Statsandelsreformens inverkan på kommunernas avtal om förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Statsandelsreformen som trädde i kraft vid ingången av 2010 medförde ändringar som inverkar på kommunernas avtal om förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Bland annat har statsandelssystemet för förskoleundervisning och grundläggande utbildning ändrats så att statsandelen inte längre betalas till utbildningsanordnaren utan till elevens hemkommun. I avtalen ska beaktas att hemkommunsersättningarna betalas samordnat av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning, Utgifterna för och inkomsterna av hemkommunsersättningar hänförs till elevens hemkommun i samband med utbetalningen av statsandelar. I avtalen ska också beaktas finansiering som undervisnings- och kulturministeriet beviljar för tilläggskostnader vid anordnande av undervisning.

Närmare upplysningar: 
Juha Karvonen, tfn (09) 771 2732, 050 522 0839
Marja Lahtinen, tfn (09) 771 2038, 050 562 8775
Jouko Heikkilä, tfn (09) 771 2081, 050 581 0769 
fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi 

Bilagor:
Bilaga 1: Uppgifter om hemkommunsersättningens grunddelar för de enskilda kommunerna: www.vm.fi: Kunta-asiat -> Kuntatalous -> Valtionosuudet -> Kotikuntakorvausten perusosa vuonna 2010 

Statsandelsreformens inverkan på kommunernas avtal om förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Allmänt

Statsandelsreformen som trädde i kraft vid ingången av 2010 medförde ändringar som inverkar på kommunernas avtal om förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Bland annat har statsandelssystemet för förskoleundervisning och grundläggande utbildning ändrats så att statsandelen inte längre betalas till utbildningsanordnaren utan till elevens hemkommun. I avtalen ska beaktas att hemkommunsersättningarna betalas samordnat av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning, Utgifterna för och inkomsterna av hemkommunsersättningar hänförs till elevens hemkommun i samband med utbetalningen av statsandelar. I avtalen ska också beaktas finansiering som undervisnings- och kulturministeriet beviljar för tilläggskostnader vid anordnande av undervisning.

När avtalen om förskoleundervisning och grundläggande utbildning uppdateras eller nya avtal ingås ska bestämmelserna i två olika lagar beaktas. Statsandelarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning och hemkommunsersättningarna regleras i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Finansministeriet bestämmer om betalningen av dem och de beviljas utgående från elevens hemkommun. Den tilläggsfinansiering som beviljas av undervisnings- och kulturministeriet regleras däremot i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Den betalas direkt till utbildningsanordnaren.

I avtalen ska man beakta att hemkommunsersättningen som beviljas av finansministeriet och tilläggsfinansieringen som beviljas av undervisnings- och kulturministeriet bestäms utgående från olika beräkningsdagar. Hemkommunsersättningen bestäms enligt läget vid utgången av året före det år som föregått finansåret, medan den tilläggsfinansiering som beviljas med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet bestäms enligt statistikföringsdagen 20.9 samma år.  

Faktorer som inverkar på avtalen

Den nya statsandelslagstiftningen upphäver inte gällande avtal mellan anordnare av förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Det finns ändå skäl att ändra avtalen i enlighet med begreppen i den nya lagstiftningen och beakta att finansieringen hänförs på ett nytt sätt.

I lagen bestäms inte om kostnadsersättning vid köp av tjänster eller tillhandhållande av tjänster genom samarbete. Den vanligaste principen i avtalen har varit att till den kommun som anordnar undervisningen betalas ersättning för de kostnader som överstiger statsandelsgrunden.

Samma princip kan fortfarande följas, och det är då fråga om ersättning för högst de kostnader som överstiger hemkommunsersättningen och den eventuella tilläggsfinansiering som betalas av undervisnings- och kulturministeriet.

De ersättningar som kommunerna ingår avtal om borde alltså gälla kostnader som överstiger hemkommunsersättningen och den eventuella tilläggsfinansieringen. I avtalen kan också ingås särskilda överenskommelser om vissa faktorer som föranleder kostnader, såsom tillhandahållande av skolskjutsning och eventuell assistans.

Tolkningen av gällande avtal

Vid tolkningen av avtal som ingåtts innan de nuvarande statsandelslagarna trädde i kraft är det viktigt att veta vad utbildningsanordnaren får för anordnande av undervisning för utsocknes elever via det samordnade utbetalningssystemet. Till denna del måste man beakta den hemkommunsersättning som betalas till utbildningsanordnaren enligt 37 § i lagen om statsandel för kommunal basservice och den tilläggsfinansiering som utbildningsanordnaren eventuellt får enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

År 2010 bestäms hemkommunsersättningen för en elev undantagsvis enligt situationen 31.8.2009 och det elevantal som statistikfördes 20.9.2009. I fortsättningen bestäms hemkommunsersättningen enligt situationen vid utgången av året före det år som föregått finansåret. Till exempel bestäms hemkommunsersättningen för en elev år 2011 enligt situationen 31.12.2009.

Vid tolkningen av gamla avtal ska man utöver hemkommunsersättningen också beakta tilläggsfinansiering som betalats direkt till utbildningsanordnaren med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Dessa förhöjningar som betalas av undervisnings- och kulturministeriet gäller påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen, förberedande undervisning för invandrare, undervisning för andra än läropliktiga, undervisning för dem som omfattas av förlängd läroplikt, tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning inom den grundläggande utbildningen samt flexibel grundläggande utbildning.

Tilläggsfinansiering som betalas direkt till utbildningsanordnaren

Den tilläggsfinansiering som betalas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet bestäms utgående från statistikföringsdagen 20.9 året före finansåret. Tilläggsfinansieringen betalas direkt till utbildningsanordnaren till fullt belopp för hela finansåret i samband med utbetalningen av den övriga statsandelen.

Med stöd av 11–16 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet betalas följande finansiering till utbildningsanordnaren:

1. Påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen

Som finansiering beviljas utbildningsanordnaren hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,21 och med antalet elever.

2. Förberedande undervisning för invandrare

Som finansiering beviljas utbildningsanordnaren hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 2,39 och med antalet elever.

3. Förskoleundervisning och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga

För grundläggande utbildning för andra än läropliktiga beviljas utbildningsanordnaren hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,35 och med antalet elever. I det här fallet sänks hemkommunsersättningens grunddel med 49 procent, med undantag för studerande vid internatskolor och sådana förskoleelever som är 5 år och omfattas av förlängd läroplikt. 

4. Förlängd läroplikt

För elever som omfattas av förlängd läroplikt beviljas utbildningsanordnaren en tilläggsförhöjning, som är grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning multiplicerat med 2,41. För gravt utvecklingsstörda elever är förhöjningen grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning multiplicerat med 3,86. Grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning år 2010 är 6 604,64 euro.

5. Tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning

För elever som får inkvartering och måltider vid en internatskola som ger sådan utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning betalas till utbildningsanordnaren ett belopp som är 26 procent av det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för grundläggande yrkesutbildning i 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Till en privat anordnare av skolhemsundervisning beviljas för elever som får undervisning vid skolhemmet en tilläggsfinansiering som är grundpriset för grundläggande utbildning multiplicerat med 1,51 och med antalet elever som får skolhemsundervisning

6. Flexibel grundläggande utbildning

För extra kostnader som föranleds av flexibel grundläggande utbildning kan beviljas ett belopp som beräknas genom att elevantalet multipliceras med det pris per enhet som bestämts för denna utbildning. År 2010 är priset per enhet för flexibel grundläggande utbildning 3 300 euro.

I fråga om de ovan beskrivna förhöjningar som bestäms enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ska beaktas att om förhöjningsberättigande undervisning inte längre anordnas på statistikföringsdagen 20.9 under finansåret, avdras hälften av utbildningsanordnarens förhöjning i samband med justeringen i februari året efter finansåret.

När avtalen ses över rekommenderar Kommunförbundet att ovan nämnda förhöjningar som betalas av undervisnings- och kulturministeriet beaktas per elev enligt den verkliga situationen. Om en elev för vilken utbildningsanordnaren fått tilläggsfinansiering inte är skriven som elev 20.9 under finansåret i fråga, beaktas hälften av den elevspecifika finansieringen som avdrag.

Det finns skäl att i avtalet hänvisa exakt till de paragrafer som reglerar den finansiering som beaktas som avdrag.

Nya begrepp som ska beaktas i avtalen

När avtalen om förskoleundervisning och grundläggande utbildning uppdateras och nya avtal ingås finns det skäl att beakta åtminstone följande begrepp: 

Grundpris för förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Begreppet genomsnittligt pris per enhet för grundläggande utbildning används inte längre. För kommunen fastställs inte heller längre något pris per enhet. I den nuvarande lagstiftningen används begreppet grundpris för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning bestäms årligen genom statsrådets förordning. Grundpriset används som beräkningsgrund för den statsandel som betalas till kommunen. 

Grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning används också i beräkningen av tilläggsförhöjningen för elever med förlängd läroplikt.

Kalkylerade kostnader

I stället för kalkylerad statsandelsgrund används i den nuvarande lagen om statsandel för kommunal basservice begreppet kalkylerade kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Begreppet har samma innebörd som den tidigare kalkylerade statsandelsgrunden, som beräknades genom att det pris per enhet (per elev) för grundläggande utbildning som fastställts för kommunen multiplicerades med antalet elever inom den grundläggande utbildning som kommunen anordnar.

De kalkylerade kostnader som berättigar till statsandel beräknas med hjälp av grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Bestämmelser om hur de kalkylerade kostnaderna beräknas finns i 22 § i lagen om statsandel för kommunal basservice.

Hemkommunsersättning

Elevens hemkommun är skyldig att betala hemkommunsersättning till utbildningsanordnaren. Hemkommunsersättningen bestäms enligt de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning i elevens hemkommun. Kostnaderna för 6-åringar, 7–12-åringar respektive 13–15-åringar särskiljs. I fråga om andra läropliktiga elever bestäms hemkommunsersättningen enligt ersättningsgrunden för 13–15-åringar i kommunen. Bestämmelser om hemkommunsersättningen finns i 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. 

Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning sköter den samordnade betalningen av hemkommunsersättningarna. Servicecentret betalar och tar ut hemkommunsersättningar i samband med betalningen av statsandelar.

Hemkommunsersättningens grunddel

Finansministeriet beslutar före utgången av året före finansåret om beloppet av hemkommunsersättningens grunddel för varje kommun. Information om grunddelen i kommunernas hemkommunsersättning finns på finansministeriets webbplats www.vm.fi. Den exakta webbadressen och en länk finns i slutet av detta cirkulär (Bilaga 1). 

Hemkommunsersättningen beräknas genom att hemkommunsersättningens grunddel multipliceras med en koefficient enligt elevens ålder: 

Tabell 1: Ålderskoefficienter som påverkar bestämningen av hemkommunsersättningen

Kostnader som ska beaktas i avtalen

Det ändrade statsandelssystemet påverkar inte de kostnader som används som grund för hemkommunens betalningsandel. Såtillvida kan man använda tidigare överenskomna förfaranden i fråga om kostnadsersättningar och anordnandet av utbildning.

Kommunförbundet rekommenderar att kostnaderna beräknas med hjälp av bokslutsuppgifterna för kalenderåret före finansåret. Då kan faktureringen göras i efterhand i slutet av varje finansår så att elevens hemkommun kan hänföra utgifterna till den räkenskapsperiod under vilken undervisningen har getts.

Förändringar i kostnadsnivån kan beaktas enligt prisindexet för basservice (KUPHI). Till exempel när kostnaderna för år 2009 justeras till att motsvara kostnadsnivån år 2010 tillämpas en indexförhöjning på 2,0 procent. Som ändringar i kostnadsnivån kan också beaktas sådana förändringar i verksamhetens art och omfattning som kan bedömas objektivt och som påverkar kostnaderna.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Kari Nenonen
verkställande direktör

Anneli Kangasvieri
direktör, undervisning och kultur