Hemkommunsersättningen år 2022 för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen

I 41 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) föreskrivs att när en elev som är placerad på det sätt som avses i 16 b § 1 mom. i barnskyddslagen får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är elevens hemkommun skyldig att betala ersättning för kostnaderna till den kommun eller en annan utbildningsanordnare som ordnar undervisningen.

Betalningsskyldigheten baserar sig på lag och det behövs inget särskilt avtal mellan kommunerna. 

Faktureringsrätten gäller endast barn som placerats i en annan kommun på det sätt som föreskrivs i 16 b § 1 mom. i barnskyddslagen, inte vilken elev som helst som deltar i förskoleundervisning eller grundläggande utbildning som ordnas av någon annan kommun än elevens hemkommun.

Den ersättning som faktureras hemkommunen består av skillnaden mellan kostnaderna för elevens undervisning och de eventuella inkomster som utbildningsanordnaren fått för eleven.

Utbildningsanordnaren har rätt att fakturera en placerad elevs hemkommun för kostnaderna förskoleundervisning eller grundläggande utbildning enligt upphovsprincipen. Kostnaderna ska vara direkta, nödvändiga och motiverade samt gälla ordnandet av undervisning och anknytande stöd uttryckligen för den placerade eleven. Grunderna för beräkningen av ersättningen ska framgå av fakturan eller en bilaga till den.

När hemkommunsersättningen beräknas, beaktas som avdrag elevens andel av den finansiering som betalas till utbildningsanordnaren enligt 41 § 4 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Inkomsterna dras av på finansårets nivå.

Placerade barns rätt till förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Barn och unga som placerats utanför hemmet och omhändertagna barn och unga har samma rätt som andra att få undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning. Kommunen är skyldig att ordna förskoleundervisning och grundläggande utbildning för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen.

Enligt 4 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) är kommunen skyldig att för de barn i läropliktsåldern som avses i 26 § 1 mom. och som bor på kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. Kommunen är dessutom skyldig att ordna förskoleundervisning det år läroplikten uppkommer för barn som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 2 § 3 mom. i läropliktslagen och för barn som enligt 27 § i lagen om grundläggande utbildning inleder den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som föreskrivs i lagen.

Kommunens skyldighet att ordna grundläggande utbildning upphör när eleven har fullgjort den grundläggande utbildningen i enlighet med 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Den grundläggande utbildningen avslutas när den grundläggande utbildningens lärokurs har slutförts eller senast när skolarbetet under läsåret slutar det kalenderår då eleven fyller 17 år.

Kommunen ska anvisa placerade elever en närskola enligt 6 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning på samma grunder som övriga barn och unga som bor i kommunen.

Undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning kan förutom av kommunerna ordnas av registrerade sammanslutningar och stiftelser som fått tillstånd av statsrådet. Också staten kan ordna sådan undervisning. Barnskyddsanstalter har i allmänhet inte beviljats tillstånd av statsrådet att ordna undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning. Kommunen kan inte fullgöra sin skyldighet att ordna undervisning genom att köpa undervisning av en barnskyddsanstalt som inte har beviljats ett sådant tillstånd.

Beräkningen av ersättningen för placerade elever

Den ersättning som faktureras hemkommunen är skillnaden mellan kostnaderna för den förskoleundervisning och grundläggande utbildning som getts eleven och de eventuella inkomster som utbildningsanordnaren fått för eleven.

För ersättningen måste man räkna ut de genomsnittliga kostnaderna för en elev per arbetsdag i den skola där eleven gått.

Kostnaderna hänförs till elevens skola i enlighet med kommunens budgetstruktur och kostnadsuppföljningspraxis. Om eleven byter skola under året (t.ex. börjar i årskurs 7) beräknas kostnaderna separat för respektive skola.

Som arbetsdagar räknas de elevarbetsdagar då eleven fått undervisning. Det är fråga om dagar under vilka eleven officiellt har varit elev i skolan och under vilka utbildningsanordnaren varit beredd att ordna undervisning för eleven. Enligt 23 § i lagen om grundläggande utbildning består läsåret av 190 arbetsdagar.

I faktureringen för finansåret 2022 används bokslutsuppgifterna för 2021 som grund för beräkningen av de kostnader som en elev gett upphov till. Som förändring i kostnadsnivån beaktas förändringen enligt prisindex för basservicen. När kostnaderna för år 2021 justeras till 2022 års nivå tillämpas en indexförhöjning på +3,8 procent.

Kostnader som ligger till grund för ersättningen

Verksamhetskostnader som räknas med i ersättningen är kostnader för ordnandet av undervisning och stödtjänster – personalkostnader, köpta tjänster, material, förnödenheter och varor, understöd, kostnader för lokaler (kan vara interna eller externa hyror) och övriga verksamhetskostnader. Skolans andel av gemensamma kostnader beräknas i regel i förhållande till antalet elever eller antalet disponibla kvadratmeter.

Bland verksamhetskostnaderna beaktas sådana investeringskostnader för skolan som totalt understiger det minimibelopp som statsrådet fastställt för anläggningsprojekt, dvs. 400 000 euro (s.k. små projekt). När det gäller personer som anställts med sysselsättningsstöd kan nettokostnaderna räknas med.

Till de kostnader som ligger till grund för ersättningen räknas inte utgifter för hemkommunsersättningar och inte heller ersättningar som betalats till andra kommuner eller utbildningsanordnare för ordnande av grundläggande utbildning. 

Beräkningsgrunderna ska tydligt framgå av fakturan eller en bilaga till den.

Beräkning av kostnader enligt upphovsprincipen

Typiska kostnader som faktureras enligt upphovsprincipen är kostnader för en personlig skolgångshandledare som behövs för att eleven ska kunna delta i undervisningen samt kostnader för skolskjutsar.

Kostnaderna ska vara direkta, nödvändiga och motiverade samt gälla ordnandet av undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning samt anknytande stöd uttryckligen för den placerade eleven. Elevens hemkommun får inte faktureras för den del av kostnaderna som föranleds av verksamhet i annat syfte, till exempel för andra elever. Kostnaderna får inte räknas med flera gånger.

Om skolgångshandledaren har i uppgift att hjälpa också andra elever, kan kostnaderna faktureras i proportion till arbetsinsatsen för uttryckligen den placerade eleven.

Skolskjuts kan faktureras enligt upphovsprincipen till den del skjutsen måste ordnas enbart för den placerade eleven.

Om ett barn eller en ung person som placerats utanför sin hemkommun har särskilda behov, ska undervisningen ordnas på ett ändamålsenligt sätt, till exempel i en liten grupp. Den ersättning som faktureras hemkommunen kan då basera sig på de faktiska kostnaderna i den mindre gruppen, dvs. kostnaderna kan vara högre än genomsnittet.

Beräkningsgrunderna för kostnader som fakturerats enligt upphovsprincipen ska tydligt framgå av fakturan eller en bilaga till den.

Inkomster som dras av från ersättningen

När hemkommunsersättningen för en placerad elev beräknas för finansåret 2022, beaktas som avdrag elevens andel av av den finansiering som betalas till utbildningsanordnaren enligt 41 § 4 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009).

1. Hemkommunsersättning

Hemkommunsersättningen dras av från kostnaderna år 2022, om en elev som placerats med stöd av barnskyddslagen är elev hos utbildningsanordnaren 15.12.2022.

Uppgifterna om elever inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samlas in för hemkommunsersättningarna genom informationsresursen KOSKI, som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen.

Vid beräkningen av avdraget beaktas den grunddel i hemkommunsersättningen som fastställts för finansåret 2022 och elevens ålder 15.12.2022.

Hemkommunsersättningens grunddel år 2022 är 7 452,22.

Hemkommunsersättningen har graderats enligt elevens ålder på följande sätt:

Hemkommunsersättningen beviljas alltid för hela året. Den delas aldrig upp i flera delar.

2. Tilläggsfinansiering för en elev med förlängd läroplikt

Tilläggsfinansiering för elever med förlängd läroplikt avdras från kostnaderna år 2022, om utbildningsanordnaren beviljas sådan finansiering för eleven för finansåret 2022. Finansiering för 2022 beviljas om eleven uppgetts som elev med förlängd läroplikt i elevstatistiken 20.9.2021. Tilläggsfinansieringen för 2022 för elever med förlängd läroplikt bestäms endast enligt elevantalet 20.9.2021. I beräkningen av finansieringen används elevantalen i informationsresursen KOSKI, som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen.

Bestämmelser om tilläggsfinansiering för elever med förlängd läroplikt finns i 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

År 2022 är tilläggsfinansieringen 34 278,37 euro för elever med mycket svår utvecklingsstörning och 21 387,97 euro för övriga elever som omfattas av förlängd läroplikt.

3. Skolhemsförhöjning

Skolhemsförhöjning beviljas en privat utbildningsanordnare som enligt tillståndet att ordna utbildning har som särskild utbildningsuppgift att ordna skolhemsundervisning.

Skolhemsförhöjningen avdras från kostnaderna år 2022, om utbildningsanordnaren beviljas sådan finansiering för eleven för finansåret 2022. Finansiering för 2022 beviljas om eleven uppgetts som elev som får skolhemsundervisning i elevstatistiken 20.9.2021. Också denna finansiering bestäms endast enligt elevantalet 20.9.2021. I beräkningen av finansieringen används elevantalen i informationsresursen KOSKI, som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen.

År 2022 är skolhemsförhöjningen 13 394,49 euro per elev.

Faktureringstidpunkt

Kommunförbundet rekommenderar att faktureringen görs i efterhand i slutet av året (12/2022) så att elevens hemkommun kan hänföra kostnaderna till den räkenskapsperiod då undervisningen har getts.

Trots det som lagen om statsandel för kommunal basservice föreskriver om hemkommunens ersättning för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen finns det inget som hindrar att kommunerna sinsemellan eller med utbildningsanordnaren kommer överens om ersättningen på ett sätt som avviker från lagen.