Hemkommunsandelen år 2014 för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen

​Den 1 januari 2014 ändrades 41 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Den nya bestämmelsen innebär att när en elev som är placerad på det sätt som avses i 16 b § 1 mom. i barnskyddslagen (417/2007) får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är elevens hemkommun skyldig att betala ersättning för kostnaderna till den kommun eller en annan utbildningsanordnare som ordnar undervisningen.  

I och med lagändringen kan kommunen eller utbildningsanordnaren fakturera elevens hemkommun enligt upphovsprincipen. Kostnaderna ska vara direkta, nödvändiga och motiverade samt gälla ordnandet av undervisning och anknytande stöd uttryckligen för den placerade eleven. Elevens hemkommun får inte faktureras för den del av kostnaderna som föranleds av verksamhet i annat syfte.  

En förändring jämfört med tidigare praxis är att om en elev uppges som utsocknes elev enligt situationen 31.12.2014, dras hemkommunsersättningen för eleven av från hemkommunens betalningsandel år 2014. Hemkommunsersättningen dras av på finansårets nivå. Vid beräkningen av avdraget beaktas elevens hemkommun och grunddelen i elevens hemkommunsersättning för finansåret och elevens ålder i slutet av finansåret. 

Närmare upplysningar:
Juha Karvonen, tfn 09 771 2732, 050 522
Sanna Lehtonen, tfn 09 771 2079, 050 575 9090
Minna Antila, tfn 050 560 3352

Ordnande av undervisning 

Lagändringen i början av 2014 ändrar inte på ordnandet av undervisning för barn som placerats med stöd av barnskyddslagen. Enligt 4 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) är kommunen skyldig att för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. Kommunen är dessutom skyldig att ordna förskoleundervisning det år läroplikten uppkommer för barn som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. och för barn som enligt 27 § inleder den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts. 

I fråga om undervisningen för placerade elever är utgångspunkten att kommunen ska anvisa dessa elever en närskola enligt 6 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning på samma grunder som övriga barn och unga som bor i kommunen. Elever som placerats med stöd av barnskyddslagen fullgör sin läroplikt inom den grundläggande utbildning som ordnas av kommunen. 

Med vårdnadshavarens tillstånd kan barnskyddsanstalterna ordna s.k. hemundervisning, som inte omfattas av lagen om grundläggande utbildning. Hemundervisningen ges av barnskyddsanstaltens egen personal. De elever som får hemundervisning kan inte uppges som utsocknes elever i den kommun där de bor när elevuppgifter samlas in 20.9 och inte heller i den enkät om hemkommunsersättningar inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som genomförs 1–20.2. 

Kostnader som utgör grunden för hemkommunens betalningsandel 

Som grund för faktureringen av hemkommunens betalningsandel år 2014 används bokslutsuppgifterna för 2013. Kostnaderna beräknas som de faktiska årskostnaderna per elev och per arbetsdag vid skolan. 

I hemkommunens betalningsandel beaktas som skolans arbetsdagar de arbetsdagar under vilka eleven i fråga officiellt har varit elev i skolan och under vilka utbildningsanordnaren varit beredd att ordna undervisning för eleven.    

I överensstämmelse med tidigare praxis rekommenderar Kommunförbundet att årskostnaderna beräknas i enlighet med kommunens budgetstruktur och kostnadsuppföljningsförfarande som de faktiska årskostnaderna för den skola där eleven har fått sin undervisning. 

Den lagstiftning som reglerar hur betalningsandelarna bestäms ändrades i början av 2014. Syftet med lagändringen har varit att om ett barn eller en ung person som placerats utanför sin hemkommun har särskilda behov, ska undervisningen ordnas på ett ändamålsenligt sätt, till exempel i en liten grupp, och i ersättningen borde det då beaktas att kostnaderna för små grupper i genomsnitt är högre. 

Kommunförbundet rekommenderar att om en elev har fått undervisning i specialklass eller i någon annan liten grupp och kostnaderna för detta kan påvisas på ett tillförlitligt sätt utgående från budgetstrukturen och bokslutsuppgifterna, kan kostnaderna för specialklassen eller gruppen användas som grund för hemkommunens betalningsandel. Faktureringsgrunderna ska då motiveras i detalj och skrivas ut i fakturan som gäller betalningsandelen för den placerade elevens hemkommun.    

När kostnaderna beräknas bör man också beakta att eleven under finansåret kan ha bytt skola inom kommunen. Så är fallet till exempel om eleven efter vårterminen har flyttat från årskurs 6 till årskurs 7. Då ska årskostnaderna per elev och per arbetsdag vid skolan beräknas separat för bägge skolorna. 

Utgifter som räknas med i hemkommunens betalningsandel: 

Vid beräkningen av de kostnader som räknas till kommunens betalningsandel beaktas verksamhetsutgifterna enligt bokslutet, dvs. löner och arvoden, pensionskostnader och övriga lönebikostnader, köp av kundtjänster, köp av övriga tjänster, material, förnödenheter och varor, understöd samt interna och externa hyror.  

Till skolans verksamhetsutgifter räknas följande kostnader som överföringsposter eller interna utgifter: direkta förvaltningskostnader för ordnandet av utbildningen samt kostnader för ekonomi-, personal- och informationsförvaltningen. Skolans andel av gemensamma kostnader beräknas i regel i förhållande till antalet undervisningstimmar, antalet elever eller antalet disponibla kvadratmeter. 

Såsom kostnader som räknas till hemkommunens betalningsandel beaktas sådana investeringsutgifter där totalkostnaderna understiger det minimibelopp som statsrådet fastställt för anläggningsprojekt, dvs. 400 000 euro (s.k. små projekt). När det gäller personer som anställts med sysselsättningsstöd kan nettoutgifterna räknas med i betalningsandelen. 

De kostnader som räknas till hemkommunens betalningsandel omfattar inte betalningsandelar som betalats till andra kommuner eller utgifter för hemkommunsersättningar enligt lagen om statsandel för kommunal basservice. Till kostnaderna räknas inte heller utbildningsanordnarens avskrivningar enligt plan och nedskrivningar och inte heller kapitalkostnader som ingår i interna räntor, dvs. avskrivningar, räntor och tomtarrenden.  

Beaktande av förändringar i kostnadsnivån 

Utöver årskostnaderna enligt bokslutet för det år som föregår finansåret beaktas förändringen i kostnadsnivån enligt prisindex för den kommunala basservicen samt sådana förändringar i verksamhetens art och omfattning under finansåret vilka kan uppskattas objektivt och som påverkar kostnaderna.   

Som förändring i kostnadsnivån beaktas en förhöjning enligt prisindex för den kommunala basservicen (KUPHI). När kostnaderna för år 2013 justeras till att motsvara kostnadsnivån år 2014 tillämpas en indexförhöjning på 0,9 procent. 

Kostnader enligt upphovsprincipen 

Lagändringen i början av 2014 ger placeringskommen rätt att fakturera elevens hemkommun för kostnaderna enligt upphovsprincipen. Det innebär att kommunen eller en annan utbildningsanordnare kan fakturera elevens hemkommun inte bara för årskostnaderna per elev utan också för kostnader enligt upphovsprincipen.  

Kostnaderna enligt upphovsprincipen ska vara direkta, nödvändiga och motiverade samt gälla ordnandet av undervisning och anknytande stöd uttryckligen för den placerade eleven. Elevens hemkommun får inte faktureras för den del av kostnaderna som föranleds av verksamhet i annat syfte.  

Kostnaderna för ett eventuellt skolgångsbiträde som anställs för att undervisningen för en placerad elev ska vara ändamålsenlig kan faktureras elevens hemkommun enligt upphovsprincipen. Om skolgångsbiträdet har i uppgift att hjälpa också andra elever än den placerade kan kostnaderna faktureras elevens hemkommun i proportion till insatsen för den placerade eleven. 

Enligt upphovsprincipen kan skolskjuts för en placerad elev faktureras till den del kostnaderna gäller enbart den placerade elevens skolresa. 

De kostnader för ordnandet av undervisning som faktureras enligt upphovsprincipen faktureras som kostnader enligt finansårets bokföring. Faktureringsgrunderna ska då motiveras i detalj och skrivas ut i fakturan som gäller betalningsandelen för den placerade elevens hemkommun.        

Avdrag från hemkommunens betalningsandel 

Vid beräkning av hemkommunens betalningsandel för en elev som placerats med stöd av barnskyddslagen och som får förskoleundervisning, grundläggande utbildning eller påbyggnadsundervisning ska enligt 41 § 4 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice som avdrag beaktas följande finansiering som betalas till utbildningsanordnaren: 

1. Hemkommunsersättning

Från hemkommunens betalningsandel avdras den hemkommunsersättning som betalas för eleven enligt 37 § och 38 § 1―5 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice.

Hemkommunsersättningen avdras om eleven uppges som utsocknes elev enligt situationen 31.12.2014.  

Kommunförbundet rekommenderar att hemkommunsersättningen minskas med hälften om eleven varit elev i placeringskommunen endast ett läsår eller ännu kortare tid under finansåret. 

Hemkommunsersättningen dras av på finansårets nivå. Vid beräkningen av avdraget beaktas elevens hemkommun och grunddelen i elevens hemkommunsersättning för finansåret och elevens ålder i slutet av finansåret. Hemkommunsersättningens storlek bestäms enligt elevens ålder:

Elevens ålder          Koefficient

6-år                     0,91

7–12 år                1,00

13–15 år               1,35
 

2. Påbyggnadsundervisning 

Från hemkommunens finansieringsandel avdras sådan finansiering enligt 11 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som beviljats för ordnande av påbyggnadsundervisning för eleven. Den finansiering för påbyggnadsundervisning som beviljas utbildningsanordnaren får man genom att multiplicera grunddelen i placeringskommunens hemkommunsersättning med 1,21.     

3. Tilläggsfinansiering för elever med förlängd läroplikt                  

Från hemkommunens betalningsandel avdras sådan förhöjning enligt 14 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som beviljats för ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt. År 2014 var priset per enhet för gravt utvecklingsstörda elever 28 184,41 euro per elev och 17 597 euro för övriga elever som omfattas av förlängd läroplikt. För privata utbildningsanordnare är de momsbelagda priserna per enhet med 3,59 procents moms 29 196,23 respektive 18 228,73 euro per elev. 

4. Skolhemsförhöjning 

När en privat anordnare av grundläggande utbildning har ålagts att anordna skolhemsundervisning såsom särskild utbildningsuppgift enligt tillståndet att anordna grundläggande utbildning, beviljas utbildningsanordnaren tilläggsfinansiering för elever som får undervisning vid skolhemmet. Tilläggsfinansieringen räknas ut genom att grundpriset för grundläggande utbildning multipliceras med 1,51. År 2014 var skolhemsförhöjningen 11 421,32 euro per elev inklusive moms på 3,59 procent.                                                                     

Om förhöjning enligt punkt 2–4 ovan har betalats för en elev och eleven inte längre var elev i kommunen 20.9.2014 rekommenderar Kommunförbundet att hälften av finansieringen per elev beaktas som avdrag i hemkommunens betalningsandel. Detta för att kommunerna i fallen ovan återkrävs på hälften av förhöjningarna i punkt 2–4 i samband med statsandelsjusteringen i februari 2015.  

Faktureringstidpunkt 

Kommunförbundet rekommenderar att faktureringen görs i efterhand i slutet av varje finansår (12/2014) så att elevens hemkommun kan hänföra utgifterna till den räkenskapsperiod under vilken undervisningen har getts. 

Trots det som lagen om statsandel för kommunal basservice föreskriver om hemkommunens betalningsandel för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen finns det inget som hindrar att kommunerna sinsemellan eller med utbildningsanordnaren kommer överens om betalningsandelen på ett sätt som avviker från lagen. 

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 

Tuula Haatainen   
värkställande direktör

Juha Karvonen
utvecklingscheftvecklingschef