenvård och institutionsvård 1241/2002 ändras i slutet av 2007 (öppen)
Folkpensionen sjunker inte längre på grund av långvarig anstaltsvård
Lagstiftningen om folkpension har ändrats från ingången av 2008 så att folkpensionen, efterlevandepensionens kompletteringsbelopp, det särskilda stödet för invandrare och pensionsstödets folkpensionsdel för långtidsarbetslösa på grund av långvarig anstaltsvård slopas. Med anledning av revideringen ändras ovan nämnda pensioner och förmåner utan ansökan för personer i långvarig anstaltsvård till det belopp som också skulle betalas om personerna var i öppenvård. Folkpensionsanstalten skickar inte ändringsbeslutet till pensionstagarna. Beslutet fås dock på begäran. Ändringarna träder i kraft 1.1.2008.
En persons övriga pensionsinkomster och ersättningar inverkar på folkpensionsbeloppet. Därför har olika personer olika stor folkpension. Från ingången av 2008 uppgår den fulla folkpensionen för ensamstående personer till 558,46 euro i månaden och för makar till 495,35 euro i månaden. De övriga pensionerna och ersättningarna som personen får påverkar folkpensionen. Folkpension betalas inte längre om pensionsinkomsterna för ensamstående personer överstiger 1 154,30 euro i månaden och för gifta makar 1 028,13 euro i månaden. Dyrortsklassificeringen i folkpensionerna slopas också 1.1.2008. Därför stiger pensionen mera för personer som bor inom dyrortsgrupp II än för personer som bor inom dyrortsgrupp I. Alla folkpensionstagare kommer också att få en nivåförhöjning (cirka 20 euro i månaden) och en indexförhöjning (2,5 %).
Indexförhöjningar görs också i de övriga pensionerna, handikappförmånerna, familjepensionerna och fronttillägget vilka betalas av Folkpensionsanstalten.
Handikappförmåner och bostadsbidrag för pensionstagare
Bestämmelserna om vårdbidrag för pensionstagare finns inte längre i folkpensionslagen utan i lagen om handikappförmåner (570/2007). I 2 § i lagen föreskrivs om vårdbidrag för pensionstagare. Handikappförmånerna består av handikappbidrag för personer under 16 år, handikappbidrag för personer över 16 år och vårdbidrag för pensionstagare. Också den kostersättning som betalas till personer med celiaki betraktas som en handikappförmån.
Handikappbidragen och vårdbidraget har enligt personens behov av stöd graderats i
– grundbelopp
– förhöjt belopp
– högsta belopp
Enligt 24 § i lagen om handikappförmåner (570/2007) betalas inte handikappförmåner och alltså inte heller kostersättning till en person i offentlig institutionsvård för den tid vården varar över tre månader. Bostadsbidrag för pensionstagare betalas inte heller till en person i offentlig institutionsvård från ingången av den tionde månaden efter det att vården inletts. För make eller maka i institutionsvård betalas bostadsbidrag inte för fortgående offentlig institutionsvård från ingången av den månad som följer efter det att personen blivit intagen i offentlig institutionsvård.
Enligt 44 § i lagen om handikappförmåner och 45 § i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare ska kommunala institutioner och kommunala organ inom socialvården för verkställigheten av handikappförmåner och bostadsbidrag utan hinder av sekretessbestämmelserna underrätta Folkpensionsanstalten att en förmånstagare blivit intagen för institutionsvård och om att vården upphört. Uppgifter måste ges om sådan vård som kan antas vara minst tre månader eller som har varat två månader och som fortgår. Skyldigheten att underrätta Folkpensionsanstalten gäller fortsättningsvis för dessa förmåner såsom tidigare.
För gränsdragningen mellan öppenvård och institutionsvård gäller fortfarande social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för fastställande av vad som är öppenvård och institutionsvård (1241/2002). Förordningen ändras vid ingången av 2008. Ändringarna länkas till en källa i detta cirkulär efter att förordningen stadsfästs. Avsikten är att förordningen ska revideras utgående från ändringarna i ovan nämnda bestämmelser om förmåner. Revideringen är teknisk och påverkar inte de principer enligt vilka gränserna mellan öppenvård och institutionsvård dras upp.
Ändring i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården
Grunderna för avgifter som tas ut för långvarig anstaltsvård
Paragraf 7 c i klientavgiftslagen har ändrats så att den avgift som bestäms enligt betalningsförmåga för en person i långvarig anstaltsvård stiger till 82 procent av månadsinkomsterna. Om den person som intagits för vård innan institutionsvården inletts har levat i äktenskap eller under äktenskapsliknande förhållanden i gemensamt hushåll och personens månadsinkomster är större än den hemmaboende makans eller sambons, bestäms vårdavgiften enligt makarnas eller sambornas sammanräknade inkomster och stiger nu till 41 procent av de sammanräknade månadsinkomsterna. Det minsta belopp som servicetagaren förfogar över stiger till 90 euro i månaden.
Ändringarna innebär att inkomsterna från vårdavgifterna ökar. Avgiftsinkomsterna ökar på basis av höjningarna av folkpensionsförmånerna. Höjningen av vårdavgiften på 1–2 procent av alla månatliga nettoinkomster höjer också avgiftsinkomsterna.
Ändringarna träder i kraft 1.1.2008.
Nya beslut om avgifter som bestäms efter betalningsförmåga
Ändringarna förutsätter att grunderna för klientavgifterna ändras och att nya beslut fattas om avgifter för enskilda klienter. Ett beslut om avgifter kan inte fattas så att man bestämmer att avgiften ska tas ut retroaktivt (14.4.1994/1512 HFD 1994:A 22).
Kostnadsneutralt avgörande mellan staten och kommunerna
Betalningen av folkpensionerna till fullt belopp för personer i institutionsvård kostar enligt regeringspropositionen staten 45,8 miljoner euro. Ändringarna har gjorts så att de är kostnadsneutrala i förhållandet mellan staten och kommunerna. Enligt regeringspropositionen uppgår ökningen av kommunernas klientavgifter och skatteinkomster till 43 miljoner euro. Kommunerna finansierar också inkomstökningen för pensionstagarna på ungefär 1 miljon euro. Minskningen innebär att statsandelen för social- och hälsovården minskar med 0,29 procent. Enligt regeringspropositionen finansierar staten ökningen av folkpensionsutgifterna på 1,8 miljoner euro.
FINLANDS KOMMUNFÖRBUND
Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma
vice verkställande direktör
Jussi Merikallio
direktör, social- och hälsovård