Servicesedlar också i hemsjukvården

Ändringar i folkhälsolagen och socialvårdslagen gör det möjligt att använda servicesedlar också för hemsjukvårdstjänster enligt samma grunder som inom hemservicen.

Lagarna trädde i kraft 1.1.2008.

Närmare upplysningar:
Sinikka Huhtala, tfn (09) 771 26 44, 050 584 60 02
Sami Uotinen, tfn (09) 771 26 23, 050 341 33 49
Eevaliisa Virnes, tfn (09) 771 23 64, 050 357 34 78
Johanna Karlström, tfn (09) 771 24 29, 050 511 09 63

Källor
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 29 b § i socialvårdslagen och folkhälsolagen, RP 34/2007 rd
ShUB 2/2007 rd
Sv 19/2007 rd
Lag om ändring av folkhälsolagen 892/2007
Lagen om ändring av 29 b § i socialvårdslagen (891/2007)
Servicesedlar inom vård och omsorg, Kommunförbundets cirkulär 18/80/2004, 27.5.2004
Servicesedeln – Användarinstruktioner för hemservice, social- och hälsovårdsministeriet 2005
Socialvårdslagen (710/1982)

Servicesedlar tas i bruk inom vård- och omsorgstjänster

Allmänt om servicesedlar

Den 1 januari 2004 trädde vissa lagändringar i kraft som gjorde det möjligt att använda servicesedlar för vård- och omsorgstjänster som kommunerna tillhandahåller. Som ett nytt alternativ vid tillhandahållandet av vård- och omsorgstjänster infördes en bestämmelse om servicesedlar i punkt 5 i 4 § 1 mom. i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården.

Ibruktagandet av ovan nämnda servicesedlar krävde också en ändring av 12 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Om kommunerna eller samkommunerna tillhandahåller tjänster med hjälp av servicesedlar, får de enligt lagstiftningen om vård och omsorg inte ta ut klientavgift, eftersom klienten betalar serviceproducenten en självriskandel, som är skillnaden mellan producentens pris och servicesedelns värde.  Klientens självriskandel får inte överstiga den klientavgift som kommunerna eller samkommunerna kunde ta ut för tjänster i egen regi, om inte något annat bestäms särskilt om fastställandet av servicesedelns värde.

I lagstiftningen som trädde i kraft 1.1.2004 finns andra bestämmelser om hemservice. Också i fråga om hemsjukvården finns det nu annorlunda bestämmelser. Lagstiftningen om hemsjukvården trädde i kraft 1.1.2008.

Hemservicen

Kommunen kan inte själv fritt bestämma om servicesedelns värde, det regleras enligt 29 b–f § i socialvårdslagen.

En sedel för tillfällig hemservice ska ha ett skäligt värde. Sedelns värde kan vara jämnstort eller inkomstrelaterat.

Vid fortgående och regelbunden hemservicen ska sedelns värde uppgå till minst 20 euro per timme om hushållets inkomster inte överstiger lagens inkomstgräns. Inkomster som överstiger inkomstgränsen minskar servicesedelns fulla värde med en procentuell andel av den inkomst som överstiger inkomstgränsen dividerad med 60. Procentandelen bestäms enligt hushållets storlek. Värdet på servicesedeln ska dock uppgå till minst 5 euro per timme.

Klientens självriskandel kan vara större eller mindre jämfört med den klientavgift som skulle fastställas med stöd av 3 § i klientavgiftsförordningen.

Även om kommunerna eller samkommunerna använder servicesedlar som ett alternativ för tillhandahållandet av hemservice kan klienten vägra att emot servicesedlarna.

Servicesedlar i hemsjukvården

Enligt 29 b § i socialvårdslagen och 20 § i folkhälsolagen som trädde i kraft 1.1.2008 kan servicesedlar användas också i hälsocentralernas hemsjukvård på samma grunder som i hemservicen. Servicesedlar kan tas i bruk som ett alternativ både i tillfällig och fortgående hemsjukvård eller till exempel enbart i fortgående hemsjukvård.

Hemsjukvård är en form av hälso- och sjukvård som regleras av andra lagar och förordningar än hemservicen. När kommunal hälso- och sjukvård ordnas bör, utöver folkhälso¬lagen och annan lagstiftning om hälso- och sjukvården, också beaktas lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) och lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992).

Vård hemma hos patienten som betraktas som specialiserad sjukvård kan enligt 3 § i klientavgiftsförordningen inte ordnas med hjälp av servicesedlar.

Servicesedlar i tillfällig hemsjukvård

Kommunerna eller samkommunerna beslutar om värdet på servicesedlar som ges för tillfälligt servicebehov i hemsjukvården, på samma sätt som de beslutar om värdet på servicesedlar för tillfällig hemservice. Sedelns värde ska vara skäligt. Det kan vara jämnstort eller inkomstrelaterat.

Servicesedlar i regelbunden hemsjukvård

Enligt 29 b § i socialvårdslagen och 20 § i folkhälsolagen som trädde i kraft 1.1.2008, kan kommunen, i syfte att tillhandahålla fortgående och regelbunden hemservice, hemsjukvård i kombination med sådan hemservice eller enbart hemsjukvård, bevilja en servicesedel med ett värde på minst 20 euro per timme, om hushållets inkomster inte överstiger den inkomstgräns som fastställs i 29 b § 2 mom. i socialvårdslagen. Inkomstgränserna är de samma som när storleken på hemservicesedeln fastställs. Inkomstgränserna är alltså 1.1.2008 följande: 

I 29 b § 3 mom. i socialvårdslagen sägs att om ett hushåll består av fler än sex personer höjs inkomstgränsen med 270 euro och procenttalet för betalningen sänks med en procentenhet för varje därpå följande person. Om inkomsten överstiger inkomstgränsen, nedsätts servicesedelns fulla belopp med en procentandel som fastställs enligt hushållets storlek av den del av inkomsten som överstiger inkomstgränsen dividerad med 60. Värdet på klientens servicesedel ska dock uppgå till minst 5 euro per timme.

Klientens inkomster och de utgifter för kostnaderna som inverkar på servicesedelns värde inom hemsjukvården regleras i socialvårdslagen enligt följande:

• I 29 c § föreskrivs om månadsinkomster som ska beaktas
• i 29 d § föreskrivs hur inkomst av skog beaktas
• I 29 e § föreskrivs vilka inkomster som inte beaktas i månadsinkomsterna
• I 29 f § föreskrivs vilka utgifter som dras av från månadsinkomsterna.

Värdet på en servicesedel per timme bör vara lika stort inom hemservicen och hemsjukvården. Syftet var en enhetlig servicesedel inom hemservicen och hemsjukvården. Servicesedelns värde vid regelbunden hemsjukvård ska, liksom i regelbunden hemservice, uppgå till minst 20 euro per timme, om hushållets inkomster inte överstiger den inkomstgräns som fastställts i lag. Å andra sidan kan kommunerna eller samkommunerna själva besluta att höja värdet på servicesedeln så att det uppgår till mer än 20 euro eller till mer än vad inkomstgränserna enligt lagen kräver. 

Enligt 29 b § 4 mom. i socialvårdslagen är kommunerna eller samkommunerna emellertid skyldiga att till serviceproducenten betala servicesedelns värde, dock högst det pris som klienten och serviceproducenten kommit överens om. 

I cirkuläret på kommunerna.net finns i källförteckningen länkar till socialvårdslagen liksom till de övriga dokumentkällorna.

Ibruktagande av servicesedlar i hemsjukvården

Kommunerna och samkommunerna

Enligt 4 § 1 mom. 5 punkten i lagen om planering av och statsandelar för social- och hälsovården är servicesedeln ett alternativ för kommunerna eller samkommunerna att tillhandahålla lagstadgad service för kommuninvånarna. Kommunerna eller samkommunerna

beslutar om servicesedlar för tjänster på samma sätt som de beslutar om tillhandahållande av serviceproduktion överlag.

Enligt 4 § 6 mom. i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården sägs att om maximibeloppet för den klientavgift som tas ut för en tjänst har bestämts så att det är lägre än kostnaderna för att producera tjänsten, får den inte ordnas enbart med hjälp av servicesedlar. Bestämmelsen gäller tillhandahållande av tjänster för såväl tillfällig som regelbunden och fortgående hemsjukvård, eftersom klientavgiften för dessa tjänster enligt 3 § i klientavgiftsförordningen har bestämts vara lägre än produktionskostnaderna.

Det är fråga om en bestämmelse som skyddar klienterna och som hindrar kommunerna eller samkommunerna att gå in för att sköta sin tjänsteproduktion enbart med servicesedlar. Bestämmelsen garanterar att det alltid finns service som produceras av kommunen till avgifter som fastställs enligt bestämmelserna i klientlagen och klientförordningen. Den skyddar också klienter som inte själva är kapabla att välja serviceproducent.

En kommun eller samkommun bör godkänna vilka producenter av vård- och omsorgsservice som får anlitas med kommunens och samkommunens servicesedlar (29 a § i socialvårdslagen och 20 § i folkhälsolagen).

Klienten

För en person som upptagits som klient inom socialvårdsservicen görs upp en service- och vårdplan. Enligt socialvårdslagen grundar sig tillhandahållandet av tjänster på ett beslut som kan överklagas med stöd av 6 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Beslutet gäller inte bara tillhandahållandet av service utan också värdet på servicesedeln. 

Att konstatera behovet av en hälso- och sjukvårdstjänst och att tillhandahålla tjänsten är ett vårdbeslut som ska antecknas i klientens journalhandlingar. Vårdbeslut kan inte överklagas genom besvär. Klienten kan endast inlämna klagan till den övervakande myndigheten.
 

Servicesedlar i hemsjukvården innebär inga ändringar i detta. Behovet av hemsjukvård och den nödvändiga servicen för klienten ska enligt anvisningar av kommunen eller samkommunen avgöras av en person som är yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården, med beaktande av vad som bestäms i 6 § i lagen om patientens ställning och rättigheter om samförstånd med patienten i fråga om vården.

En klient kan vägra ta emot servicesedlar. I sådana situationer ska fastställd och nödvändig hemsjukvård ordnas på något annat lämpligt sätt (20 § i folkhälsolagen och 3 a kap. i socialvårdslagen).  

Servicesedlar och sökande av ändring

Om klienten tar emot en servicesedel behövs det ett beslut om servicesedelns värde. Klienten kan ta emot servicesedeln men vara missnöjd med sedelns värde. I 20 § i folkhälso¬lagen bestäms att hemsjukvårdstjänster kan genomföras med servicesedel på det sätt som anges i 3 a kap. i socialvårdslagen (710/1982). 

Varken i regeringspropositionen eller någon annanstans i lag eller förordning har det närmare angetts hur klienter kan föra en meningsskiljaktighet som gäller värdet på servicesedlar till behandling för sökande av ändring. Denna fråga har inte nämnts i regeringspropositionen, vilket lämnar rum för tolkningar av hur ändring ska sökas.  Kommunförbundet har efter överläggningar med social- och hälsovårdsministeriet gått in för att ge följande anvisningar:

Hemsjukvårdstjänster kan med stöd av 20 § i folkhälsolagen genomföras med servicesedel på det sätt som anges i 3 a kap. i socialvårdslagen (710/1982). I ett beslut av en tjänsteinnehavare som lyder under det organ som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen får enligt 45 § i socialvårdslagen ändring inte sökas genom besvär.

Då värdet på en servicesedel för hemsjukvård som köps med stöd av 20 § i folkhälsolagen fastställts av den kommun eller samkommun som är huvudman för hälsocentralen, framställs rättelseyrkande om tjänsteinnehavarens beslut inom 14 dagar till det organ som ansvarar för tillhandahållandet av de hemsjukvårdstjänster som anges i folkhälsolagen. Ändring i organets beslut söks enligt 47 § i folkhälsolagen genom framställan av besvär till förvaltningsdomstolen inom 30 dagar efter delfåendet.

Ett beslut om en servicesedel som ges till en klient är ett individuellt ärende och det omfattas inte av rätten att ta upp ett ärende till behandling i 51 § i kommunallagen.

Godkännande av producenter av privat hälso- och sjukvård

Både lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) och lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) tillämpas på hälso- och sjukvårdstjänster som ordnas i privat regi.  Om en kommun eller samkommun har beslutat att använda servicesedlar bör den också fatta beslut om vilka producenter den godkänner. När serviceproducenterna godkänns bör man se till att producenterna av hemsjukvård uppfyller de krav som ovan nämnda lagar förutsätter för verksamhet som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller som serviceproducent.

I social- och hälsovårdsministeriets handbok Servicesedeln – Användarinstruktioner för hemservice finns en förteckning över kriterierna för godkännande enligt lagstiftningen (handboken s. 29–). De gäller också hälso- och sjukvårdstjänster. Lägg särskilt märke till att kommunen eller samkommunen endast kan godkänna privata serviceproducenter som är införda i förskottsuppbördsregistret (20 § i folkhälsolagen och 3 a kap. i socialvårdslagen).

Sammandrag

I regel är det motiverat att iaktta samma grunder för beviljande av servicesedel för hemsjukvård som för beviljande av servicesedel för hemservice.

Kommunförbundets cirkulär 18/80/2004, 27.5.2004 redogör för användningen av servicesedlar. Cirkuläret gäller fortfarande och verksamhetsprinciperna i cirkuläret tillämpas också på servicen i hemsjukvården. 

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, vice verkställande direktör

Jussi Merikallio, direktör, social- och hälsovård