Cirkulär 3/2021, 4.1.2021, Minna Antila

Den utvidgade läroplikten

Den nya läropliktslagen (1214/2020) träder i kraft 1.8.2021. Lagen innebär att läroplikten utvidgas och att studierna på andra stadiet blir avgiftsfria för unga som omfattas av den utvidgade läroplikten.

Utvidgningen av läroplikten träder i kraft en åldersklass i sänder. Läroplikten utvidgas för alla unga som fullgör den grundläggande utbildningens lärokurs som läropliktiga 1.1.2021 eller därefter. Om läroplikten enligt lagen om grundläggande utbildning har upphört före 1.1.2021, omfattas den unga inte av utvidgningen.

Bestämmelserna i läropliktslagen om de läropliktigas skyldighet att söka till utbildning samt handlednings- och tillsynsansvaret hos anordnarna av grundläggande utbildning trädde i kraft redan 1.1.2021. I praktiken betyder det att skyldigheten att söka till och fortsätta med utbildning efter den grundläggande utbildningen gäller även läropliktiga som avslutar den grundläggande utbildningen våren 2021.

Samtidigt ändras också lagen om grundläggande utbildning (1216/2020), gymnasielagen (1217/2020), lagen om yrkesutbildning (1218/2020), lagen om fritt bildningsarbete (1219/2020), lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1220/2020), lagen om nationella studie- och examensregister (1221/2020), lagen om studiestöd (1222/2020), lagen om stöd för skolresor (1223/2020), lagen om studentexamen (1224/2020), ungdomslagen (1232/2020) och vissa andra lagar. I regel träder de här lagändringarna i kraft 1.8.2021.

Dessutom har det utfärdats en ny lag om utbildning som handleder för examensutbildning (1215/2020). Lagen träder i kraft 1.8.2021. Utbildning som handleder för examensutbildning ordnas först från 1.8.2022. Under läsåret 2021–2022 kan läroplikten efter den grundläggande utbildningen fullgöras även i påbyggnadsundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning, utbildning som förbereder för gymnasieutbildning och utbildning som handleder för yrkesutbildning. Bestämmelserna om dessa utbildningsformer i lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen och lagen om grundläggande yrkesutbildning upphävs 1.8.2022. Utbildningarna sammanslås till den nya utbildningen som handleder för examensutbildning. Läroplikten efter den grundläggande utbildningen kan fullgöras genom denna utbildning från 1.8.2022. För att ordna utbildningen krävs det ett anordnartillstånd som beviljas av Undervisnings- och kulturministeriet. Kommunerna kan på vissa villkor ordna utbildning som handleder för examensutbildning utan tillstånd. Det är frivilligt för kommunerna att ordna den här utbildningen. I det här cirkuläret behandlas lagen om utbildning som handleder för examensutbildning inte mer detaljerat.

I lagen om fritt bildningsarbete (1219/2020) har det infogats ett nytt 7 a kap. om utbildning som riktar sig till läropliktiga. Det är fråga om en utbildningsform som är ny för folkhögskolornas huvudmän. Lagändringen behandlas inte mer detaljerat i detta cirkulär.

Tillämpningsområdet för lagen om elev- och studerandevård (1225/2020) ändras så att alla studerande som fullgör sin läroplikt omfattas av lagen. Samtidigt utvidgas också skyldigheten att ordna psykolog- och kuratorstjänster inom elevvården för den kommun där läroanstalten är belägen.

Ovan nämnda lagändringar verkställer reformen med den utvidgade läroplikten. Reformen medför nya uppgifter och förpliktelser för såväl kommunerna som utbildningsanordnarna. I det här cirkuläret redogörs för de viktigaste av dem.

Det är viktigt att kommunen i egenskap av anordnare av grundläggande utbildning, boendekommun och anordnare av olika utbildningsformer identifierar de olika rollerna samt de nya uppgifter och förpliktelser som kommunen ålagts i dessa roller. Vid sidan av lagstiftningen anges det i kommunens förvaltningsstadga vilken myndighet i kommunen som ansvarar för till exempel ordnandet av grundläggande utbildning och som sköter de uppgifter som ålagts anordnare av grundläggande utbildning. I fortsättningen ska kommunens servicestruktur och förvaltningsstadga också beakta de uppgifter som ankommer på boendekommuner enligt läropliktslagen.

De nya bestämmelserna innehåller förpliktelser och uppgifter som inte har tillskrivits bestämda tjänsteinnehavare eller organ. Kommunerna och utbildningsanordnarna måste i förvaltningsstadgorna införa bestämmelser om beslutanderätten i frågor som gäller de nya förpliktelserna och uppgifterna. Beslutanderätten är föremål för en mer detaljerad granskning i cirkulärets avsnitt om sökande av ändring.

Närmare upplysningar:

Minna Antila, jurist, tfn 050 560 335, minna.antila@kuntaliitto.fi

Maarit Kallio-Savela, sakkunnig yrkesutbildning, tfn 050 437 0045, maarit.kallio-savela@kuntaliitto.fi

Minna Lindberg, sakkunnig svenskspråkig utbildning, tfn 050 577 2243, minna.lindberg@kuntaliitto.fi

Mari Sjöström, sakkunnig grundläggande utbildning, tfn 050 575 8622, mari.sjostrom@kuntaliitto.fi

Päivi Väisänen-Haapanen, sakkunnig fritt bildningsarbete, tfn 050 371 8273, paivi.vaisanen-haapanen@kuntaliitto.fi

Kyösti Värri, sakkunnig gymnasier, tfn 050 431 1926, kyosti.varri@kuntaliitto.fi

Upphandlingslagstiftningen - Rådgivningsenheten för offentlig upphandling, upphandling@kommunforbundet.fi

Läropliktslag (2014/2020)

Bestämmelserna om läroplikten har samlats i den nya läropliktslagen. Samtidigt har bestämmelserna om läroplikt i lagen om grundläggande utbildning upphävts.

I läropliktslagen (1 kap.) föreskrivs om läroplikten, läropliktens mål samt när läroplikten börjar och upphör. Barn som har sin vanliga vistelseort i Finland är läropliktiga. Tidpunkten när läroplikten börjar ändras inte, utan läroplikten börjar fortsättningsvis i regel det år då barnet fyller sju år. Även bestämmelserna om förlängd läroplikt är oförändrade. Den grundläggande förändringen består av att läroplikten upphör när personen i fråga fyllt 18 år eller före det med godkänt resultat har avlagt studentexamen, en examen som avses i lagen om yrkesutbildning, en motsvarande utbildning på Åland eller en motsvarande utländsk utbildning (2 §).

I läropliktslagen (2 kap.) föreskrivs om fullgörande av läroplikten. Enligt läropliktslagen (3 §) inleds fullgörandet av läroplikten fortsättningsvis i den grundläggande utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning. Läropliktiga kan också delta i förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen. Den väsentligaste förändringen är att fullgörandet av läroplikten utvidgas till utbildning efter den grundläggande utbildningen.

Fullgörandet av läroplikten inom den grundläggande utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och inom utbildning efter den åtskiljs i lagstiftningen. Bestämmelserna om kommunens skyldighet att ordna sådan grundläggande utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning för de barn i läropliktsåldern som bor inom kommunens område, om bestämmande av skolplats för eleverna, om fullgörandet av den grundläggande utbildning som omfattas av läroplikten samt om hur läroplikten börjar och slutar finns fortsättningsvis i lagen om grundläggande utbildning. Lagen om grundläggande utbildning (1216/2020) har i samband med reformen preciserats så att fullgörandet av den grundläggande utbildningen och kommunens skyldighet att ordna utbildningen upphör när den grundläggande utbildningens lärokurs har slutförts eller senast när skolarbetet under läsåret slutar det kalenderår då eleven fyller 17 år.

Utbildningen efter den grundläggande utbildningen baserar sig fortsättningsvis på att de läropliktiga har fri ansökningsrätt. En kommun eller annan anordnare av utbildning har ingen lagstadgad skyldighet att ordna utbildning efter den grundläggande utbildningen. Däremot baserar sig rätten att ordna utbildning på ett anordnartillstånd som beviljats av Undervisnings- och kulturministeriet eller på lagstiftning.

I läropliktslagen (4 §) föreskrivs om de utbildningar där läroplikten kan fullgöras efter att den grundläggande utbildningen slutförts. Fullgörandet av läroplikten fortsätter i regel genom att de läropliktiga börjar fullgöra gymnasieutbildningens lärokurs, avlägger studentexamen eller fullgör en yrkesinriktad grundexamen eller en yrkesexamen. Om en ung person som avslutar den grundläggande utbildningen inte har färdigheter att övergå till examensinriktad utbildning, kan han eller hon fullgöra sin läroplikt i utbildning som handleder för examensutbildning*), folkhögskolornas utbildning som riktar sig till läropliktiga eller annan utbildning som anges i 4 § i läropliktslagen.

Enligt en definitionsbestämmelse i läropliktslagen (4 § 3 mom.) tillämpas det som i läropliktslagen föreskrivs om utbildningsanordnare också på utbildningsanordnare i grundläggande utbildning och på huvudmän för läroanstalter, om inte något annat föreskrivs i läropliktslagen.

*) Utbildning som handleder för examensutbildning ordnas först från 1.8.2022. Under läsåret 2021–2022 kan läroplikten fullgöras även i påbyggnadsundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning, utbildning som förbereder för gymnasieutbildning och utbildning som handleder för yrkesutbildning.

I läropliktslagen (5 §) föreskrivs om fullgörande av läroplikten i vissa situationer. Det kan vara fråga om situationer där den läropliktige inte har tillräckliga kunskaper i finska och svenska för att fullgöra utbildningen efter den grundläggande utbildningen eller där den läropliktige inte har fullgjort den grundläggande utbildningens lärokurs det år då han eller hon fyller 17 år.

I läropliktslagen föreskrivs inget om på vilket sätt läroplikten bör fullgöras. Inom såväl gymnasieutbildningen som yrkesutbildningen är det möjligt att fullgöra läroplikten utan att delta i den undervisning som lagen avser. I gymnasielagen har införts en ny bestämmelse (36 § 3 mom.) enligt vilken läroplikten kan fullgöras genom en särskild examen. Även lagen om yrkesexamen (52 § 6 mom.) gör det möjligt att slutföra en examen eller en del av den utan att delta i examensutbildningen. Lagen om grundläggande utbildning innehåller fortsättningsvis en bestämmelse om att kunskaper som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs kan förvärvas på något annat sätt än genom att delta i grundläggande utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning (26 §). I sådana fall är det fråga om ett avgörande som fattats av den läropliktige och dennes lagliga företrädare.

I läropliktslagen (7 §) föreskrivs om avbrytande av fullgörandet av läroplikten. Bestämmelserna om avbrytande är nya. Grunderna för avbrytande gäller fullgörande av läroplikten såväl inom som efter den grundläggande utbildningen. Som grundprincip gäller att den läropliktige alltid har en stark rätt att studera. Avsaknaden av till exempel nödvändiga stödåtgärder eller rimliga anpassningar kan därmed inte utgöra ett skäl för att avbryta fullgörandet av läroplikten. Ett beslut om att avbryta fullgörandet av läroplikten kan fattas endast på ansökan av den läropliktiga och dennes lagliga företrädare ifall de (stränga) villkoren för avbrytande uppfylls. Läroplikten kan inte avbrytas på myndigheternas initiativ. Om fullgörandet av läroplikten avbryts tills vidare är utbildningsanordnaren skyldig att anmäla det till den läropliktiges boendekommun. Handlednings- och tillsynsansvaret övergår då på boendekommunen.

I läropliktslagen (8 §) föreskrivs om fullgörande av läroplikten under tiden för förlust av studierätt för viss tid. Bestämmelsen tillämpas när läroplikten fullgörs i utbildning efter den grundläggande utbildningen (4 §). Med förlust av studierätt avses att den studerande avstängs för viss tid eller att studierätten indras på de grunder som föreskrivs i respektive lag om de olika utbildningsformerna. Bestämmelser om fullgörande av läroplikten inom den grundläggande utbildningen under tiden som studierätten är förlorad finns fortsättningsvis i lagen om grundläggande utbildning.

I läropliktslagen (3 kap.) föreskrivs om skyldigheten att söka till utbildning, anvisande av en studieplats samt om vem som har handlednings- och tillsynsansvaret om den läropliktige inte söker en studieplats frivilligt eller inte får en studieplats inom en utbildning efter den grundläggande utbildningen.

I läropliktslagen (9 §) föreskrivs om vårdnadshavarens tillsynsansvar.Den läropliktiges vårdnadshavare ska se till att den läropliktige fullgör läroplikten. Bestämmelserna om vårdnadshavarens tillsynsansvar i lagen om grundläggande utbildning har upphävts i samband med reformen. Därmed tillämpas bestämmelserna om vårdnadshavarens tillsynsansvar i läropliktslagen på läropliktiga i alla åldrar. Bestämmelser om eventuella sanktioner för försummelse av tillsyn av den läropliktige finns i 22 § i läropliktslagen.

I läropliktslagen (10 §) föreskrivs om läropliktigas skyldighet att söka till sådan utbildning efter den grundläggande utbildningen som avses i 4 § i läropliktslagen. I regel söker man till en sådan utbildning genom en gemensam ansökan på våren det år då den grundläggande utbildningen eller den så kallade utbildningen i övergångsskedet som avses i 4 § avslutas.Den läropliktige är skyldig att söka en ny studieplats, om han eller hon ämnar avbryta den påbörjade utbildningen, om fullgörandet av studierna upphör innan läroplikten upphör eller om han eller hon annars saknar en studieplats enligt 4 §. Skyldigheten att söka till utbildning fortsätter om den läropliktige inte får eller tar emot en studieplats.

I regel föreskrivs det i lagarna om respektive utbildningsformer om elevers och studerandes rätt att få studiehandledning och annan handledning under studierna samt i samband med ansökan till fortsatta studier. Som stöd för den nya skyldigheten att söka till utbildning föreskrivs det i läropliktslagen (11 § 5 mom.) om läropliktigas rätt att få tillräckligt med elevhandledning eller studiehandledning samt annan handledning. Det är fråga om en uppgift som är ny för utbildningsanordnarna från 1.1.2021.

I samband med detta infogades en ny 11 a § i lagen om grundläggande utbildning (1216/2020). En elev som fullgör den grundläggande utbildningens lärokurs och som behöver stöd för att söka till fortsatta studier efter den grundläggande utbildningen har i fortsättningen rätt att utöver elevhandledning enligt läroplanen få personlig elevhandledning enligt sina behov. Vid intensifierad personlig elevhandledning ges eleven personlig och annan elevhandledning och man utarbetar en individuell studieplan. Intensifierad personlig elevhandledning ges i årskurserna 8 och 9. Dessutom har det i lagen om grundläggande yrkesutbildning införts en bestämmelse om handledning till fortsatta studier (61 §). De här nya uppgifterna träder i kraft 1.8.2021.

I läropliktslagen (11 §) föreskrivs om att anordnare av grundläggande utbildning har till uppgift att handleda och övervaka att en läropliktig elev fullgör sin skyldighet att söka till utbildning. Samtidigt upphävdes bestämmelsen i ungdomslagen (1232/2020) om att utbildningsanordnare med tanke på det uppsökande ungdomsarbetet ska lämna ut kontaktuppgifter till hemkommunen om unga som har avslutat sin grundläggande utbildning men inte har placerat sig i utbildning efter den grundläggande utbildningen.

Enligt läropliktslagen (10 §) ska en läropliktig genom de riksomfattande ansökningsförfarandena (gemensam ansökan) eller på annat sätt söka till sådan utbildning som avses i 4 § före utgången av den sista årskursen inom den grundläggande utbildningen eller före utgången av den grundläggande utbildningen för vuxna. Anordnare av grundläggande utbildning har till uppgift att handleda och övervaka att en läropliktig elev fullgör sin skyldighet att söka till utbildning. Det här betyder i praktiken att anordnare av grundläggande utbildning ska följa upp om en läropliktig söker till utbildning som avses i läropliktslagen, får en studieplats, tar emot studieplatsen och påbörjar utbildningen.

Anordnaren av grundläggande utbildning utreder den läropliktiges ansökan till utbildning och inledande av studier utifrån de uppgifter som förts in i de register som avses i lagen om nationella studie- och examensregister. Om det av de nationella registren inte framgår att en läropliktig har sökt till utbildning och påbörjat utbildningen, ska den läropliktige på utbildningsanordnarens begäran lägga fram en utredning om ansökan till utbildning och påbörjande av utbildningen. Närmare bestämmelser om utbildningsanordnarens rätt att få uppgifter finns i läropliktslagen (23 §).

Handlednings- och tillsynsansvaret för anordnaren av grundläggande utbildning upphör på två sätt: Först och främst då en annan utbildningsanordnares handlednings- och tillsynsansvar börjar, dvs. när den läropliktige har inlett sina studier hos en utbildningsanordnare som avses i läropliktslagen (4 §). Då studierna börjat, övergår handlednings- och tillsynsansvaret för den läropliktige till den som ansvarar för utbildningen.

Undervisnings- och kulturministeriet beslutar årligen om den tidpunkt när anordnare av grundläggande utbildning senast ska utreda om de läropliktiga har inlett sådan utbildning som avses i 4 §. Det handlednings- och tillsynsansvar som en anordnare av grundläggande utbildning har enligt läropliktslagen upphör senast vid den tidpunkt som Undervisnings- och kulturministeriet årligen fastställer. I praktiken infaller denna tidpunkt i slutet av augusti varje år. Om utbildningen i ett undantagsfall upphör vid en annan tidpunkt än vid utgången av vårterminen, upphör utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar senast en månad efter att utbildningen avslutats. Om en läropliktig inte före den tidpunkt som avses ovan har börjat fullgöra sin läroplikt inom sådan utbildning som avses i läropliktslagen (4 §), ska anordnaren av grundläggande utbildning anmäla den läropliktiges identifierings- och kontaktuppgifter till den läropliktiges boendekommun. Dessutom ska anordnaren av grundläggande utbildning meddela den läropliktiges vårdnadshavare och andra lagliga företrädare om den läropliktige inte genomför sina studier i enlighet med studieplanen. Efter anmälan överförs handlednings- och tillsynsansvaret enligt läropliktslagen till den läropliktiges boendekommun.

Läropliktslagen inför nya handlednings- och tillsynsskyldigheter för anordnare av grundläggande utbildning. Dessutom kan (ingen skyldighet) en anordnare av grundläggande utbildning enligt ungdomslagen (1232/2020), lämna ut den ungas kontaktuppgifter till hemkommunen för det uppsökande ungdomsarbetet, om unga som har avslutat sin grundläggande utbildning men inte har placerat sig i utbildning efter den grundläggande utbildningen. Uppsökande ungdomsarbete enligt ungdomslagen grundar sig på frivillighet från den ungas sida och samarbete med den unga. Det är frivilligt för kommunerna att ordna uppsökande ungdomsarbete.

I läropliktslagen (11 §) föreskrivs om det handlednings- och tillsynsansvar i fråga om skyldigheten att söka till utbildning som tillkommer anordnare av utbildning som handleder för examensutbildning samt utbildningsanordnare som avses i 7 a kap. i lagen om fritt bildningsarbete. Läropliktiga som genomgår utbildning som handleder för examensutbildning eller utbildning som avses i 7 a kap. i lagen om fritt bildningsarbete ska innan utbildningen avslutas söka till sådan utbildning som avses i 4 § 1 mom. i läropliktslagen (10 § 2 mom.). Efter dessa utbildningar i övergångsskedet ska de läropliktiga söka till att fullgöra gymnasiets lärokurs, studentexamen, en yrkesinriktad grundexamen eller en yrkesexamen. Det går inte längre att välja en annan utbildning i övergångsskedet.

Utbildningsanordnaren har till uppgift att handleda och övervaka att en läropliktig som studerar hos utbildningsanordnaren fullgör sin skyldighet att söka till utbildning, alltså sin skyldighet att innan utbildningen avslutas söka till examensinriktad utbildning. Handlednings- och tillsynsansvaret motsvarar ansvaret för dem som fullgör grundläggande utbildning. Utbildningsanordnaren ska följa upp om en läropliktig söker till utbildning, får en studieplats, tar emot studieplatsen och påbörjar utbildningen.

Handlednings- och tillsynsansvaret för utbildningsanordnaren upphör på två sätt: Först och främst när den läropliktige har inlett sina studier hos en anordnare av gymnasieutbildning eller yrkesutbildning. Då studierna börjat, övergår handlednings- och tillsynsansvaret för den läropliktige till den som ansvarar för utbildningen.

Utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar upphör senast vid den tidpunkt som Undervisnings- och kulturministeriet årligen fastställer, dvs. på samma sätt som i den grundläggande utbildningen. Eftersom utbildningen i övergångsskedet kan sluta också vid en annan tidpunkt än vid utgången av vårterminen, innehåller lagen en bestämmelse även om sådana fall. Utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar upphör i dessa fall senast en månad efter att utbildningen avslutats. Om en läropliktig inte före den tidpunkt som avses ovan har börjat fullgöra sin läroplikt inom sådan utbildning som avses i läropliktslagen (4 § 1 mom.), ska utbildningsanordnaren anmäla den läropliktiges identifierings- och kontaktuppgifter till den läropliktiges boendekommun (11 § 4 mom.). Dessutom ska utbildningsanordnaren meddela den läropliktiges vårdnadshavare och andra lagliga företrädare om den läropliktige inte genomför sina studier i enlighet med studieplanen. Efter anmälan överförs handlednings- och tillsynsansvaret i fråga om läroplikten till den läropliktiges boendekommun.

En läropliktig som har slutfört den grundläggande utbildningen men som saknar tillräckliga kunskaper i finska eller svenska för att genomgå utbildning efter den grundläggande utbildningen kan fullgöra läroplikten i folkhögskolornas utbildning i enlighet med det som föreskrivs i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. Även i dessa fall bestäms utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar i enlighet med 11 § i läropliktslagen.

I läropliktslagen (12 §) föreskrivs om utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar. Bestämmelsen gäller endast fullgörande av läroplikten efter den grundläggande utbildningen. Samtidigt upphävdes bestämmelsen i ungdomslagen (1232/2020) om utbildningsanordnarens skyldighet att lämna ut kontaktuppgifter för det uppsökande ungdomsarbetet till hemkommunen gällande läropliktiga unga som har avbrutit sina studier i yrkesutbildning, gymnasieutbildning eller utbildning som handleder för examensutbildning.

En i 4 § i läropliktslagen avsedd utbildningsanordnares handlednings- och tillsynsansvar börjar när den läropliktiga har inlett sina studier som studerande hos utbildningsanordnaren. Med inledande av studier avses att studierna inleds i praktiken. Enbart det att den läropliktige tagit emot en studieplats betraktas inte som inledande av studier.

Utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar omfattar uppföljning av hur studierna framskrider och handledning i samband med avbrytande av studierna. Bestämmelserna om utbildningsanordnares skyldighet att i den grundläggande utbildningen kontrollera frånvaro hos elever och underrätta vårdnadshavaren om olovlig frånvaro finns fortsättningsvis i lagen om grundläggande utbildning.

Enligt läropliktslagen (6 §) ska framstegen i de studier som omfattas av läroplikten följa den läropliktiges individuella studieplan. Utbildningsanordnaren ska följa upp hur den läropliktiges studier framskrider och meddela den läropliktiges vårdnadshavare och andra lagliga företrädare om den läropliktige inte genomför sina studier i enlighet med studieplanen. Dessutom ska utbildningsanordnaren utreda om de stödåtgärder som den läropliktige omfattas av från utbildningsanordnarens sida är tillräckliga och vid behov hänvisa den läropliktige till andra ändamålsenliga tjänster.

I läropliktslagen föreskrivs inte om separata antal prestationer utifrån studiepoäng eller komptenspoäng för att följa om framstegen i studierna är tillräckliga. Utbildningsanordnaren ska följa upp att den läropliktige iakttar sin individuella studieplan eller personliga utvecklingsplan för kunnandet genom att delta i undervisningen och slutföra sina studier i enlighet med vad som överenskommits i planen. Vårdnadshavaren ska utan obefogat dröjsmål underrättas om den studerande till exempel är frånvarande utan orsak eller inte får studieprestationer i enlighet med planen. I samband med meddelandet ska utbildningsanordnaren säkerställa att vårdnadshavaren faktiskt får informationen, till exempel genom att vid behov använda flera olika kontaktkanaler. Det är viktigt för vårdnadshavaren att få information om bristande framsteg, så att vårdnadshavaren kan fullgöra sin skyldighet att övervaka fullgörandet av läroplikten.

Utbildningsanordnaren har ett handlednings- och tillsynsansvar också i samband med avbrytande av studierna. Om en läropliktig ämnar avbryta sina studier ska utbildningsanordnaren tillsammans med den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller andra lagliga företrädare utreda möjligheterna att avlägga studier i en annan lärmiljö eller att söka till någon annan utbildning. Vid behov ska alternativen utredas i samarbete med en annan utbildningsanordnare. Dessutom ska utbildningsanordnaren utreda om de stödåtgärder som den läropliktige omfattas av från utbildningsanordnarens sida är tillräckliga och vid behov hänvisa den läropliktige till andra ändamålsenliga tjänster.

Utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar upphör när den läropliktiges studierätt eller läroplikt upphör.

Enligt läropliktslagen har utbildningsanordnare ett handlednings- och tillsynsansvar också i situationer där läropliktiga vill fullgöra läroplikten efter den grundläggande utbildningen utan att delta i utbildningen genom att avlägga den särskilda examen som avses i gymnasielagen eller utan att delta i examensutbildning enligt lagen om yrkesutbildning. Den utbildningsanordnare som handhar verkställandet av prov för den särskilda examen i gymnasieutbildningen och den utbildningsanordnare som tar emot yrkesproven svarar för handledningen och övervakningen av fullgörandet av läroplikten. Utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar omfattar även i detta fall uppföljning av hur studierna framskrider och handledning i samband med avbrytande av studierna.

Läropliktslagen inför nya handlednings- och tillsynsskyldigheter för utbildningsanordnarna. Dessutom kan (ingen skyldighet) en utbildningsanordnare enligt ungdomslagen (1232/2020) med tanke på det uppsökande ungdomsarbetet lämna ut kontaktuppgifter till hemkommunen om läropliktiga unga som har avbrutit sin yrkesutbildning, gymnasieutbildning eller utbildning som handleder för examensutbildning. Uppsökande ungdomsarbete enligt ungdomslagen grundar sig på frivillighet från den ungas sida och samarbete med den unga. Det är frivilligt för kommunerna att ordna uppsökande ungdomsarbete.

I läropliktslagen (13 §) föreskrivs om utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar när studierätten har upphört och en läropliktig anses ha avgått.I utbildningslagstiftningen, till exempel gymnasielagen, lagen om yrkesutbildning, lagen om fritt bildningsarbete och lagen om utbildning som handleder för examensutbildning, föreskrivs om på vilka grunder en studerandes studierätt kan upphöra. Läropliktslagen (13 § 1 mom.) ålägger utbildningsanordnarna ytterligare en skyldighet. Utbildningsanordnaren ska innan beslut fattas om att en läropliktig anses ha avgått utreda om den läropliktige har inlett nya i 4 § avsedda studier. Skyldigheten gäller såväl fall där en studerande anses ha avgått på basis av sin egen anmälan som fall när studierätten gått förlorad på grund av frånvaro eller för att studietiden löpt ut.

Om den läropliktige inte har inlett nya studier, ska utbildningsanordnaren anmäla identifierings- och kontaktuppgifterna för den läropliktige som avbrutit fullgörandet av läroplikten till den läropliktiges boendekommun och informera vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare om att fullgörandet av läroplikten har avbrutits (13 § 1 mom.). Motsvarande anmälningsskyldighet föreligger också när den läropliktiges studierätt har dragits in med stöd av lagen om yrkesutbildning (13 § 1 mom.).

Med avvikelse från vad som föreskrivs någon annanstans i utbildningslagarna kan en läropliktig anses ha avgått på basis av egen anmälan endast om den läropliktige har inlett sådana nya studier som avses i 4 § i läropliktslagen (13 § 2 mom.).

I läropliktslagen (14 §) föreskrivs om boendekommunens handlednings- och tillsynsansvar. Boendekommunens handlednings- och tillsynsansvar börjar när en i läropliktslagen avsedd anmälan om en läropliktig har gjorts till den läropliktiges boendekommun. Anmälan till den läropliktiges boendekommun ska göras med stöd av flera olika bestämmelser. Dessa situationer behandlas inte i detta cirkulär.

Den läropliktiges boendekommun ska alltid handleda och övervaka fullgörandet av läroplikten då det inte har bestämts att handledningen och tillsynen ska skötas av någon annan aktör. Om det inte i lagen om grundläggande utbildning eller läropliktslagen föreskrivits att handlednings- och tillsynsansvaret ankommer på anordnaren av grundläggande utbildning eller någon annan utbildningsanordnare, är boendekommunen alltid i sista hand handlednings- och tillsynsansvarig. Till exempel då den läropliktige inte fullgör läroplikten i grundläggande utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning utan förvärvar kunskaper som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs på något annat sätt (hemundervisning) har boendekommunen ett sådant handlednings- och tillsynsansvar som avses i 11 § i läropliktslagen för att den läropliktige uppfyller sin skyldighet att söka till utbildning efter den grundläggande utbildningen och inleda sina studier.

Boendekommunen har till uppgift att hänvisa den läropliktige till sådan utbildning enligt 4 § i läropliktslagen som lämpar sig för honom eller henne och vid behov till andra ändamålsenliga tjänster. Den läropliktiges situation och stödbehov ska utredas av boendekommunen tillsammans med den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller andra lagliga företrädare. Om den läropliktige efter handledningen inte har fått en studieplats, har boendekommunen som sista alternativ till uppgift att anvisa den läropliktige en studieplats (15 §).

I läropliktslagen föreskrivs på samma sätt som i lagen om grundläggande utbildning att det är den läropliktiges boendekommun som har handlednings- och tillsynsansvar, inte hemkommunen. Enligt motiveringen till lagen avses med boendekommun den kommun på vars område den läropliktige bor enligt de faktiska omständigheterna. I normala fall är den läropliktiges boendekommun densamma som den hemkommun enligt lagen om hemkommun som är antecknad i befolkningsdatasystemet. I befolkningsdatasystemet kan också antecknas en persons tillfälliga bostadsort, men boendekommunen registreras inte separat. Enligt motiveringen bedöms boendekommunen ha bättre förutsättningar att i praktiken nå den läropliktige och utreda hans eller hennes situation än hemkommunen, som eventuellt ligger långt från studieorten.

Boendekommunens handlednings- och tillsynsansvar upphör när den läropliktige har inlett en utbildning som avses i 4 § i läropliktslagen. I det skedet övergår handlednings- och tillsynsansvaret för den läropliktige till utbildningsanordnaren.

I läropliktslagen (15 §) föreskrivs om boendekommunens skyldighet att anvisa studieplats. Som sista alternativ har boendekommunen till uppgift att fatta beslut om att anvisa studieplats för läropliktiga som efter handledning inte frivilligt har sökt till utbildning eller fått en studieplats inom sådan utbildning efter den grundläggande utbildningen som avses i 4 § i läropliktslagen.

Boendekommunen har till uppgift att två månader efter det att handlednings- och tillsynsansvaret började anvisa den läropliktige en studieplats, om den läropliktige inte har inlett utbildning som avses i 4 §. Boendekommunen kan anvisa en studieplats endast i utbildning som handleder för examensutbildning eller utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv. Om det bedöms att den läropliktige behöver krävande särskilt stöd, ska han eller hon anvisas studieplats i utbildning hos en utbildningsanordnare som enligt anordnartillståndet är skyldig att ordna utbildning för studerande som har rätt till krävande särskilt stöd. *)

Vid anvisande av en lämplig studieplats ska boendekommunen ta hänsyn till utbildningsutbudet i området, avståndet och trafikförbindelserna mellan den läropliktiges hem och läroanstalten, den läropliktiges behov av särskilt stöd eller krävande särskilt stöd samt den läropliktiges individuella önskemål. Studieplatsen ska anvisas i utbildning på finska eller svenska enligt den läropliktiges i 10 § i lagen om grundläggande utbildning avsedda undervisningsspråk eller i utbildning på något annat språk enligt den läropliktiges individuella önskemål och färdigheter.

Boendekommunen ska höra den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller andra lagliga företrädare innan ärendet avgörs.

En utbildningsanordnare som har beviljats tillstånd att ordna utbildning som avses ovan är skyldig att som studerande anta en läropliktig som boendekommunen anvisat utbildningsanordnaren. Boendekommunen ska innan ett ärende avgörs höra den utbildningsanordnare som kommunen planerar anvisa den läropliktiga till.

En boendekommun kan också anvisa en läropliktig en studieplats i utbildning som handleder för examensutbildning som ordnas av boendekommunen. Det är frivilligt för kommunerna att ordna utbildning som handleder för examensutbildning. Kommunerna kan ordna utbildning som handleder för examensutbildning med stöd av lagen, utan tillstånd. En boendekommun kan inte anvisa en läropliktig en studieplats i sådan utbildning som handleder för examensutbildning som en annan kommun ordnar frivilligt utan anordnartillstånd.

Beslutet om anvisande av studieplats ska delges den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller andra lagliga företrädare. Ett beslut om anvisande av studieplats kan verkställas innan det har vunnit laga kraft. Den läropliktige ska utan dröjsmål inleda studierna på den studieplats som anvisats honom eller henne. Om en läropliktig inte inleder sina studier, fortsätter den läropliktiges boendekommun att vara ansvarig för handledningen och tillsynen.

*) Lagen om utbildning som handleder för examensutbildning träder i kraft 1.8.2021. Utbildning enligt lagen ordnas från 1.8.2022. Före det, alltså i praktiken läsåret 2021–2022, anvisar boendekommunerna en studieplats enligt motsvarande principer i utbildning som handleder för yrkesutbildning, utbildning som förbereder för gymnasieutbildning eller påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen (26 § 2 mom.).

I läropliktslagen (4 kap.) föreskrivs om utbildningens avgiftsfrihet. Fullgörandet av läroplikten inleds fortsättningsvis i den grundläggande utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning. Innebörden av avgiftsfriheten i den utbildning som anknyter till läroplikten är annorlunda inom den grundläggande utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning än inom utbildningen efter den grundläggande utbildningen. Avgiftsfriheten i den grundläggande utbildningen omfattas fortsättningsvis av bestämmelserna om avgiftsfrihet i lagen om grundläggande utbildning (31 §, 32 §, 33 §, 34 § 1 mom.).

I läropliktslagen föreskrivs om avgiftsfrihet i den utbildning efter den grundläggande utbildningen som avses i 4 § i lagen om grundläggande utbildning (16 §), dess tidsmässiga längd, avgiftsfrihetens omfattning (17 §), utbildningsanordnarens skyldighet att höra undervisningspersonalen vid anskaffning av material som behövs vid undervisningen (18 §) samt beviljande av inkvarterings- och reseersättningar till läropliktiga (19–21 §).

I läropliktslagen (16 §) föreskrivs om när en studerande har rätt till avgiftsfri utbildning som avses i läropliktslagen. Läropliktslagen begränsar inte avgiftsfriheten i utbildningen efter den grundläggande utbildningen till tiden för läroplikten, dvs. tills den läropliktige fyller 18 år. Då en studerande som läropliktig inlett utbildning som avses i 4 § i läropliktslagen är utbildningen avgiftsfri till utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år. Avgiftsfrihetens omfattning bestäms enligt 17 § i läropliktslagen.

Rätten till avgiftsfri utbildning upphör emellertid redan före utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år, om den studerande avlägger gymnasiets lärokurs och studentexamen eller yrkesinriktad examen eller motsvarande utländska studier före det. Om den studerande samtidigt genomgår yrkesutbildning och gymnasiets lärokurs upphör rätten till avgiftsfri utbildning när den studerande har avlagt yrkesinriktad examen och studentexamen, dock senast vid utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år. I läropliktslagen (16 §) föreskrivs om begränsningar i tillämpningsområdet för avgiftsfriheten samt om förlängning av den tid då avgiftsfriheten gäller.

I 17 § i läropliktslagen föreskrivs om avgiftsfrihetens omfattning. Denna paragraf tillämpas på utbildning som avses i 4 § i läropliktslagen. Läromedel som behövs vid undervisningen samt arbetsredskap, arbetsdräkter och arbetsmaterial är avgiftsfria (17.1 §). Det är fråga om en ny förpliktelse för utbildningsanordnarna.

Utbildningsanordnaren ska tillhandahålla de studerande läromedel och andra behövliga arbetsredskap under studietiden. Läromedel kan tillhandahållas de studerande i form av traditionella böcker eller digitalt. Arbetsredskap, arbetsdräkter och arbetsmaterial kan ställas till de studerandes förfogande för hela studietiden eller så kan de vid behov vara tillgängliga i läroanstalten. De studerande har inte rätt att behålla dessa efter avläggandet av examen, om inte utbildningsanordnaren beslutar det.

Enligt lagens motiveringar är läroböcker och annat material som behövs i studierna avgiftsfria i gymnasieutbildningen. Även dator och räknare eller räknarlicens som behövs för att genomföra studierna ska vara avgiftsfria. I yrkesutbildningen är på samma sätt som i gymnasieutbildningen läroböcker och dator som behövs för att fullgöra studierna avgiftsfria. Avgiftsfria arbetsredskap i yrkesutbildningen är dessutom exempelvis kockknivar, frisörsaxar och andra småverktyg, och avgiftsfria arbetsdräkter är till exempel säkerhetskläder, arbetsrockar, skyddskläder och arbetsskor. Avgiftsfriheten omfattar också branschspecifika kompetenser och tillståndskort för arbetslivet som är nödvändiga för att avlägga examen, såsom arbetssäkerhetskort, förstahjälpen-kort, certifikat för heta arbeten eller hygienpass.

Vad gäller till exempel läromedel är det viktigt att beakta att gällande upphandlingsbestämmelser bör iakttas vid inköpen, liksom vid inköp av andra avgiftsfria läromedel.

Enligt läropliktslagen gäller avgiftsfriheten dock inte musikinstrument, idrottsredskap eller andra motsvarande redskap och tillbehör som behövs i utbildningar som betonar särskilda intressen och som är avsedda för den studerandes personliga bruk och kan användas också utanför undervisningen (17.2 §).

Enligt läropliktslagen kan skäliga avgifter tas ut för frivilliga studieresor, besök, evenemang och andra motsvarande verksamheter som kompletterar studierna (17.3 §) . Grundlagsutskottet har avgett ett utlåtande (43/2020 rd) där det betonar att bestämmelser om avgifter endast kan gälla frivillig, kompletterande verksamhet. Undervisningen ska alltid vara avgiftsfri. Även i lagens motivering konstateras att avgifter kan tas ut endast för verksamhet som är frivillig för de studerande, så avgiftsbelagd verksamhet får inte vara den enda möjligheten att avlägga kursen, studieperioden eller examensdelen i fråga. En utbildningsanordnare ska alltid erbjuda ett avgiftsfritt alternativ som, för att trygga de studerandes jämlikhet, inte får vara mer arbetskrävande eller annars svårare att genomföra än det erbjudna avgiftsbelagda alternativet. Utbildningsanordnaren kan dock erbjuda till exempel tillämpade specialkurser eller studieperioder och ta ut avgifter för andra kostnader som ingår i kurserna och perioderna än kostnader som hänför sig till undervisningen. Sådana kostnader kan uppkomma till exempel för restaurangbesök i samband med umgängesfostran eller för anskaffning av flygcertifikat.

I lagarna om de olika utbildningsformerna finns ytterligare bestämmelser om avgiftsfriheten och studiesociala förmåner i den utbildning som avses i 4 § i läropliktslagen. Som exempel kan nämnas lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om yrkesutbildning, lagen om fritt bildningsarbete samt lagen om utbildning som handleder för examensutbildning.

Då det gäller utbildning som avses i 4 § i läropliktslagen är utbildningsanordnaren inte skyldig att ordna någon reseersättningsförmån, utan skolresorna är avgiftsfria på de villkor som anges i lagen om stöd för skolresor (17.4 §). När en läropliktig fullgör läroplikten i den grundläggande utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning, bestäms elevens rätt och kommunens skyldighet att ordna skolreseförmånen fortsättningsvis i enlighet med 32 § i lagen om grundläggande utbildning.

Bestämmelser om avgiftsfrihet för proven i studentexamen finns i 20 § i lagen om studentexamen.

Vad gäller den utbildning som avses i 4 § i läropliktslagen finns det särskilda bestämmelser för andra tjänster och stödåtgärder som ordnas för studerande på grund av deras funktionsnedsättningar. Utbildningsanordnaren är skyldig att tillsammans med den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare utreda behovet av tjänster och stödåtgärder samt hänvisa den läropliktige att söka de tjänster och stödåtgärder som behövs (17.5 §).

I läropliktslagen (18 §) föreskrivs om utbildningsanordnarens skyldighet att höra undervisningspersonalen innan läromedel samt arbetsredskap, arbetsdräkter och arbetsmaterial anskaffas.

I läropliktslagen (19–20 §) föreskrivs om beviljande av inkvarteringsersättning för läropliktiga. I paragrafen föreskrivs om förutsättningarna för när en utbildningsanordnare är skyldig att betala läropliktiga inkvarteringsersättning och vilket belopp ersättningen har. Det är fråga om en ny förpliktelse för utbildningsanordnarna.

I läropliktslagen (21 §) föreskrivs om beviljande av reseersättning för läropliktiga. I paragrafen föreskrivs om läropliktiga som har rätt till reseersättning. Rätt till reseersättning har i praktiken läropliktiga som är berättigade till inkvarteringsersättning enligt läropliktslagen (19-20 §) samt på vissa villkor läropliktiga som bor i avgiftsfritt internatboende. I paragrafen föreskrivs om förutsättningarna för när en utbildningsanordnare är skyldig att betala läropliktiga reseersättning. Det är fråga om en ny förpliktelse för utbildningsanordnarna.

I läropliktslagen (23 §) föreskrivs om utbildningsanordnarnas och kommunernas tillgång till uppgifter i anslutning till läropliktslagens bestämmelser om handlednings- och tillsynsansvar samt ordnande av avgiftsfri utbildning. Dessutom föreskrivs om utbildningsanordnares skyldighet att vidarebefordra uppgifter när den läropliktige övergår till en annan utbildningsanordnares utbildning. Bestämmelser om tillgång till uppgifter ingår fortsättningsvis i lagarna om de olika utbildningsformerna.

Samtidigt har lagen om nationella studie- och examensregister (1221/2020) ändrats. Syftet med antagningsregistret samt den nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning, som det föreskrivs om i lagen, har utvidgats. I fortsättningen kan de uppgifter som förts in i den nationella informationsresursen också användas för genomförande av det handlednings- och tillsynsansvar för utbildningsanordnare, huvudmän för läroanstalter samt kommuner som avses i läropliktslagen. Till lagen har också fogats nya bestämmelser om skyldigheten att föra in uppgifter i den nationella informationsresursen. De gäller uppgifter om avgiftsfriheten enligt läropliktslagen, utbildning som handleder för examensutbildning och utbildning för läropliktiga som ordnas inom fritt bildningsarbete. Till lagen har också fogats ett nytt 2 a kap. med bestämmelser om ett nytt läropliktsregister. Utbildningsanordnarna, huvudmännen för läroanstalterna och kommunerna är skyldiga att föra in uppgifter i registret. Uppgifterna i läropliktsregistret används för att genomföra det handlednings- och tillsynsansvar samt den avgiftsfria utbildning som åläggs utbildningsanordnare, huvudmän för läroanstalter samt kommunerna.

I läropliktslagen (24 §) föreskrivs om sökande av ändring.I läropliktslagen (24 § 1 mom.) föreskrivs om fall där ändring av beslut som fattats av en anordnare av grundläggande utbildning, en kommun eller en utbildningsanordnare kan sökas i första instans hos regionförvaltningsverket. Ändring får sökas i beslut som gäller förlängd läroplikt (2 § 3 mom.), avbrytande av fullgörandet av läroplikten (7 §) eller anvisande av studieplats (15 §).

Beslut om avbrytande av fullgörandet av läroplikten och om anvisande av studieplats är nya typer av beslut som det inte föreskrivs om i den tidigare lagstiftningen. Eftersom det i läropliktslagen inte föreskrivs om den behöriga beslutsfattaren, ska kommunerna och utbildningsanordnarna förordna en behörig beslutsfattare i förvaltningsstadgan.

I 24 § i läropliktslagen föreskrivs inte separat vilka beslut enligt lagen som kan överklagas i första instans hos förvaltningsdomstolen, utan till denna del iakttas lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Enligt 6 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden får ett beslut genom vilket en myndighet har avgjort eller avvisat ett förvaltningsärende överklagas genom besvär. Ett beslut som endast gäller beredning eller verkställighet av ett ärende får inte överklagas genom besvär.

Studerandes ansökningar om rese- och inkvarteringsersättningar (19–21 §) samt om förlängning av avgiftsfriheten (17 §) är fall där utbildningsanordnaren bör meddela ett överklagbart förvaltningsbeslut som i första instans kan överklagas hos förvaltningsdomstolen i enlighet med lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

I läropliktslagen (17 § 3 mom.) föreskrivs om att den studerande i vissa fall som gäller avgiftsfriheten har rätt att få ett förvaltningsbeslut enligt förvaltningslagen endast om den studerande skriftligen eller muntligen begär det. Fallen där utbildningsanordnaren ska meddela ett förvaltningsbeslut endast om den studerande begär det är: den rätt till avgiftsfri utbildning som avses i 16 § 1 mom., den förlängning av avgiftsfriheten utan ansökan som avses i 16 § 4 mom., den avgiftsfrihet för läromedel samt arbetsredskap, arbetsdräkter och arbetsmaterial som avses i 17 § 1 mom. och de avgifter som avses i 17 § 2 mom. Ändring i det beslut som meddelats till följd av den studerandes begäran får sökas hos förvaltningsdomstolen i enlighet med lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

Eftersom det i läropliktslagen inte föreskrivs om den behöriga beslutsfattaren i ovan nämnda ärenden, ska utbildningsanordnarna förordna en behörig beslutsfattare i förvaltningsstadgan.

I samband med reformen har lagen om grundläggande utbildning preciserats i fråga om grundläggande utbildning för vuxna (46 § 8 mom.) så att utbildningsanordnaren ska fatta beslut i ett ärende där en studerande anses ha avgått. Till 42 § i lagen om grundläggande utbildning har fogats en ny punkt 7. Enligt punkten får man begära omprövning hos regionförvaltningsverket av ett beslut om att en studerande anses ha avgått på det sätt som avses i 46 § 8 mom. i läropliktslagen.